Vecka 4-6

Success-Maya-Angelou-Quote

Under vecka 4-6 så ska du dels få lära dig mer om hur maten påverkar kroppen, men också lägga in träning och avslappning!

Nu har du kört programmet i tre veckor och bör ha känt av en hel del förändringar i din kropp, och även om du inte är helt bra så är du på god väg! Men det kan vara så att vissa inte upplever de förändringar som önskas, och då rekommenderar jag att noga läsa igenom ”Att tänka på” längst ned på var sida i programmet och justera därefter.

 

I vecka 4-6 använder du dig av nedan tabell:

Vecka_4-9_Tabell

 


VECKA 4


image

Du kanske redan är en van besökare på gymmet eller i löparspåren, men för dig som inte är det så är det dags att lägga till lite träning!

Träning – 30 minuter, 2 ggr/vecka

Alla utgår från sig själva och vad deras kroppar klarar av! Oavsett tidigare träningsvana så gäller minst 30 minuters träning, 2 gånger i veckan av valfri sort. Välj fritt! Några exempel är simning, styrketräning, yoga, pilates, cykling, jogging, gruppträningspass som zumba, aerobics, step-up osv. Gör det som du mår bra av! Alla kan träna någonting på sin egen nivå.(Passen kan självklart vara längre än 30 minuter, och fler än 2 gånger per vecka).

Promenader är toppen, men det är inte träning. Ovan gäller alltså utöver promenader!

 

 


VECKA 5


 

meditation personlig utvecklingAvslappning – 5-20 minuter om dagen

Jag vill att du ägnar minst fem minuter åt dig själv, varje dag. Det kan vara när du vill på dagen – Välj själv!

Exempel på övningar:

– En tyst skogspromenad

– Stretching – Yinyoga eller fokuserad stretching av kroppen

– Gå igenom kroppen, kroppsdel för kroppsdel

– Medveten andning – Meditation med fokus på andningen

– Guidad meditation – Deepak Chopra har tex Ananda med gratis innehåll

 

Man kan träna och äta rätt, men om man inte ändrar sin mentala inställning, så kommer man aldrig att nå hela vägen!

Går du programmet pga värk eller inflammation i kroppen? Något annat symptom som du vill bli av med? Frågor att ställa sig:

  • När ungefär uppstod symtomen?
    • Hur såg ditt liv ut under den här perioden?
    • Skedde det någon särskild händelse i samband med att symptomen uppstod?
    • Hur mådde du psykiskt; stress, sömnbesvär, sorg, arbete, depression, avundsjuka, ensamhet osv?
    • Hur gick dina tankar vid insjuknande, vad kretsade de kring? Vad var ditt fokus?
    • Hur går dina tankar nu? Vad är ditt fokus?

-> Hur du mådde under tiden vid insjuknande är en viktig faktor för att bli frisk, men det är också viktigt att vara ärlig med hur det är idag. Vad ligger ditt fokus på? Är du en person som möter och bearbetar problem, eller är du en som gräver ner dem?

*

Går du programmet för att du vill gå ner några kilon, och/eller har problem med att känna hunger och mättnad? Går du programmet för att du har eller har haft en dålig relation till mat? Frågor att ställa sig:

  • Hur ser du på mat? Ett dåligt samvete, något man firar med, ett nödvändigt ont för energi, en besatthet?
  • Hur ofta tänker du mat under en dag? Planerar du nästa måltid redan innan du ätit upp den du äter nu?
  • Hur länge har du haft det ätbeteendet du har nu?
  • Är du perfektionist? Känner du ett behov av att kontrollera den situation du befinner dig i?
    • Sitter du i nu, eller har du suttit i en situation där du inte upplever att du inte har kontrollen? Använder du mat då istället, antingen genom att äta för mycket eller inte alls?
  • Varför äter du? Pga hunger, tröst, klockslag, stress, trötthet
    • Vilken typ av mat är dina favoriter när du är:
      • Ledsen
      • Arg / Upprörd
      • Glad
      • Stressad
      • Trött
  • Rita upp en målbild – hur vill du se dig själv? Hur vill du att andra ska uppfatta dig?
    • Se på ovan svar, tycker du att du förtjänar det?
    • Se på ovan svar, har du gjort någonting idag för att föra dig närmre det målet?
  • Vad är det allra viktigaste i ditt liv?
    • Se ovan svar, gör du det till det viktigaste i ditt liv? Hur prioriterar du, vad lägger du mest tid och fokus på?

-> Var ärlig mot dig själv! Ta fram penna och papper och skriv ner hur din situation ser ut. Vad ligger ditt fokus på?

-Det är bara vad man känner till som man kan förändra!


VECKA 6


Vill du lära dig mer om varför man bör vara försiktig med vissa livsmedel? Varför ska man äta mer av andra? Nedan kan du läsa om hur olika ämnen i livsmedel påverkar kroppen!

  • Oljor
  • Kött & Fisk
  • Spannmål
  • Mejerier


 

Oljor

Fett är bra, och vi behöver mycket fett för våra hormoner och våra cellmembran bland annat. Utan bra fetter i kosten så har kroppen inte bara svårt för att bygga nya, stabila cellmembran till alla våra celler, utan vi åldras också i förtid. Detta beror bland annat på att våra steroidhormoner, dvs östrogen, progesteron, tillväxthormon och testosteron är uppbyggda av fett. Dessa hormoner är avgörande för att vi ska kunna åldras på ett bra sätt, eller kanske mer korrekt – slippa åldras!

Till exempel så är östrogen viktigt hos kvinnor för att behålla en slät och fast hud, men också ett starkt skelett. Testosteron och tillväxthormon gör att både kvinnor och män får behålla muskelstyrka, och progesteron är hos kvinnor viktigt för ämnesomsättningen och humöret!

Som ni säkerligen vet så finns fettsyror i så kallade mättade, omättade och fleromättade varianter. Vår kropp består till allra största delen av mättade och omättade fetter, och endast en bråkdel utgör fleromättade fetter. Av de fleromättade fetter som förekommer i kroppen, så utgörs ungefär hälften omega 3. Mer om det nedan.

Mättade fetter finns i stora mängder i våra cellmembran, men är också de som bygger våra hormoner tillsammans med enkelomättade fetter som jag nämnde ovan. Mättade fetter är de mest stabila fetterna, och kan därför användas i matlagning utan problem. Exempel på dessa är smör och kokosolja.

Enkelomättade fetter är bland annat det som man kan hitta olivolja, och dessa bygger också cellmembran och hormoner. Dessa är något mindre stabila än mättade fetter, och bör användas i kall matlagning. Det är också viktigt att välja kallpressade varianter av dessa!

Mättade och enkelomättade fetter utgör tillsammans 97% av det fett som behövs i våra kroppar. Fleromättade utgör således bara ca 3%. 

Fleromättade fetter är ganska så instabila, och oxiderar lätt. Mer om dessa nedan.

 

Omega 3 vs Omega 6

Att man ska undvika oljor av typen omega 6 är inget nytt, men faktum är att vi faktiskt behöver omega 6 och omega 3. Problemet är däremot att med alla processade råvaror idag så får vi oss fel balans av oljorna – många av oss får i sig ganska lagom med omega 3 men alldeles för mycket omega 6! Detta gör att inflammationen i kroppen ökar. Vi behöver rätta till den balansen igen, vilket man enklast gör genom att undvika oljor med hög andel omega 6. Nedan kommer en tabell över några vanliga oljor och deras omega6-innehåll.

Grönt = OK

Rött = Ej OK

Omega6_Oljor

En annan sak att komma ihåg vad gäller just omega3-oljor är att vi har lättast för att ta upp dem via animaliska källor. Fisk är alltså absolut bästa källan till omega 3! Det är dessutom ganska så vanligt med en genetisk skillnad som gör att en relativt stor andel av befolkningen har svårt att omvandla vegetabilisk omega 3 (ALA) till den variant som är användbar för oss människor (DHA och EPA). EPA och DHA finns som sagt färdigt i animaliska källor så som fisk! ALA är givetvis inte utan funktion, utan behövs den också varför det är viktigt att få i sig både animaliska och vegetabiliska källor av omega3.

 

Vegetabiliska oljor som utsatts för värme eller ljus

De flesta vegetabiliska oljor innehåller fel balans av omega3 och omega 6, men det stoppar tyvärr inte där. Fleromättade fettsyror är de allra känsligaste, och oxiderar av upphettning, av ljus (så som stående i en glasflaska i en livsmedelsbutik) eller i våra kroppar. Dessa oxiderade fetter bidrar till inflammation i kroppen, och bygger cellmembran som inte fungerar som de ska, vilket är sjukdomsalstrande. Vid upphettning av fleromättade oljor bildas även så kallade aldehyder som är starkt sammankopplade med inflammation, hjärt- och kärlsjukdom, cancer och demens.

 

Lite om kokosoljans förträfflighet

Kokosoljeförsäljningen har fått en rejäl uppsving de sista åren, och med all rätt. Kokosolja innehåller medellånga, mättade fettsyror, så kallade MCT (medium chained triglycerides). Dessa har en särskild åtråvärd egenskap, och det är att de kan tas upp i tunntarmen utan att först brytas ner. Därefter går de direkt till levern där de blir till energi. MCT-oljor kan alltså inte lagras in som fett i kroppen, utan har istället förmågan att höja ämnesomsättningen! Hur bra är inte det?!



 

Kött & Fisk

Är rött kött cancerframkallande?

Påståendet att rött kött orsakar cancer, och särskilt i tjocktarmen är ju en återkommande ”nyhet” på förstasidan i kvällstidningarna. men är det sant?

Först får man titta på orsaken bakom, och där har vi det första ”problemet” med påståendet. Man har inte hittat vad i rött kött som skulle orsaka cancer. Vad man istället grundar den här hypotesen på är ett orsakssamband. Man har helt enkelt sett att människor som äter rött kött oftare drabbas av tjocktarmscancer än människor som inte äter så mycket kött. Det låter ju inte så lovande! Och visst måste man inte ha kartlagt alla mekanismer bakom för att se att någonting orsakar något annat, MEN man måste också titta på hela bilden. De studier som visar att köttätare oftare får cancer är så kallade observationsstudier, vilket innebär att människor helt enkelt får ”fylla i enkäter” om hur de lever sina liv i kombination med diverse blodprover och andra medicinska uppföljningar. De här personerna följs sedan under X antal år. Här har vi ett problem! Och det är att vi egentligen inte vet mer om personens livsstil, än att han eller hon just äter kött. När man istället tittar närmare på dessa studier, och även jämfört personers livsstil, så har man nämligen sett att rött kött ökar risken för tjocktarmscancer, men bara hos de som redan ligger i riskzonen. Hälsosamma personer som äter rött kött får inte cancer oftare än de som inte gör det. Hypotesen att rött kött orsakar cancer faller därför. Däremot så är det mycket möjligt, eller högst troligen till och med att rött kött påskyndar och förvärrar cancer som redan finns. Vad man tror är orsaken bakom det är ett hormon som heter IGF-1, ett tillväxthormon, som det finns extra gott om i animaliska, proteinrika livsmedel så som kött och mejeriprodukter.

Utöver det som jag har skrivit om ovan, så har vi ytterligare en aspekt i om rött kött är hälsosamt eller inte, och det är förstås – Vilken kvalitet av rött kött pratar vi om? Mer om det härnäst.

 

Ekologiskt kött, ägg och kyckling och fisk

Det finns många etiska anledningar till att välja ekologiskt kött, ägg och kyckling, och MSC-/KRAV-märkt fisk, men kanske är hälsoaspekterna inte lika kända. Fördelen med att bo i ett land som Sverige, är att det är lätt att få tag på ekologiskt kött, kyckling och schysst fångad fisk.

Precis som våra kroppar påverkas av kost och livsstil, så gör även djurens det. Kyckling-, gris- och nötproduktionen av kött är som ni säkert vet inte en spegling av djurens naturliga miljö, vilket givetvis får konsekvenser. Utöver antibiotika och hormoner så matas djuren med foder som inte är optimal för deras hälsa, utan snarare är den  billig och får dem att växa. Om man ska se till exempelvis kor så behöver de äta ganska så konstant och samtidigt röra på sig för att få mag- och tarmkanalen att fungera.

Jag tänkte inte att det här skulle bli ett alltför långt avsnitt utan vill mer stolpa upp nackdelarna med konventionellt uppfött kött, vilket även gäller för odlad fisk:

  • Sämre fettsammansättning
    • Mindre omega 3 i förhållande till omega 6 (gäller alla djur) vilket i förlängningen ökar inflammationsgraden i kroppen (detta beror givetvis på vad de äter!)
    • Mindre nivåer av CLA
  • Betydligt lägre nivåer av D-vitamin
  • Antibiotika
  • Hormoner – Både tillskott av hormoner så som tillväxthormoner och det egna kortisolpåslaget. En stressig miljö gör att djuren har ett större stresspåslag.

 

Priset

Det är ju dyrare att handla ekologiskt kött, fiskt och ägg och det är säkerligen det som gör att många fortfarande handlar konventionellt. MEN det är verkligen en investering för hälsan att tänka om där! Man kan köpa köttlådor för helt okej priser, man kan handla på nedsatt pris och framförallt så kan man handla delar på djuret som inte så många andra önskar. Köper man lådor direkt från en gård så brukar man kunna få ner priset om man kan tänka sig att byta ut filéer och kotletter mot mindre ”välkända” bitar. Organmat innehåller väldigt mycket näring i form av vitaminer och mineraler.

Särskilt feta köttbitar bör vara ekologiskt, då mycket gifter lagras i fettet, utöver en sämre fettsammansättning. Lax är däremot kan vara svårt att få tag på i Sverige om man inte väljer odlad fisk som är betydligt sämre för hälsan, varför jag ofta rekommenderar makrill. Får du däremot tag på viltfångad lax från Norge eller Alaska – ät på!

 

Hur mycket kött ska vi äta?

Vi bör inte överdriva vår köttkonsumtion, det är varken bra för hälsa eller miljö. Det där med måttlighet verkar ha försvunnit från vår kultur idag. Istället bör vi basera vår kost på vegetabiliska livsmedel, med animaliska som ett ”tillskott”. Ur en hälsoaspekt så är det bra att äta kött, men jag respekterar dem som väljer att inte göra det av etiska skäl. Kött innehåller fullvärdigt protein, som vi måste ha, och det innehåller dessutom mängder med vitaminer och mineraler. Utöver detta så får vi lite bonusar i form av exempelvis kollagen som är bra för hud, hår och stödjevävnad med mera.

Kött i måttlig mängd är absolut inte dåligt.

I de ”blue zones” som finns världen över, där människor lever friska över 100-strecket, så äter man oftast kött. Det är en vanlig myt att de på Okinawa till exempel bara äter väldigt sparsamt med fisk och inget rött kött alls. Sanningen är dock att de äter fisk och gris, dock var ”sparsamt-delen” helt sann. Vad som också är helt sant är att de baserar sin kost på icke processade livsmedel så som lila sötpotatis och mängder med grönsaker, vilka innehåller kvalitativa kolhydrater till tarmbiotan och mängder med näringsämnen. De här människorna äter nästintill inget ris.



 

Spannmål

Ja, hur är det med gluten och spannmål egentligen, är det en trend eller är det något som man verkligen behöver bry sig om? Få saker skapar så kraftiga känslomässiga reaktioner hos människor som just gluten och mejerier, och kanske får du ett förslag på varför lite längre ned. Men hurvida man ska bry sig om gluten överhuvudtaget eller inte så vill jag säga att Ja, det behöver man! Om det just är gluten låter jag visserligen vara osagt, då det finns ett flertal proteiner i spannmål som kan orsaka problem. Men det finns också andra faktorer i just spannmål som gör att vi kanske borde se över vårt intag en gång till.

Symptom från just spannmål kan ta 1-3 dagar innan de visar sig. Det kan därför vara väldigt svårt att koppla just huvudvärken, ledproblemen, autoimmuniteten, depressionen, hudproblemen, hormonrubbningarna, trötthet, koncentrationssvårigheterna eller hjärndimman till vad man äter! Det är faktiskt en ganska så hög andel av befolkningen som visar känslighet mot gluten och spannmål, och nu pratar jag inte om celiaki utan så kallad NCGS, non celiak gluten sensitivity. Dessa människor mår betydligt bättre om de utesluter spannmål. Åtminstone ett tag, för det här behöver liksom med allt annat inte vara för evigt! Det krävs dock att man är strikt ett tag för att låta kroppen få tid att läka, och då särskilt om man lider av någon av ovan nämnda symptom.

Vi ska egentligen klara av en viss ”problemmat” i vår kost, men när det blir för mycket och för ofta, och gärna i kombination med stress eller en infektion så blir det för mycket för kroppen. Det betyder som sagt inte att man måste fly det som pesten för resten av livet, utan var och en får själv ta reda på vilka mängder som man tål och hur ofta.

 

Läckande tarm bidrar till en mängd olika symptom

Det ÄR bevisat i otaliga studier att spannmål, och särskilt gluten, orsakar en läckande tarm! Alla blir dock inte sjuka av det, utan kan återhämta sig. Det beror dels på vad man äter i övrigt, hur man tränar, om man har någon sjukdom som gör att man är känsligare eller hur man hanterar en av de kanske viktigaste faktorerna – stress!

Tarmen ska alltid läcka något för att släppa ut näringsämnen till resten av kroppen, men gluten gör så att den läcker än mer, och oftare. Vissa människor kan återhämta sig relativt bra från det här, medan andra blir sjuka. Symptom som uppstår kan som jag skrev ovan vara hudproblem som eksem, migrän och huvudvärk, ledvärk, autoimmunitet, depression, trötthet och utmattning, hjärndimma och så vidare. Listan är lång.

Studier har visat att man på personer med låggradig inflammation i kroppen, som kan bidra till ovan nämnda symptom, har hittat tarmbakterier utanför tarmen. Dessa har hittats i olika organ som blodkärl, hjärna, lever osv, vilka såklart bidrar till ett aktivt immunsystem och därmed inflammation. Tarmbakterierna kommer ut i blodomloppet när tarmen läcker för mycket.

 

Socker och mättnad

När man äter vetemjöl, eller något mjöl för den delen som är raffinerat så är fibrerinnehållet starkt reducerat och kvar är ett vitt mjöl. Det här vita mjölet är extremt lättsmält och tas upp till stor del upp redan i tunntarmen, vilket innebär att det egentligen blir till socker. Pasta, bröd och andra bakverk gjort på vetemjöl blir alltså till socker i kroppen. De fibrer som är kvar är olösliga fibrer, vilka går hårt åt våra tarmväggar! Mindre bra när man förmodligen redan har en känslig tarm.

Förutom att vara irriterande för tarmslemhinnan, så förstör processandet även vår uppfattning om vad som är ”tillräckligt” med mat. Människan har inte utvecklats i samma takt som livsmedelsindustrin, och våra kroppar blir extremt förvirrande när något så energitätt kommer in i våra magar. Våra mättnadssignaler reagerar inte när de ska, varför man ofta kan äta rejäla portioner av sådan här mat utan att egentligen bli övermätt. Jämför samma energimängd med en portion ägg, kött, potatis eller sallad.

