Varför tappar vissa män håret? Om manligt håravfall

Att vissa män tappar håret har delvis att göra med genetik givetvis, men också miljö – det vill säga hur vi lever våra liv! Det här inlägget kommer att handla om just manligt håravfall. 

Män behöver både testosteron, progesteron och östrogen, precis som kvinnor även om fördelningen av dessa hormoner ser olika ut mellan könen. Och det är just fördelningen mellan hormoner som kan påverka allt från personlighetsdrag till kroppsbehåring, skägg, sexdrift. aggressivitet och manligt håravfall. Män har i huvudsak två olika typer av testosteron och det är testosteron och DHT, dihydrotestosteron. Det senare är starkare än vanligt testosteron och är det som står för de mest “manliga dragen”. Många tror att män som tappar håret har högt testosteron men så är det inte. De män som har genetiken för manligt håravfall har istället lågt testosteron men de har samtidigt högt DHT, och särskilt högt DHT i förhållande till testosteron. Båda kan egentligen vara låga men förhållandet dem emellan är felaktigt fördelad.

Både testosteron och DHT sjunker ju äldre vi blir, men testosteron sjunker snabbare än DHT varför förhållandet dem emellan rubbas vilket i sin tur kan leda till håravfall. Tyvärr så arbetar många män flitigt på att sänka sitt testosteron, även om det är helt omedvetet, genom sin livsstil då snabba kolhydrater och skräpmat, stress, sömn på fel tider, avsaknad av träning och stor konsumtion av alkohol minskar testosteron.

Så är man offer för sina gener? Nej det är man inte, men vissa behöver arbeta lite hårdare än andra. Om man vill minska sin risk så kan man:

  • Äta bra mat
    • Gärna paleo som innehåller mycket bra fetter vilka är byggstenar till dina hormoner
    • Insulinhöjande mat minskar testosteron
    • Skräpmat ökar inflammation som minskar testosteron
    • Övervikt minskar testosteron (och ökar östrogen)
  • Somna kl 22-23
    • Under natten frisätts testosteron i pulser varför sammanhängande, kvalitetssömn är avgörande.
  • Stressa mindre
    • Är det något stress inte påverkar? Inte mycket – kortisol är ett av kroppens “chefshormoner”.
  • Träna
    • Välj styrketräning och intervallpass framför lång, slitsam konditionsträning – Styrketräning höjer testosteron liksom intervallträning.
  • Gå ner i vikt
    • Kroppsfett ger mer östrogen och mindre testosteron vilket i sin tur ökar kroppsfett – dålig cirkel!

 

/M

Känslighet mot livsmedel – Hur vet man om man har det?

Känslighet mot livsmedel – Hur vet man om man har det?

Det finns olika typer av känslighet och intoleranser mot livsmedel och beroende på typ så blir symptomen olika. Värk i leder, migrän, kronisk trötthet, hudproblem och eksem, autoimmunitet, koncentrationssvårigheter, astma, allergier och depression kan alla bero på en känslighet mot maten vi äter. Här kommer en enkel förklaring till hur du kan veta – och ta redan på – om du har en känslighet och i så fall mot vad.

Jag vill bara lägga in en brasklapp att det här inte ska användas som ensam metod till att förbättra sin hälsa. Sällan förbättrar vi något genom att enbart utesluta ett gäng livsmedel. Vi förbättrar vår hälsa genom att lägga till, genom att läka mage- och tarmkanal liksom att rätta till eventuella näringsbrister. Arbeta tillsammans med en terapeut om du är osäker.

Symptom som uppkommer akut: 30 sek – 30 minuter

Aktivering av antikroppen IgE. Här fås kraftiga inflammatoriska och allergiska reaktioner.

Vanliga intoleranser: Jordnötter

Symptom uppkommer: Slemhinnor, hud etc

Kan diagnostiseras via pricktest.

Symptom som uppkommer 30 minuter till 2 timmar

Detta beror inte på aktivering av antikroppar utan istället på avsaknad av enzymer för att bryta ner det aktuella födoämnet. Här fås värk och smärta i mage, tarmområde och/eller buk.

Vanliga intoleranser: Histaminer, fruktos och laktos.

Symptom: Mage- och tarmproblem, IBS, IBD etc.

Symptom som  uppkommer 3 timmar till 3 dagar

Här beror det på en IgG reaktion vilken tar tid. Det kan påverka alla vävnader i hela kroppen. Här kan det vara väldigt svårt att relatera symptomen till ett specifikt livsmedel och reaktionen leder till låggradig kronisk inflammation vilket i sin tur kan leda till en mängd olika sjukdomar.

Vanliga intoleranser: Spannmål, mejerier och ägg (glutenintolerans NCGS, mjölkprotein etc)

Symptom: Autoimmunitet, depression, koncentrationssvårigheter, kronisk trötthet, hudproblem och eksem, astma, ledvärk och artros, diabetes, migrän, huvudvärk, allergier etc.

Kan ej diagnostiseras via pricktest utan görs via blodtest för IgG. Se mer HÄR för information om detta.

/M

MSM – Organiskt svavel

Jag fick en fråga om jag kunde skriva om MSM – Organiskt svavel som det är och vad det kan ha för fördel vid ledproblem. Själv tar jag tillskott av MSM varje dag i min “morgondrink” tillsammans med C-vitamin och gurkmeja. Ofta får även nässelpulver följa med!

Men varför tillskott av MSM? Behövs det? Trots att svavel är en av de mineraler som förekommer mest i våra kroppar (den kommer på tredje plats) så hör vi sällan om det som ett potentiellt tillskott. Det har mängder med funktioner i kroppen så jag kommer inte att gå in på alla utan har gjort ett eget urval. Svavel bygger bland annat upp hår, hud, naglar, muskler, skelett, brosk och ligament. Det hjälper också levern att avgifta sig och dämpar inflammation i kroppen.

Kollagen

Kollagen finns i hud, hår, naglar, bindväv osv. och svavel är nödvändigt för att bilda kollagen! När vi blir äldre så försämras kollagenproduktionen och detta är med och bidrar till rynkig hud som kanske är det som syns mest. Men det leder också till försämrad funktion i våra leder då bland annat bindväv och brosk innehåller kollagen.

Lever

Svavel behövs för steg 2 i vår levers avgiftning – För att föra ut gifter ur kroppen!

Antioxidanter

Svavel behövs för att bygga upp glutation, kroppens viktigaste antioxidant. Förutom att glutation hjälper oss bli av med skräp så sänker det också inflammation! Ni har säkerligen hört talas om oxidativ stress, eller fria radikaler – detta är reaktiva syreföreningar som bildas som en restprodukt av vår egen kropp till följd av att vi bara lever. Att andas ger oss till exempel fria radikaler! Detta tar kroppen dock hand om genom sina antioxidanter, där som sagt glutation är den kraftigaste. Genom att utsätta sig för mycket alkohol, socker, skräpmat eller sol så höjer vi nivåerna av fria radikaler i kroppen. Kombinerar vi det med en kost fattig på potentiella antioxidanter så kommer “ålder” som ett brev på posten. Antioxidanter och byggstenar till antioxidanter finns i grönsaker, frukt, inälvsmat och buljonger. Det finns inte lika gott om det i rena köttprodukter som filéer eller i spannmålsprodukter.

Mage och tarmhälsa

Ja svavel är också med och bygger upp vår tarmslemhinna! Jag har skrivit mängder med inlägg om varför en välfungerande tarm är avgörande för ens hälsa – den påverkar våra hormoner, vårt immunförsvar, vår vikt, inflammationsgrad osv så därför kommer jag inte att skriva mer om det i detta inlägget.

 

Så tillbaka till frågan – Behöver vi ta tillskott av svavel? Svavel försvinner något vid tillagning av mat men blir mer tillgängligt vid fermentering. Löskokta ägg och surkål är exempel på utmärkta källor till svavel! Personligen nöjer jag mig inte med det utan tar MSM varje morgon för säkerhets skull.

 

/M

Alkohol skadar DNAt och ökar risken för cancer

Alkohol skadar DNAt och ökar risken för cancer

Ja nu såhär i början på året kan man ju kika lite extra på alkohol!   Intressant studie om hur alkohol skadar DNAt i stamceller och på så vis ökar risken för cancer. Det är acetaldehyd som ligger bakom, vilket är ett extremt toxiskt ämne som bildas som en mellanprodukt när kroppen bryter ner alkohol, dvs etanol. Därefter bildar kroppen “vinäger” (acetat) som är ofarligt men det kan användas som energi och skapar den berömda “ölmagen”.

