Därför har vi sötsug

Därför har vi sötsug

Om man själv aldrig upplevt dagliga “cravings” eller sug efter sött så kan man nog tycka att det handlar om en disciplinfråga. Men faktum är att det är ett ganska jobbigt problem att brottas med, och många gör det på daglig basis. Ibland blir suget så oerhört starkt att det inte går att motstå, samtidigt som energinivån är så låg att man bara måste ha något. Känner du igen dig, och undrar du i så fall varför? 

Det finns givetvis olika orsaker bakom sötsug, både psykologiska som fysiologiska. Om man till exempel äter mycket mackor, pasta och yoghurt samtidigt som man dricker juice och andra söta drycker så beror det givetvis på det. Dra ner på skräpmaten helt enkelt så kommer suget att lägga sig med tiden. Men det finns ju också de som faktiskt har gjort en rejäl kostomläggning, som äter “hälsosamt” (som i Paleo) men ändå brottas med sötsug. Ett sötsug som dessutom inte ger med sig trots att det var flera veckor sedan, eller kanske till och med månader sedan som kosten lades om. Beror det då på att den här kosthållningen inte passar dig? Jo det gör den! Men du behöver anpassa maten du äter utifrån din kropps problem och behov.

 

Först och främst så är det skillnad på sötsug och sötsug. Om du upplever att du har sötsug som ger med sig när du äter sött så kan något eller några av nedan orsaker ligga bakom. Känner du däremot att sötsuget inte ger med sig trots att du äter något sött? Då är problemet ett annat, och det tänker jag skriva mer om i nästa inlägg.

 

  • Blodsocker
    • Problem med blodsocker gör att man får sötsug, och inte bara kvällstid utan detta kan dyka upp lite titt som tätt i samband med en energidipp. Undrar du om du har problem med blodsockerhantering? Ta mitt quiz om det HÄR.
  • Näringsfattig kost
    • Problem 1 är att man äter en kost som inte innehåller allt som man behöver vad gäller mikronutrienter – dvs vitaminer och mineraler.
    • Problem 2 är att man inte får i sig tillräckligt med näring i form av makronutrienter – dvs protein, fett och kolhydrater. Här är problemet (särskilt bland kvinnor) ofta både protein och fett. Att äta tillräckligt med protein gör att dessutom att blodsockret stabiliseras så det får dubbel effekt.
  • Du äter för lite
    • Öka mängden mat, dvs “kalorier” även om jag inte uppmuntrar till att räkna kalorier just.
  • Stress 
    • Stress ökar sötsug och habegäret efter “snabb energi”. Det är när man som minst behöver ett svängigt blodsocker så koka hellre ägg än ät frukt.
  • Sömnbrist
    • När vi sover dåligt så ökar både vårt kaloriintag och kolhydratintag – dvs vi äter sämre. Det gör det efter en ynka natt dålig sömn dessutom. Anledningen är att sömnbrist ger en hormonell obalans i kortisol, insulinkänslighet och leptin. Det här betyder att vi inte har samma mättnadskänsla samtidigt som vi blir sämre på att hantera blodsocker.

 

Det är visserligen ingenting fel i att vilja ha en bit choklad efter middagen, men det är skillnad på om man “måste” ha det, eller om man äter det för den rena njutningens skull. I nästa inlägg behandlar jag några andra faktorer bakom varför man kan uppleva låg energi och sötsug trots att man äter bra mat.

 

/M

Så förenklar du viktnedgång

Så förenklar du viktnedgång

Jag har inte skrivit så mycket om viktnedgång här på bloggen eftersom jag inte tycker att mat ska ha det fokuset. Ofta ger istället vikten med sig när man börjar fokusera på att ta hand om sig eftersom kroppen då börjar reglera och balansera upp hormoner vilka i sin tur styr vår vikt. Men med många förfrågningar så kommer nu här ett inlägg som ger några tips på hur man lite enklare och bekvämare kan gå ned i vikt. Det finns förstås mängder med sätt att göra detta på, några bra sätt, många sämre sätt och ännu flera sämsta sätten. Men visst vill du att det ska vara hållbart över tid och inte bara för att passa i nyårsblåsan?

 

8 antal tips att gå ner i vikt

  • Städa upp på tallriken 
    • Skräpmat – dvs raffinerad och processad mat gör att vi äter mer utan att den maten triggar igång vårt mättnadssystem. Tvärtom ger den istället både insulin- och leptinresistens. Insulin styr fettinlagring och leptin styr mättnad. I skräpmat inkluderas saker som mackor, pasta och juice utöver glass, läsk, godis och chips.
  • Minska mejerier
    • Sötade yoghurtar är kanske en självklar sak att utesluta men även ost, grädde och fullfet yoghurt kan hindra viktnedgång. Undantaget är smör och ghee vilka kan ätas med gott samvete. När du nått din målvikt kan du återinföra ost, fil och grädde igen men tänk på att inte äta för stora mängder och för ofta.
  • Minska på kaffet
    • För många (ungefär halva befolkningen) sätter kaffe igång en kortisolutsöndring vilket är ett hormon som hindrar viktnedgång.
  • Öka proteinintaget
    • Ordentligt med protein gör att man blir både mätt och tillfredsställd efter en måltid. Öka ganska ordentligt, och särskilt till frukost då det stabiliserar blodsocker resten av dagen. Men ordentligt innebär kanske en 5 ägg, 120 gram kyckling eller torsk alternativt 150 gram makrill. Snåla därefter inte med proteinet till lunch och middag heller – det gör att du äter mer av något annat.
  • Småät inte
    • Småätande gör inte bara att vi äter mer utan påverkar också våra mättnad- och hungersignaler. Ät 3 mål om dagen, och gå inte i skafferiet och kylen däremellan.
  • Ät enkel mat
    • Skippa baket med fiberhusk, nötmjöl osv då dessa också inverkar på vår mättnad. Ät istället hela nötter! Även salt och vissa såser kan påverka mängden vi äter på så sätt att vi inte känner när vi blir mätta.
  • Periodisk fasta
    • Att minska timmarna som man äter har visat sig ha mycket positiva effekter på både vikt och hälsa. Man måste inte göra några extremvarianter utan att äta under 8 timmar och fasta 16 timmar är en utmärkt start. Rekommenderas dock inte vid utmattning och utbrändhet.
  • Sov!
    • Ja sist men absolut inte minst – Sov! Sömnen kan både främja eller helt stjälpa en viktnedgång och här gäller det att inte bara sova, utan att också sova på “rätt” tider. Somna senast 23 för att få optimal effekt.

 

Många av de här tipsen bör ingå i en livsstilsförändring och hålla över tid medan andra kan tas fram och användas som “verktyg” om man känner att man vill tappa ett par kilo. Exempel på verktyg kan vara mejerier, kaffe, den enkla maten och protein medan de andra kanske bör ingå mer eller mindre (!) i din livsstil för ett hållbart resultat, och för att slippa jojobantning. Det handlar om att vara konsekvent och som min mamma säger: Det är inte vad du gör mellan jul och nyår som gör skillnaden, det är vad du gör mellan nyår och jul.

 

/M

 

Jag har förresten lanserat mitt kostprogram nu vilket finns att beställa HÄR! Där får du en komplett guide kring hur du kan använda maten för att må bättre och gå ner i vikt. Programmet innehåller tips och råd, recept, information, hur du motiverar dig själv och hur du tar reda på vad just du mår bäst av i längden. 

 

Struktur och ordning?

Ja det behöver vi i vår lilla familj. Stuktur och ordning när det kommer till måltider. En av våra akilleshälar utöver våra sporadiska träningsperioder, så är det ingen riktig planering kring maten. Vi handlar vad vi känner för när vi handlar, och äter sedan därefter. Lite vad vi känner för alltså. Frukost är väl den enda måltid som vi är hyfsat förberedda på. Varje dag sitter nämligen hela familjen samlade på morgonen med ett levande ljus (och ett par elektriska). Himla trevlig start på dagen! Åtminstone fram tills jag och Ola hamnar i någon djup diskussion varpå Ask blir rastlös och demonstrativt börjar kasta champinjoner på golvet. Han får lära sig prata snart så han kan delta. Även om han visserligen kan artikulera nej oerhört väl.

Man bör väl vara lite förberedd även på middag kan man tycka, den kommer ju ändå varje dag. Troget. Och då menar jag middag som i kvällsmål, inte skånsk middag som i lunch. Problemet har varit att när jag kommer hem från jobbet så är det skiftbyte på ögårdsvägen och då går Ola ut och jobbar en stund i snickeriet. Men från och med idag ska vi börja använda vår fina tavla hemma och skriva upp veckomeny. Klockan 17.00 kommer en middag att serveras som lagas av valfri och tillgänglig person. Men därtill ska det finnas färdiga, färgglada och fruktansvärt goda sallader i kylen. Jag ska helt enkelt göra allt det som jag alltid rekommenderar till mina klienter. “Förbered så blir det enkelt”. Jo men visst. Verkligen.

Hur som helst så vill jag ändå påpeka att det går att äta hälsosamt trots att man inte planerar. Jag har lyckats i 6 år! Ola i 4 år. Det måste inte vara jobbigt och tidskrävande, för jag kan lova att vi inte lägger mer tid på matlagning än någon annan familj. Vår hemlighet är istället att vi endast har bra grejer hemma – både i skafferi, frys och kyl – och har man det så blir det bara bra grejer i maten. (Däremot kanske struktur medför mer variation). Shit goes in, shit comes out som man säger. Fast tvärtom förstås.

/M

 

Sköldkörtel – Män

Även om sköldkörtelproblem är mer vanligt hos kvinnor än hos män så existerar det ändå hos män. Symptomen är samma som kvinnor får, nämligen:

  • Trötthet – Som i sovatrött
  • Frusenhet
  • Koncentrationssvårigheter
  • Viktuppgång
  • Muskelvärk
  • Förstoppning
  • Nedstämdhet
  • Ingen sexlust
  • Torr hy och sköra naglar

Det finns lite olika orsaker bakom sköldkörtelproblem, och även om jag har skrivit om dem tidigare så tål det att upprepas. Låga sköldkörtelnivåer är nämligen inte samma sak som att sköldkörteln i sig inte fungerar.

  1. Autoimmunitet – Hashimotos eller Graves
    • Detta testas man inte alltid för. Diagnos kan ställas genom att testa för antikroppar (70% av alla med autoimmunitet visar positivt på ett sådant test) eller genom att göra ett ultraljud på sköldkörteln.
  2. Stress
  3. Näringsbrist – Främst av selen, zink och jod.

 

De vanligaste hormonerna man testar är TSH (gaspedalen), T4 och T3. T4 är det hormon som sköldkörteln tillverkar mest av vilket visserligen är aktivt i sig själv men som främst behöver omvandlas till T3 för optimal effekt. Detta görs ute i celler runt om i kroppen eller i mage och tarmkanal.

 

Stress och Sköldkörteln

Ett obalanserat kortisol kan dra ner sköldkörteln liksom sköldkörteln kan dra ner kortisol. Det kan därför vara svårt att veta vad som är hönan och vad som är ägget. Man ska komma ihåg att all stress inte orsakas av att ha för mycket att göra. Lika ofta är det negativa tankar, dålig kosthållning, insulinresistens, en känsla av att inte ha kontroll över eller att inte trivas med sin livssituation.

Det finns flera sätt på vilket kortisol påverkar sköldkörteln negativt. Dels hämmar det hypotalamus och hypofysen i hjärnan (övervakningscentralen) som i sin tur då inte trycker på ”gaspedalen” så att sköldkörteln ska tillverka T4 och T3. Därtill minskar både förhöjt kortisol liksom inflammation konverteringen av T4 till T3. Ofta har man i detta fall både lågt T4, T3 och TSH. Men man kan också ha lågt TSH, T3 och normalt T4.  Kronisk stress ökar också risken för autoimmunitet om genetiken finns där.

 

Resistens eller TBG – Gott om hormoner men ingen verkan

Ibland kan en blodpanel se helt normal ut trots att man upplever symptom. Då kan det vara frågan om en resistens, alternativt att sköldkörtelhormonerna är bundna till TBG, thyroid binding globuline. Problemet för båda dessa fall är att hormonerna finns i blodet men så länge de är bundna kan de inte göra verkan på cellnivå.

Resistens handlar oftast om ett kortisol i obalans och då är det man får behandla – den så kallade HPA-axeln.

 

Trots att du är man kan du få en indikation på hur du ligger till genom att testa din sköldkörtel och kortisol HÄR. (Svara bara nej på de frågor som rör en menscykeln). Du kan även ta en blodpanel via Werlabs för runt 360 kronor. Läs mer om det HÄR.

/M

 

Den perfekta dieten

Den perfekta dieten

Jag skrev i gårdagens inlägg om att en kosthållning är väldigt individuell. Mer exakt skrev jag: “Vi har olika behov, gener men även vår historia är olika. Hur har vi behandlat våra kroppar fram tills idag? Vad har vi ätit, druckit, hur har vi stressat, har vi haft ätstörningar eller något annat självdestruktivt beteende, hur har vi sovit och hur har vi rört på oss? Det är alla faktorer som spelar in i vad den optimala kosthållningen är för dig just idag. Och jag menar faktiskt idag, för det kan också ändras.”

Jag vill utveckla det här lite mer då många undrar vad man faktiskt bör äta för att må så bra som möjligt. Tyvärr finns det finns inga enkla svar på den frågan. Det finns en anledning till att det cirkulerar så många dieter där ute i världen och människor som svär dyrt och heligt om att just deras diet är den som fungerar. Och så är det säkert, att det har fungerat bra för just dem alltså. Men vad fungerar bra för dig? Det svaret kanske du redan vet, börjar närma dig eller så är du fortfarande på jakt efter svaret. Problemet är att en perfekt och konstant kosthållning inte finns, för den är föränderlig, precis som vi är.

För att ta mig själv som exempel så hade jag ett extremt problem med blodsocker och kortisol när jag började med den här kosten. Några exempel på hur man vet det är sötsug, trötthet, jag kunde bli irriterad om jag inte fick mat i tid, jag hade fettinlagring på rygg och “lovehandles” och min syn kunde bli lite otydlig ibland. Särskilt om jag ansträngde mig på tom mage. Jag har gjort ett nytt test under “testa dina hormoner” där ni också kan testa om ni har problem med ert blodsocker. Hur som helst så var jag tvungen att vara ganska så strikt med avseende på kolhydrater i början, och med början menar jag de första åren. Nördig som jag är så hade jag också investerat i en blodsockermätare och såg hur illa jag kunde reagera på vissa livsmedel. Dessutom har jag genetiken för sämre insulinhantering och för att lagra kroppsfett. Vill du veta hur du ligger till kan du testa dina gener på 23andme. Även om samma gener skulle göra att jag lätt överlever många av er under en svältperiod! Hurra.

Med ovan nämnt så har min kosthållning inte varit statisk, utan tvärtom så har den ändrats, och fortsätter att ändras något med åren. Till exempel så äter jag betydligt mer rotfrukter idag och jag kan till och med äta dadlar och rawbollar. (Socker, bröd och pasta äter jag däremot inte och jag vågar påstå att jag aldrig kommer att göra det heller). Att jag får ett annat svar idag beror säkerligen både på min tarmbiota och min hormonella balans/status. Mycket av den mat som tidigare gjorde mig uppblåst, dåsig och sötsugen är idag en del av min stapelföda. Och den har inte alls den effekten längre. Så våga experimentera, både med makronutrienter (fett, kolhydrater och protein) liksom med fibrer.

I takt med att mitt intag av komplexa kolhydrater har ökat så har också mitt energiintag gjort det. Jag äter nämligen inte bara mer kolhydrater utan även mer protein och fett. Inte för att jag på daglig basis räknar kalorier, men någon gång i halvåret kollar jag över mitt energi- och näringsintag för mitt egna intresses skull. Jag har ökat mitt kaloriintag rätt rejält de senaste åren, nämligen med drygt 1000 kalorier om dagen (från 1500 till 2500-3000). Med ett högre kaloriintag får jag också i mig mer näring i form av vitaminer, mineraler, polyfenoler, fibrer och så vidare eftersom jag äter “rätt” typ av mat. Det har garanterat bidragit till att jag mår bättre och bättre för vart år som går.

Vad jag vill ha sagt med detta inlägg är att fortsätt att experimentera och kopiera inte någon annans framgångsrecept rakt av. Vi är olika och vi utvecklas hela tiden. Se till att du arbetar med din kropp och inte emot den. Vad behöver du? 

/M

Kostrådgivning – Fakta vs Läraren

Kostrådgivning – Fakta vs Läraren

Jag funderar så oerhört mycket på min roll som kostrådgivare och hur jag ska nå mina klienter. Vissa personer är relativt enkla att nå medan andra är svårare. Visst har det mycket med personkemi, förkunskaper, motivation och så vidare att göra, men det har också till stor del med mig att göra. Det spelar liksom ingen roll vad jag kan om jag inte kan förmedla vikten av varför det är viktigt att “äta bättre”, vilket förstås i sig är ett luddigt begrepp. Men jag tänker använda mig av det eftersom att äta bra för mig inte är samma sak som att äta bra för dig. Vi har olika behov, gener men även vår historia är olika. Hur har vi behandlat våra kroppar fram tills idag? Vad har vi ätit, druckit, hur har vi stressat, har vi haft ätstörningar eller något annat självdestruktivt beteende, hur har vi sovit och hur har vi rört på oss? Det är alla faktorer som spelar in i vad den optimala kosthållningen är för dig just idag. Och jag menar faktiskt idag, för det kan också ändras.

Hur som helst så slår jag ganska hårt på mig själv när jag märker att mina klienter inte får till en ordentlig livsstilsförändring även om jag rent logiskt vet att jag inte kan skapa en hållbar och stark målbild åt dem. Jag ser ibland hur gärna en person vill, men sen går det bara inte. Det är här som coachning kommer in, vilket är minst lika viktigt som kunskap under en livsstilsförändring. Men då ska personen också välja coachning…

För att kunna göra en förändring så behöver vi inte bara kunskap och information, vår motivation behöver omvandlas till starka målbilder som i sin tur görs om till strategiska vanor. Då kan vi lyckas! 

Jag sitter i detta nu i full färd med att göra ett kostprogram som förhoppningsvis kommer att lyckas med allt som jag nämnt ovan – Att ge kunskap, information och en specifik plan att följa men också hjälpa dig med målbild, strategi och vanor. Så att det blir hållbart över tid. Hållbart på ditt sätt förstås!

/M

Kortisol – vad har det för effekt i kroppen?

Kortisol har kanske fått lite väl dåligt rykte kan jag tycka. För även om det kallas för stresshormon så är det inte enbart av ondo. Tvärtom så är det ett livsviktigt hormon som ska vara högt på morgonen när vi vaknar – så att vi kommer pigga och glada ur sängen! Därefter sjunker det under dagen så att vi kan somna på kvällen. Problemet är att många inte har en sådan kortisolkurva. Istället är det lågt på morgonen så att man vaknar trött för att sedan bli lite högre framåt lunch. Därefter sjunker det ganska tvärt och ger den berömda tröttheten där vid 14-16-tiden. På kvällen däremot bestämmer sig kortisol för att sticka iväg uppåt igen varpå du inte kan sova.

Vad gör det här med våra kroppar?

Ja förutom att skapa sömnproblem så ökar det också inflammationsgraden i kroppen, och då pratar vi om den där ökände låggradige inflammationen. Kortisol är inflammationshämmande om det får arbeta under begränsade perioder, men är det istället högt under lång tid, och särskilt på fel tider, så ökar det inflammation i kroppen. Det gör också att vi blir något insulinresistenta vilket gör att vi dels kan lagra in en hel del kroppsfett, och särskilt runt buken. Men kortisol gör också att vi får mindre energiomsättning i cellerna (lägre nivåer sköldkörtelhormon) liksom reparation och underhållsarbete avstannar. Då ökar risken i sin tur för en mängd olika sjukdomar. En obalans bidrar också till ett salt- och/eller sötsug, och det ger också symptom som ångest och oro vilka inte är helt ovanliga!

Kortisol och hormoner

Kortisol prioriteras alltid framför andra hormoner eftersom det bidrar till kortsiktig överlevnad. Andra hormoner kan vara testosteron och progesteron vilket gör oss sämre på att bygga muskler, vi tappar sexlust, får mindre energi, sämre minne, tappar hår, får finnar och acne, värk i leder, PMS-besvär ökar liksom vikten och risken för hudbristningar.

Hur gör man då för att balansera sitt kortisol? Man kan prova dels L-Glycin och zink vilka båda sänker kortisol liksom olika adaptogener som exempelvis rosenrot. Det här är dock bara kortsiktiga lösningar. De är inte verkningslösa men man behöver arbeta med en kost- och livsstilsförändring parallellt för ett långsiktigt resultat. Då gäller det att lyssna på sin kropp, göra som den säger och ha tålamod.

/M

 

Paul Clayton och Blå Zoner

Paul Clayton och Blå Zoner

I Onsdags var jag på en föreläsning med Dr Paul Clayton på Chalmers i Göteborg. Jag har ramlat in på hans arbete flera gånger på pubmed och var därför superglad att jag fick frågan om att följa med. Oerhört intressant man!

 

Mid-Victorians och Blå Zoner

Paul Clayton pratar mycket om mid-Victorians som en okänd men väldokumenterad Blå zon (Blue Zones), dvs där människor lever friska länge. Det här är ju givetvis ett av mina favoritområden – Hur kan vi leva länge friska? Men också – Hur kan vi undvika att åldras? Jag tror inte att de tecken vi idag tar för givna ålderstecken faktiskt är nödvändiga. Överhuvudtaget! Då pratar jag om artros, rynkor, trötthet, stelhet, muskelsvaghet, demens, osteoporos och värk bland annat. Jag tror istället att det här är en effekt av dålig livsstil, där kosthållning utgör en stor del. Det är helt enkelt effekter av inflammation.

 

Vad äter man i de blå zonerna då?

Många missuppfattar dessa och påstår att de är vegetarianer och veganer. Men så är inte fallet. Endast i en av de fem blå zonerna är invånarna veganer och vegetarianer, och detta är Loma Linda i USA utanför Los Angeles där den frikyrkliga rörelsen Seventh day Adventist Church eller sjundedagsadventisterna håller till. Där ingår kosthållning och livsstil som en del av tron.

Därefter har vi Okinawa i Japan, Sardinien i Italien, Ikaria i Grekland och Nicoya i Costa Rica. Gemensamt med Mid-Victorians är att dessa personer äter animalier som fisk, skaldjur, ägg, mejeriprodukter men även rött kött. På Okinawa äter man exempelvis gris vilka många inte vet om. Men framför allt äter de grönsaker, frukt, bär, nötter, baljväxter och rotfrukter. I mängder! Dessa innehåller vitaminer, mineraler och spårämnen men också polyfenoler, mat till våra tarmbakterier och säkerligen mängder av saker som vi inte känner till än. Det enda vi vet är att vi aldrig får samma effekt av kosttillskott som vi får av riktig mat. Ett välkänt exempel här är vitamin E och C som isolerat ökar tumörtillväxt medan exempelvis mandlar, som också innehåller mycket vitamin E är positivt för hälsan. Därtill har vi också Omega 3 olja. Vi vet att det är oerhört hälsosamt att äta fisk men att vi inte ser någon som helst positiv effekt av omega 3-oljor. Det finns helt enkelt fler faktorer än isolerade ämnen som bidrar till hälsa. Vi har ju trots allt utvecklats sida vid sida med naturen och inte med ett laboratorium, så kanske är det inte så konstigt.

I de blå zonerna så äter man heller inga processade råvaror som raffinerade spannmålsprodukter, socker eller inflammatoriska vegetabiliska oljor. Istället fyller de tallriken med riktig mat i dess rätta bemärkelse, mat som du köper hel och utan innehållsförteckning.

Gemensamt för de animalier som konsumeras är att de inte är industriellt uppfödda på spannmål och med antibiotika och hormoner. Istället har de fått leva sina liv som de skulle ha gjort naturligt, utomhus med artegen föda. Det här gäller också de växter som konsumeras för vet ni att dagens odling av både grönsaker, spannmål och frukt inte alls ger i närheten av samma mängd antioxidanter? Växten tillverkar ämnen som vi kallar för polyfenoler som skydd mot parasitangrepp. När vi äter dessa så tar vi över det här beskyddet och använder det själva. Dagens form av odlingar, i stor skala med besprutning gör att växterna inte behöver det här skyddet. Då blir också vi utan.

 

Det handlar inte bara om vad man äter

Även om kosthållning är en stor del av hälsan så spelar även andra faktorer in och det är rörelse och träning, syfte och mening med livet, social samhörighet och att varva ner och koppla av. Dessa faktorer ska inte underskattas, särskilt inte i ett samhälle där fler och fler verkar tappa syfte och mening i sin tillvaro, för att inte tala om social samhörighet.

Jag måste bara skriva om vin, och särskilt rödvin som det ofta skrivs om som positivt för hälsan. Kanske kommer detta (såhär en fredag) som en tråkig nyhet men alkohol – inte ens rödvin – har inga som helst positiva effekter på hälsan! I någon mängd. Alkohol är ett gift för våra kroppar. Drick gärna rödvin för att det är gott, men inte i tron om att det är nyttigt. Polyfenoler kan man få i sig på andra vis. Därmed sagt ska man inte underskatta vinets sociala aspekter, för vi dricker ju ofta vin i umgänge tillsammans med andra. Men drick med måtta!

/M

Vad kan vi göra åt utbrändhet?

De flesta av mina klienter har antingen haft en utbrändhet eller så är de mitt uppe i det. Jag har sett alldeles för många gånger hur stor skada detta gör, och inte bara för individen som råkar ut för det utan även för familj, arbetsgivare, vänner och så vidare. För även om det inte känns som att arbetsgivaren bryr sig så gör de det, i de allra flesta fall åtminstone. Jag tror bara att de inte vet vad de kan eller bör göra åt det om jag ska vara ärlig. Varken innan det händer eller efter det har hänt. Många företag har en rutin för vad man ska göra, men jag har inte upplevt att det fungerar särskilt bra. Känslan av att känna sig värdelös och otillräcklig tas inte alltid om hand, och istället späs ofta den känslan på i den så kallade behandlingen. Vad kan vi göra åt utbrändhet?

För att kunna svara på den frågan så behöver man våga gräva lite. Vi kan inte ändra på det vi inte känner till. Många jag träffar börjar med att berätta ganska vaga historier om varför utbrändheten blev ett faktum. Det är inte tillräckligt. Vi måste kartlägga bakgrunden, och vi måste våga lyfta vad som är och var problemet. Inte i vår situation utan hos oss själva. Med det menar jag inte att det är ens eget fel, men vad var det i situationen som inte funkade för just mig. Stress är inte samma för alla, och ingenting är stressande förrän vi upplever det som stressande. Det är alltså inte de yttre omständigheterna som är viktiga, det är de inre. Detta handlar inte om skuld och skam, utan om möjligheten till att förebygga att samma sak händer igen. Om man ska förebygga det så måste man veta – annars är det lätt hänt att springa rakt i fällan igen. De flesta som blir utbrända en gång blir det också en andra och till och med en tredje gång.

Jag skulle gärna vilja se nya metoder till att behandla och förebygga utbrändhet! Dels i sig men också för att stress nästan alltid ligger bakom kroniska sjukdomar. Och som bekant ökar antalet människor som får en eller flera kroniska sjukdomar i rasande takt.

/M

Hemma och eget företagande

Hemma och eget företagande

Nu är vi hemma från Allt för hälsan-mässan i Stockholm. Det var fantastiskt roligt att ställa ut på mässan, jag är ju ny i mäss-sammanhang så jag har inte jättemycket att jämföra med ändå. Min första mässa var prana-festivalen i Göteborg och sen var jag på Bokmässan. Hur som helst så fick jag sålt många böcker och jag fick pratat med många människor.

Men vet ni? Jag höll föreläsning! Inte bara en gång utan två. Det ni! Jag får nog lov att påstå att jag fick fantastiska tider dessutom, på fredagen var det kl 14.00 och på lördagen kl 12.30. Ungefär 100 personer satt bänkade på fredagen och lite drygt 100 personer på lördagen. Helt overkligt! Att prata inför folk är en av mina största rädslor här i livet (som jag delar med merparten av jordens befolkning) men jag börjar vänja mig. Jag behöver åtminstone inte kräkas innan längre och jag har börjat tycka att det är riktigt roligt. I alla fall när jag väl står där, och kanske än mer efteråt. Funderar på att gå ytterligare en talarkurs, jag behöver slipa på mina framträdande. Men som med allt – övning ger färdighet och man kan inte visualisera eller tänka sig ur det. Man måste bara göra det.

Lite naivt så hade jag en tanke om att det skulle vara mer bekvämt att vara helt egen än att arbeta för ett stort företag. Hur tänkte jag då? Under det här året så har jag gjort fler obekväma saker, och haft mer magont än vad jag haft och gjort under hela min yrkeskarriär sammanlagt tidigare. Och då var inte den heller en dans på rosor ska ni veta. Men man lär sig, och världen växer lite mer för var gång. Jag vill leva i en stor värld. Men det är inte enkelt att arbeta för sig själv, och man får fundera på om man tycker att det är värt det. Jag värdesätter det jag gör och min frihet så oerhört högt att obekväma saker accepteras. Så länge fokus ligger på vad jag vill. Och jag vill ju nå ut till människor och förebygga och behandla psykisk och fysisk ohälsa. Ett växande problem som måste stoppas.

/M