Idag äter vi också helt andra mängder gluten och spannmål än vad vi gjort tidigare, och det är även betydligt hårdare processat. Det ingår ofta vid varje måltid, och inte bara i form av bröd, flingor och pasta utan även som tillsatser i många färdigprodukter. Vetestärkelse till exempel är en vanlig tillsats i allt från charkuterier till godis.

Vete är även genmodifierat till att innehålla mer gluten än vad det har gjort tidigare, vilket också kan vara en bidragande orsak till att många blir känsliga mot det.

 

Beroendeframkallande?

Det råder fortfarande diskussioner hurvida spannmål har en beroendeframkallande effekt på oss eller inte. Att det innehåller ämnen som innehåller så kallade opioder, vilka triggar hjärnans belöningssystem är det inget snack om, men om dessa ämnen faktiskt når hjärnan tvistar de lärde om. En sak är dock säker, känner man ofta sug efter vissa typer av livsmedel samtidigt som man har svårt att sluta äta av dem, så är det förmodligen ett livsmedel man ska låta bli! Då sker det något i hjärnan som stör kroppens naturliga signalering, och det är inte positivt.



Mejerier

Mejerier ingår i programmet, i lagom mängd, men jag tänkte ändå skriva lite om varför mejerier kan vara ett tveksamt livsmedel för vissa personer. Som vanligt gäller det inte alla, och som vanligt så har kvalitet, mängd, frekvens och tarmhälsa en stor inverkan!

 

Mejerier och inflammation

Ja tyvärr så triggar mejeriprodukter, och särskilt behandlade sådana inflammation i kroppen. Detta beror både på laktos och galaktos, men framförallt mjölkproteinet kasein. Kasein har också visat sig bidra till en sämre tarmbiota då det matar ”fel” bakterier. Upphettade, dvs pastöriserade mejeriprodukter innehåller dessutom en stor andel AGE och ALE produkter som också är inflammation- och sjukdomsalstrande.

Men bara för att det triggar inflammation, så behöver det inte vara sjukdomsalstrande hos alla människor! De allra flesta människor tål en lagom mängd mejerier. Personer med en autoimmunitet eller annan kronisk inflammationssjukdom bör däremot se över både kvalitet och kvantitet av mejeriprodukter i sin kost. 

Smör innehåller minimalt med kasein och ingen laktos, och behöver därför inte gå under ”mejerier” i den meningen. Är man däremot väldigt känslig för kasein, så är Ghee ett bra alternativ (klarnat smör).

 

Mejerier och starka ben

Ja den här gamla skrönan.. dricker man mjölk får man starka ben! Eller rättare sagt; dricker man inte mjölk så får man svaga ben. Det är dags att döda den här myten nu tycker jag! Kalcium i mejeriprodukter har under lång tid nu påståtts ge starka ben, men faktum är att de ger <em>hårda</em> ben, inte starka. Eller de kan ge hårda ben, om kalciumet faktiskt hamnar där det ska – i skelettet! Vill vi ha hårda ben? Nja, vi vill ha starka och sega ben, inte nödvändigtvis hårda. För att få hårda, sega ben så behöver vi vitamin K och vitamin D. Vitamin K hittar du i riktigt gröna bladgrönsaker, kål och broccoli där du också hittar kalcium!

Vad händer om vi inte får i oss tillräckligt med vitamin K och vitamin D? Då finns det tyvärr en risk att kalciumet hamnar i våra blodkärl, vilket istället ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom.

 

Mejerier och hormoner

Vad är egentligen mejerier? Jo de kommer ju från mjölken som ska få en kalv att växa till sig på ett års tid. Det innehåller steroidhormoner så som östrogen och progesteron, men också tillväxtfaktorn IGF-1. Men även mjölkproteinet vassle har en stimulerande effekt på tillväxt, både muskler och fett (beroende på hur livsstilen ser ut). Detta har kroppsbyggare vetat i årtionden, och de använder mejerierna för att just växa till sig! Det höjer insulinet samtidigt som det främjar tillväxt.

