Fibrer till basiluskerna!

Fibrer till basiluskerna
Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail

Jag kan inte nog prata mig varm om bakteriefloran i tarmen, så här kommer ytterligare ett inlägg! Som jag har skrivit om tidigare så anpassar sig tarmbakterierna efter vår livsstil, och särskilt vår kost. Mycket socker, processade livsmedel, mediciner, och antibiotika gör inte bara så att betydligt färre sorter överlever och frodas, utan det gör också så att balansen blir helt fel bland de som klarar sig. Man vill förstås ha många olika arter, så att balansen lättare viktas.

 

Det finn många symptom som kan tyda på en störd och obalanserad tarmflora. Allt ifrån uppenbara saker som dålig matsmältning, gaser, uppsvälldhet, ledvärk, diarréer och förstoppning kan visa sig. Men tarmbakterierna kan också påverka ditt humör och ”cravings” genom att bilda signalsubstanser som färdas upp till hjärnan via vagusnerven. Man tror att de även kan ha en roll i depression, ångest, oro, diabetes typ 1 och till och med autism. Det finns helt klart mycket spännande att kika på vad gäller de små rackarna, och det är en komplicerad värld.

 

Förutom att hjälpa vår matsmältning så tillverkar tarmbakterierna också näringsämnen till oss så som vitamin K2, biotin samt en massa fettsyror som göder vår tarmslemhinna. Cellerna i tarmväggen lever nämligen inte på glukos och proteiner, utan på särskilda fettsyror som tarmbakterierna tillverkar åt dem. En fin symbios! När det fungerar vill säga. Det fett vi själva äter tas upp tidgare och når inte de här cellerna, varför tarmbakterierna fyller en viktig roll. Utan det så blir nämligen tarmslemhinnan ”gles”, då de annars starka bindningarna mellan cellerna blir svagare eller helt försvinner. Det är då det finns risk för att immunförsvaret blir överaktiverat med allergier, inflammation, autoimmunitet, migrän, övervikt, hudproblem, depression osv till möjlig följd. Det blir en ond cirkel återigen.

 

Egentligen är ju matsmältningskanalen, tekniskt sett utsidan av vår kropp, då bland annat 80% av vårt immunförsvar sitter just i tarmarna för att skydda kroppen från det vi äter och dricker. 

 

Tips på bra prebiotika, dvs mat till tarmbakterierna är:

  • Grönsaker – alla sorter!
  • Frukt
  • Bönor
  • Linser
  • Kall potatis och/eller kallt potatismjöl
  • Fröer
  • Nötter
  • Havregryn

 

I dagens snabbmatssamhälle så räknar man med att genomsnittsvensken får i sig ca 10-20 gram fibrer per dag. Detta kan jämföras med de gamla jägar- och samlarkulturerna runt om i världen där man istället äter runt 150 gram fibrer per dag. Hur mycket vi faktiskt behöver äta är dock diskuterbart, och säkerligen olika för olika personer precis som med allt annat! Vi kommer ju från olika kulturer varför till exempel inuiter och nordeuropeer inte nödvändigtvis mår bäst av exakt samma kostupplägg.

 

Dock räcker det inte alltid med att bara äta bra mat för att göda bakterierna. Studier på möss har nämligen visat att när väl en sort har dött ut på grund av för lite fibrer i kosten, så orsakar det en brist i flera generationer framöver. Så mycket som 75% av mångfalden i bakteriefloran kan försvinna! Tarmfloran påverkas dock ganska så snabbt efter en kostomläggning, även om man har sett skillnader i hur mycket som påverkas hos normalviktiga jämfört med överviktiga personer.

 

I vetenskapens värld för någon vecka sedan berättade dem att björnar har olika sorters tarmflora på sommaren och vintern. På sommaren jobbar de nämligen stenhårt på att suga ut vartenda näringsämne ur maten de äter för att göra björnarna så tjocka som möjligt. Allt för att de ska klara vintern! På vintern sedan är deras bakaterier inte lika effektiva, och balansen mellan de olika arterna ser helt annorlunda ut. Spännande! De blir dessutom inte insulinresistenta som vi människor skulle ha blivit. Man har även sett liknande olikheter i tarmfloran hos överviktiga och normalviktiga möss i flera olika studier, men här har det ju snarare varit ”oönskat” och kroniskt. Här har man sett att insulinkänsligheten kan påverkas av tarmbakterierna och därför också risken för diabetes, inflammation och övervikt. Om man dessutom injicerar tarmbakterier från en ängslig och orolig mus till en vanlig, så blir denna också ängslig och orolig. Oerhört intressant!

 

Förr sa man att en arterna firmicutes och bacteroidetes styrde vikten på människor, där överbelamring av firmicutes gjorde en person tjock medan bacteroidetes ökade förbränningen och höll kroppens set point på vikt. Idag har man däremot sett att det är betydligt mer komplicerat än så. Mycket forskning pågår inom det här området, så det återstår att se hur stor roll tarmbakterierna faktiskt har i vår hälsa.

/M

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail