Varför tappar vissa män håret? Om manligt håravfall

Att vissa män tappar håret har delvis att göra med genetik givetvis, men också miljö - det vill säga hur vi lever våra liv! Det här inlägget kommer att handla om just manligt håravfall. 

Män behöver både testosteron, progesteron och östrogen, precis som kvinnor även om fördelningen av dessa hormoner ser olika ut mellan könen. Och det är just fördelningen mellan hormoner som kan påverka allt från personlighetsdrag till kroppsbehåring, skägg, sexdrift. aggressivitet och manligt håravfall. Män har i huvudsak två olika typer av testosteron och det är testosteron och DHT, dihydrotestosteron. Det senare är starkare än vanligt testosteron och är det som står för de mest "manliga dragen". Många tror att män som tappar håret har högt testosteron men så är det inte. De män som har genetiken för manligt håravfall har istället lågt testosteron men de har samtidigt högt DHT, och särskilt högt DHT i förhållande till testosteron. Båda kan egentligen vara låga men förhållandet dem emellan är felaktigt fördelad.

Både testosteron och DHT sjunker ju äldre vi blir, men testosteron sjunker snabbare än DHT varför förhållandet dem emellan rubbas vilket i sin tur kan leda till håravfall. Tyvärr så arbetar många män flitigt på att sänka sitt testosteron, även om det är helt omedvetet, genom sin livsstil då snabba kolhydrater och skräpmat, stress, sömn på fel tider, avsaknad av träning och stor konsumtion av alkohol minskar testosteron.

Så är man offer för sina gener? Nej det är man inte, men vissa behöver arbeta lite hårdare än andra. Om man vill minska sin risk så kan man:

  • Äta bra mat
    • Gärna paleo som innehåller mycket bra fetter vilka är byggstenar till dina hormoner
    • Insulinhöjande mat minskar testosteron
    • Skräpmat ökar inflammation som minskar testosteron
    • Övervikt minskar testosteron (och ökar östrogen)
  • Somna kl 22-23
    • Under natten frisätts testosteron i pulser varför sammanhängande, kvalitetssömn är avgörande.
  • Stressa mindre
    • Är det något stress inte påverkar? Inte mycket - kortisol är ett av kroppens "chefshormoner".
  • Träna
    • Välj styrketräning och intervallpass framför lång, slitsam konditionsträning - Styrketräning höjer testosteron liksom intervallträning.
  • Gå ner i vikt
    • Kroppsfett ger mer östrogen och mindre testosteron vilket i sin tur ökar kroppsfett - dålig cirkel!

 

/M

maria sären

Känslighet mot livsmedel – Hur vet man om man har det?

Det finns olika typer av känslighet och intoleranser mot livsmedel och beroende på typ så blir symptomen olika. Värk i leder, migrän, kronisk trötthet, hudproblem och eksem, autoimmunitet, koncentrationssvårigheter, astma, allergier och depression kan alla bero på en känslighet mot maten vi äter. Här kommer en enkel förklaring till hur du kan veta - och ta redan på - om du har en känslighet och i så fall mot vad.

Jag vill bara lägga in en brasklapp att det här inte ska användas som ensam metod till att förbättra sin hälsa. Sällan förbättrar vi något genom att enbart utesluta ett gäng livsmedel. Vi förbättrar vår hälsa genom att lägga till, genom att läka mage- och tarmkanal liksom att rätta till eventuella näringsbrister. Arbeta tillsammans med en terapeut om du är osäker.

Symptom som uppkommer akut: 30 sek - 30 minuter

Aktivering av antikroppen IgE. Här fås kraftiga inflammatoriska och allergiska reaktioner.

Vanliga intoleranser: Jordnötter

Symptom uppkommer: Slemhinnor, hud etc

Kan diagnostiseras via pricktest.

Symptom som uppkommer 30 minuter till 2 timmar

Detta beror inte på aktivering av antikroppar utan istället på avsaknad av enzymer för att bryta ner det aktuella födoämnet. Här fås värk och smärta i mage, tarmområde och/eller buk.

Vanliga intoleranser: Histaminer, fruktos och laktos.

Symptom: Mage- och tarmproblem, IBS, IBD etc.

Symptom som  uppkommer 3 timmar till 3 dagar

Här beror det på en IgG reaktion vilken tar tid. Det kan påverka alla vävnader i hela kroppen. Här kan det vara väldigt svårt att relatera symptomen till ett specifikt livsmedel och reaktionen leder till låggradig kronisk inflammation vilket i sin tur kan leda till en mängd olika sjukdomar.

Vanliga intoleranser: Spannmål, mejerier och ägg (glutenintolerans NCGS, mjölkprotein etc)

Symptom: Autoimmunitet, depression, koncentrationssvårigheter, kronisk trötthet, hudproblem och eksem, astma, ledvärk och artros, diabetes, migrän, huvudvärk, allergier etc.

Kan ej diagnostiseras via pricktest utan görs via blodtest för IgG. Se mer HÄR för information om detta.

/M

MSM – Organiskt svavel

Jag fick en fråga om jag kunde skriva om MSM - Organiskt svavel som det är och vad det kan ha för fördel vid ledproblem. Själv tar jag tillskott av MSM varje dag i min "morgondrink" tillsammans med C-vitamin och gurkmeja. Ofta får även nässelpulver följa med!

Men varför tillskott av MSM? Behövs det? Trots att svavel är en av de mineraler som förekommer mest i våra kroppar (den kommer på tredje plats) så hör vi sällan om det som ett potentiellt tillskott. Det har mängder med funktioner i kroppen så jag kommer inte att gå in på alla utan har gjort ett eget urval. Svavel bygger bland annat upp hår, hud, naglar, muskler, skelett, brosk och ligament. Det hjälper också levern att avgifta sig och dämpar inflammation i kroppen.

Kollagen

Kollagen finns i hud, hår, naglar, bindväv osv. och svavel är nödvändigt för att bilda kollagen! När vi blir äldre så försämras kollagenproduktionen och detta är med och bidrar till rynkig hud som kanske är det som syns mest. Men det leder också till försämrad funktion i våra leder då bland annat bindväv och brosk innehåller kollagen.

Lever

Svavel behövs för steg 2 i vår levers avgiftning - För att föra ut gifter ur kroppen!

Antioxidanter

Svavel behövs för att bygga upp glutation, kroppens viktigaste antioxidant. Förutom att glutation hjälper oss bli av med skräp så sänker det också inflammation! Ni har säkerligen hört talas om oxidativ stress, eller fria radikaler - detta är reaktiva syreföreningar som bildas som en restprodukt av vår egen kropp till följd av att vi bara lever. Att andas ger oss till exempel fria radikaler! Detta tar kroppen dock hand om genom sina antioxidanter, där som sagt glutation är den kraftigaste. Genom att utsätta sig för mycket alkohol, socker, skräpmat eller sol så höjer vi nivåerna av fria radikaler i kroppen. Kombinerar vi det med en kost fattig på potentiella antioxidanter så kommer "ålder" som ett brev på posten. Antioxidanter och byggstenar till antioxidanter finns i grönsaker, frukt, inälvsmat och buljonger. Det finns inte lika gott om det i rena köttprodukter som filéer eller i spannmålsprodukter.

Mage och tarmhälsa

Ja svavel är också med och bygger upp vår tarmslemhinna! Jag har skrivit mängder med inlägg om varför en välfungerande tarm är avgörande för ens hälsa - den påverkar våra hormoner, vårt immunförsvar, vår vikt, inflammationsgrad osv så därför kommer jag inte att skriva mer om det i detta inlägget.

 

Så tillbaka till frågan - Behöver vi ta tillskott av svavel? Svavel försvinner något vid tillagning av mat men blir mer tillgängligt vid fermentering. Löskokta ägg och surkål är exempel på utmärkta källor till svavel! Personligen nöjer jag mig inte med det utan tar MSM varje morgon för säkerhets skull.

 

/M

alkohol skadar dnat

Alkohol skadar DNAt och ökar risken för cancer

Ja nu såhär i början på året kan man ju kika lite extra på alkohol!   Intressant studie om hur alkohol skadar DNAt i stamceller och på så vis ökar risken för cancer. Det är acetaldehyd som ligger bakom, vilket är ett extremt toxiskt ämne som bildas som en mellanprodukt när kroppen bryter ner alkohol, dvs etanol. Därefter bildar kroppen "vinäger" (acetat) som är ofarligt men det kan användas som energi och skapar den berömda "ölmagen".

Det är också acetaldehyd som gör dig bakfull! Så ju mer bakfull du är ju sämre är du på att bryta ner det i levern till acetat, vilket innebär att alkoholen gör större skada i kroppen. För att förbättra den här proceduren så behöver kroppen glutation, och för att bilda glutatation behövs bla aminosyran cystein (som det finns gott om i ägg). En tallrik spenatsoppa med ägg hjälper alltså fint då det även innehåller magnesium och kalium vilket behövs fyllas på efter allt kissande. Ett glas vin då och då är ingen fara, men alkohol, och även rödvin(!!!) är inte bra i för stora mängder. Punkt. Det var dagens om alkohol det!

/M

Hur du optimerar din tarmbiota

Hur du optimerar din tarmbiota

Många trodde säkert att det här med tarmbiotans vikt i vår hälsa var en fluga när den kom, men forskningen blir verkligen bara mer och mer intressant på den fronten! Dagens inlägg ska handla om hur du optimerar din tarmbiota, men först lite om vad den kan påverka.

 

En mindre bra sammansättning av tarmbiotan är kopplad till en rad sjukdomar och tillstånd så som till exempel ångest, depression, Parkinson, hudproblem, hjärnans kognitiva förmåga, autoimmunitet som MS och reumatism, vissa typer av autism, ADHD, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt att den även kan öka takten av hur vi åldras!

 

Se en studie HÄR där man transplanterade unga fiskars tarmbiota till äldre fiskar varpå deras liv förlängdes med hela 37%! HÄR är en annan studie som visar tarmbiotans koppling till åldersrelaterad kronisk inflammation, vilken har mycket med tarmens permeabilitet att göra (läckande tarm).

Se en studie HÄR där man tog bort delar av vagusnerven, den nerv som kopplar samman vår mag- och tarmkanal med hjärnan. Resultatet blev en minskning med hela 40% i att utveckla Parkinson! Detta visar att Parkinson börjar i magen innan det kommer till hjärnan (det här är givetvis ingen behandlingsmetod). Ett flertal andra studier har också visat länken mellan mag- och tarmhälsa och Parkinson.

Se en studie HÄR som kopplar samman tarmbiotan med risken för att utveckla epilepsi och stroke.

Se en studie HÄR om tarmbiotans påverkan på ångest och humörstörningar.

 

Hur du optimerar din tarmbiota

 

Gör mer av:

  • Ät dina grönsaker - både råa och tillagade
  • Ät syrade grönsaker som surkål och kimchi
  • Ät kefir
  • Ta tillskott av aminosyran glutamin och MSM (svavel)
  • Fixa din matsmältning!
  • Stressa ner och sov på rätt tider!
  • Träna regelbundet

 

Gör mindre av:

  • Socker och sötningsmedel
  • Raffinerade kolhydrater och spannmål
  • Raffinerade mejeriprodukter
  • Raffinerade växtoljor med dålig fettsammansättning som rapsolja, solrosolja osv
  • Alkohol
  • Stress och oregelbunden dygnsrytm

 

/M

 

Träning och rörelse är bra för hjärnan

Träning och rörelse är bra för hjärnan

Omväxling förnöjer? Det här året ser lite annorlunda ut än föregående. I vanlig ordning kanske! Jag har bytt ut min älskade yoga mot styrketräning detta året. Det ena behöver visserligen inte utesluta det andra, men med 3 jobb, 3 kurser och en utbildning rullandes så är det faktiskt lite ont om tid i mitt veckoschema. Prioriteringar är då på plats, men träning kommer alltid att finnas med på listan! Den som inte prioriterar träning är varken rädd om huvud eller kropp. Enligt mig. Allt blir bättre med träning.

 

Vi är gjorda för att röra på oss, men vet du vad som händer i hjärnan när vi tränar?

 

BDNF ökar -> Nya hjärnceller

BDNF, eller brain-derived neurotrophic factor ökar med ca 30-35% av 20-40 minuters svettande träning. BDNF både skyddar hjärnceller, och ökar nybildning av hjärnceller, och särskilt i hippocampus där bland annat inlärning och minne sitter. Det har också visat sig att träning påverkar frontalloben som är viktig för långtidsplanering, organisation, reglering av känslor och att uttrycka sig verbalt.

BDNF ökar även i muskler av träning, där det hjälper till att reparera skadade muskelceller.

 

Antidepressivt

Ja det har man ju hört! Men vad händer? Jo träning minskar den "tysta" låggradiga inflammationen som är starkt sammankopplad med depression. Men träning hindrar också bildandet av ett neurotoxin (quinolinic acid på engelska) som produceras vid inflammation. Detta sker från aminosyran tryptofan, som annars skulle ha bildat "må-bra-signalsubstansen" serotonin. Quinolinic acid hindrar alltså dels serotonin från att bildas (eftersom kroppen bildar det istället), men det har också i sig själv en negativ effekt på hjärnan där det bland annat leder till depression.

 

HSP ökar -> Städar hjärnan

HSP, eller heat shock protein ökar när kroppen utsätts för "värmestress", som vid till exempel träning eller bastu. När HSP stimuleras så minskar det risken för Alzheimers genom att hindra beta-amaloid plack att samlas i hjärnan, vilka är involverade i sjukdomsförloppet av Alzheimers. Men det städar också upp de plack som redan har samlats där! HSP kan alltså även till viss del reversera utvecklingen av Alzheimers.

En annan sak som händer i kroppen vid aktivt HSP är att de förhindrar muskelatrofi, dvs nedbrytning av muskelvävnad. Är du tillfälligt skadad och måste stå över träningen ett tag så kan alltså bastande vara en metod för att få behålla så mycket muskler som möjligt under den tiden.

 

Ökar NRF-2 -> Detox

Träning ökar oxidativ stress i kroppen, vilket ju inte låter så bra, men när det kommer från träning (i kombination med återhämtning) så sätter det igång kroppens försvar på ett bra sätt. Bland de här försvarsmekanismerna så finns NRF-2, en transkriptionsfaktor som i sin tur aktiverar över 200 gener som är inblandade i avgiftning av kroppen! Det skyddar givetvis mot oxidativ stress, men det slussar också ut tungmetaller och andra gifter, minskar inflammation, motverkar cancer och ökar autofagi (nedbrytning och återvinning av cellens beståndsdelar).

 

Både styrketräning och aerobisk träning är viktigt! Dags för en morgonpromenad 😉

 

/M

 

 

åldrande och broccoli

Åldrande och broccoli!

Något som förstås påverkar hur vi mår är hur väl våra mitokondrier producerar energi! Ni vet de där små kraftverken som finns inuti våra celler. Det är dem som gör om fettsyror och glukos till ett bränsle som är användbart för cellen, via cellandning som bla inkluderar citronsyracykeln. Av någon anledning som vi ännu inte vet så blir mitokondrierna sämre på att producera energi ju äldre vi blir, vilket i sin tur gör oss ännu äldre. Men vad kan åldrande och broccoli ha gemensamt? Jo, broccoli innehåller ett ämne som verkar sakta ner vårt åldrande, och jag ska förklara hur!

 

NAD+ (nikotinamidadenindinukleotid) är ett ämne som har en väldigt central roll i cellens energiproduktion, men tyvärr så avtar det kraftigt med åldern. Utan tillräckligt med NAD+ så kan cellens metabolism inte fungera ordentligt vilket ger en rad effekter i kroppen så som bland annat sänkt ämnesomsättning och åldersrelaterad viktuppgång, sänkt insulinkänslighet, minskad fysisk aktivitet, sämre syn och immunförsvar, minskad bentäthet och sämre muskelfunktion. Forskning gjord på möss har dock visat att tillskott av NAD+ inte ger någon positiv effekt. Men det gör däremot tillskott av något annat, nämligen Nicotinamide mononucleotide (NMN) som är ett förstadie till NAD+. Tillskott av NMN har visat ge en ökad koncentration av NMN i blodet, vilket sedan snabbt har omvandlats till NAD+ i kroppens olika vävnader.

 

I studien gav man möss NMN från 5 månaders ålders till och med att de blev 17 månader (medellivslängden för en labbmus är 24 månader). De möss som fick tillskott av NMN visade sig ha bättre syn, immunförsvar, muskelfunktion och bentäthet som äldre än sina muskompisar i kontrollgruppen. De vägde dessutom mindre samtidigt som de var mer fysiskt aktiva och hade bättre insulinkänslighet. Det intressanta var dock att förbättringarna först visade sig när mössen blev äldre! Unga möss producerar nämligen tillräckligt med NMN varför ett tillskott då inte ger någon effekt.

 

Så vad kan vi göra med den här informationen? Ja vår cellandning fungerar ju på samma sätt som mössens varför ett tillskott av NMN tros vara en bra idé på ålderns höst även hos oss människor. Rent NMN är inte tillgängligt för allmänheten, MEN vi kan förstås hitta det i vanlig mat också så som broccoli, kål, gurka och avokado. Wohoo!

 

/M

orsakar inflammation åldrande

Hormoner påverkar inflammation och därmed åldrande

Då var det dags för del 2 i den här serien om åldrande och inflammation. Jag tycker att sådant här är oerhört spännande, då jag åtminstone personligen skulle föredra att leva alla mina år med perfekt hälsa. Det går! Idag ska jag skriva om hur hormoner påverkar inflammation och därmed åldrande!

Minskade hormonnivåer med åldern

Vårt endokrina system, dvs våra hormonproducerande organ, tappar produktionstakt med åldern. Det är särskilt könshormoner och tillväxthormonet HGH och vitalitetshormonet DHEA som kraftigt minskar ju äldre vi blir. Exempel här är när kvinnor når klimakteriet, och äggstockarna slutar att producera könshormoner. Kvar är då endast binjurarna, som måste ta över hela produktionen av östrogen och progesteron, varpå nivåerna minskar. Vad gäller män så behåller testiklarna förmågan att producera testosteron hela livet, och även om det inte måste avta med åldern, så är det vanligt förekommande att testosteronhalten ändå minskar. Det finns olika teorier om varför det blir så där stress och olika infektioner och sjukdomar tros ligga bakom. Vi blir ju mer utsatta för infektion med åldern, och stress (både mental och fysisk) minskar produktion av könshormoner kraftigt. Mer om det senare.

 

Hur kan våra hormoner påverka åldrande?

Det har visat sig att IL-6 som är en inflammatorisk cytokin hämmas av östrogen, testosteron och androgener så som DHEA. Detta har blivit tydligt hos både kvinnor som passerar klimakteriet, och hos äldre män med lägre nivåer av testosteron. IL-6 har dock två funktioner, både att verka inflammatoriskt och antiinflammatoriskt.

(Under akut inflammation så som en skada så verkar IL-6 både inflammatoriskt och antiinflammatoriskt. Men IL-6 kan också vara en medlare där den gör den akuta inflammationen till en kronisk inflammation, vilket händer vid tex diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, reumatism osv. Mer om det i sista inlägget)

IL-6 är som sagt en signalmolekyl som stimulerar inflammatoriska och autoimmuna processer i en mängd olika sjukdomar så som diabets, åderförkalkning, alzheimers och reumatism. Man har även sett att personer med olika typer av cancer har höga nivåer av IL-6 i blodet, och ju högre nivåer, desto lägre chans verkar det vara för överlevnad.

En annan faktor som minskar nivåerna av våra hormoner är stress. Stress kan som sagt vara både fysisk och psykisk, dvs komma från mentala faktorer och sömnbrist liksom fysiska skador eller infektioner. Detta gör att kortisolproduktionen ökar, vilket är vanligt förekommande hos äldre varpå produktionen av DHEA och tillväxthormoner dras ner. Binjurarna måste prioritera vad som är viktigast, och för kortsiktig överlevnad är det i detta fallet kortisol. Om vi har en ung och frisk kropp när vi blir äldre är liksom oviktigt om vi inte ens lever så länge.

 

kaffe förlänger telomerer

Vi har ytterligare en faktor som påverkas av våra könshormoner, och det är telomerlängd. Telomerer är små "skyddshjälmar" som sitter i båda ändarna av DNA-kedjor. Celler delar sig ganska många gånger under vår livsstid, och varje gång de gör det så "skadas" de lite och får inte med allt. Här kommer telomererna in, de tar nämligen smällen istället för de viktiga DNA-sekvenserna, de så kallade kromosomerna. Fördelen här är att det finns ett enzym, telomeras, som bygger upp telomererna igen.

Hur kommer hormoner in här? Östrogen och testosteron främjar aktivitet av telomeras, medan stresshormonet kortisol hindrar det. Om telomererna inte byggs upp igen, så är DNAt mer utsatt för skaderisk. Som jag skrev ovan så avtar könshormonerna med åldern vilket då gör att telomeras får mindre utrymme.

Kortare telomerer ökar inflammation i kroppen genom cellen då producerar inflammatoriska cytokiner. Åldrande och sjukdomar som cancer kan begränsas genom att hindra att celler med DNA-skador och mutationer kan replikeras. Med andra ord så skyddar man sig från sjukdom och åldrande genom att "vara rädd om" sina telomerer. Hur man gör det kommer i nästa inlägg.

 

Minskat immunförsvar med åldern

Brässen är ett viktigt organ i vårt immunsystem, där bland annat lymfocyter får mogna till T-celler, vilka är vita blodkroppar som är specialister. Efter puberteten minskar dock brässen i både storlek och funktion. Även vitalitetshormonet DHEA och tillväxthormonet, HGH avtar tyvärr med åldern. (Men vi kan faktiskt påverka det vilket jag ska skriva om i nästa inlägg).

Både brässen, DHEA och HGH är väldigt viktiga för att immunförsvaret ska kunna fortsätta att utvecklas, och bilda antikroppar mot nya främmande ämnen (antigener). Vad händer när det inte längre har förmågan att bilda riktade T-celler? Då skapar kroppsfrämmande ämnen istället en kronisk inflammatorisk respons vilket är det vi kallar för "tyst inflammation". Inflammationen bryter då ner kroppsegen vävnad, och försämrar celler i hela kroppen, däribland immunsystemet. Dessutom, när cellerna inte riktigt fungerar som de ska, så utsöndrar de i sin tur proinflammatoriska cytokiner. Kronisk inflammation är alltså inte bara ett resultat av sämre immunförsvar, utan skapar också en feedbackloop som ytterligare sänker immunförsvaret.

 

Nästa inlägg kommer att handla om epigenetiska faktorer, dvs vad du med livsstil kan göra för att motverka åldrande 🙂

/M