Har man en hormonell obalans så som PMS, eller till exmepel problem med finnar/plitor/akne så kan absolut mejerier vara boven. Om det dessutom är så att man har ett överskott av androgener, dvs manliga könshormoner som kvinna så ska man definitivt undvika mejerier ett tag.

 

Är mejerier beroendeframkallande?

Liksom spannmålsprodukter så kan även mjölkproteinet kasein omvandlas till opioider, vilka kan trigga hjärnans belöningssystem. Detta kan därför vara en anledning till att många har svårt att sluta äta av mejeriprodukter, trots att de egentligen borde vara mätta!

 

Summa summarum – ska man äta mejerier?

Jag är absolut inte emot att äta mejeriprodukter, men jag tycker att man bör välja de som är minst behandlade, och helst opastöriserade.

Maasai-folket i afrika är ett exempel på ett folk som konsumerar stora mängder mejerier, och dem är oerhört friska upp på ålderns höst. Skillnaden mellan dem och oss är dock att de inte äter fettfria yoghurtar, sötade filer eller skummjölkspulver. De dricker råmjölk! 

 


 

Att tänka på:

  • Välj ALLTID ekologiskt kött!
  • För mycket nötter i form av nötmjöl etc kan hindra både en viktnedgång och göra det svårare att bli av med inflammation. Minska på, eller uteslut nötter om resultat uteblir, eller om det är så att det går väldigt långsamt. Det här gäller även fröer i viss mån.
  • Mejerier ska inte överkonsumeras i programmets 9 första veckor! Håll dig till ”rimliga mängder” som exempelvis ett par matskedar grädde i en sås eller ost på en gratäng.
  • Vid autoimmunitet: undvik helst mejeriprodukter helt i minst 4 veckor för att se om det triggar inflammation. Smör går däremot bra!
  • För mycket färsk frukt kan också hindra både viktnedgång och göra det svårare att bli av med inflammation. Minska på andelen söta frukter med lite fibrer, och öka andelen bär istället. Frukt kan även trigga sötsug hos den känslige, och hämma mättnadssignaler. Har du problem att känna mättnad, eller att skilja hunger från sug så rekommenderas det att utesluta frukt helt under de här första veckorna. (Man måste inte äta frukt alls om man äter varierat inom grönsaker). Torkad frukt rekommenderas inte.
  • Bönor och linser ska endast ätas blötlagda + groddade eller blötlagda + tillagade. Alla människor tål dock inte bönor och linser alls, så om resultat uteblir – ta bort detta under de närmsta veckorna!
  • Kaffe och te är okej i programmet, men drick det inte efter klockan 15.00 då din sömn blir lidande, oavsett om du märker det eller ej. Örtte efter klockan 15.00 är ett bra alternativ!
  • Drick mycket vatten! Gärna med lite pressad citron eller lime i.
  • Kokossocker, agavesirap och andra typer av ”naturliga” sockerkällor är socker och ingår inte i programmet. Honung i rimliga mängder, någon matsked om dagen, är ok.
  • Charkuterier bör undvikas i största möjliga mån, men kan ätas någon gång ibland.
  • Alla vegetabiliska oljor ska vara kallpressade och bör endast användas i kall matlagning. Vid upphettning förstör man oljan, och den blir inflammationsskapande snarare än inflammationshämmande. Undantag är kokosolja! Kokosolja, smör och ghee kan användas i varm matlagning.
  • Ägg är ett oerhört näringsrikt livsmedel så ät gärna 2-3 ägg om dagen! Kolesterol i ägg är ingenting du behöver oroa dig för.
  • Alkohol är ingenting som rekommenderas de första veckorna i programmet, även om det är ”tillåtet” med något glas vin. Alkohol kan göra att resultat uteblir.

-> Ät mat som är så nära sitt naturliga ursprung som möjligt! Under de här första veckorna ska livsmedel där en innehållsförteckning behövs helst undvikas.

 

Ditt namn (obligatorisk)

Din epost (obligatorisk)

Ämne

Ditt meddelande