Det är också acetaldehyd som gör dig bakfull! Så ju mer bakfull du är ju sämre är du på att bryta ner det i levern till acetat, vilket innebär att alkoholen gör större skada i kroppen. För att förbättra den här proceduren så behöver kroppen glutation, och för att bilda glutatation behövs bla aminosyran cystein (som det finns gott om i ägg). En tallrik spenatsoppa med ägg hjälper alltså fint då det även innehåller magnesium och kalium vilket behövs fyllas på efter allt kissande. Ett glas vin då och då är ingen fara, men alkohol, och även rödvin(!!!) är inte bra i för stora mängder. Punkt. Det var dagens om alkohol det!

/M

Hur du optimerar din tarmbiota

Hur du optimerar din tarmbiota

Många trodde säkert att det här med tarmbiotans vikt i vår hälsa var en fluga när den kom, men forskningen blir verkligen bara mer och mer intressant på den fronten! Dagens inlägg ska handla om hur du optimerar din tarmbiota, men först lite om vad den kan påverka.

 

En mindre bra sammansättning av tarmbiotan är kopplad till en rad sjukdomar och tillstånd så som till exempel ångest, depression, Parkinson, hudproblem, hjärnans kognitiva förmåga, autoimmunitet som MS och reumatism, vissa typer av autism, ADHD, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt att den även kan öka takten av hur vi åldras!

 

Se en studie HÄR där man transplanterade unga fiskars tarmbiota till äldre fiskar varpå deras liv förlängdes med hela 37%! HÄR är en annan studie som visar tarmbiotans koppling till åldersrelaterad kronisk inflammation, vilken har mycket med tarmens permeabilitet att göra (läckande tarm).

Se en studie HÄR där man tog bort delar av vagusnerven, den nerv som kopplar samman vår mag- och tarmkanal med hjärnan. Resultatet blev en minskning med hela 40% i att utveckla Parkinson! Detta visar att Parkinson börjar i magen innan det kommer till hjärnan (det här är givetvis ingen behandlingsmetod). Ett flertal andra studier har också visat länken mellan mag- och tarmhälsa och Parkinson.

Se en studie HÄR som kopplar samman tarmbiotan med risken för att utveckla epilepsi och stroke.

Se en studie HÄR om tarmbiotans påverkan på ångest och humörstörningar.

 

Hur du optimerar din tarmbiota

 

Gör mer av:

  • Ät dina grönsaker – både råa och tillagade
  • Ät syrade grönsaker som surkål och kimchi
  • Ät kefir
  • Ta tillskott av aminosyran glutamin och MSM (svavel)
  • Fixa din matsmältning!
  • Stressa ner och sov på rätt tider!
  • Träna regelbundet

 

Gör mindre av:

  • Socker och sötningsmedel
  • Raffinerade kolhydrater och spannmål
  • Raffinerade mejeriprodukter
  • Raffinerade växtoljor med dålig fettsammansättning som rapsolja, solrosolja osv
  • Alkohol
  • Stress och oregelbunden dygnsrytm

 

/M

 

Träning och rörelse är bra för hjärnan

Träning och rörelse är bra för hjärnan

Omväxling förnöjer? Det här året ser lite annorlunda ut än föregående. I vanlig ordning kanske! Jag har bytt ut min älskade yoga mot styrketräning detta året. Det ena behöver visserligen inte utesluta det andra, men med 3 jobb, 3 kurser och en utbildning rullandes så är det faktiskt lite ont om tid i mitt veckoschema. Prioriteringar är då på plats, men träning kommer alltid att finnas med på listan! Den som inte prioriterar träning är varken rädd om huvud eller kropp. Enligt mig. Allt blir bättre med träning.

 

Vi är gjorda för att röra på oss, men vet du vad som händer i hjärnan när vi tränar?

 

BDNF ökar -> Nya hjärnceller

BDNF, eller brain-derived neurotrophic factor ökar med ca 30-35% av 20-40 minuters svettande träning. BDNF både skyddar hjärnceller, och ökar nybildning av hjärnceller, och särskilt i hippocampus där bland annat inlärning och minne sitter. Det har också visat sig att träning påverkar frontalloben som är viktig för långtidsplanering, organisation, reglering av känslor och att uttrycka sig verbalt.

BDNF ökar även i muskler av träning, där det hjälper till att reparera skadade muskelceller.

 

Antidepressivt

Ja det har man ju hört! Men vad händer? Jo träning minskar den “tysta” låggradiga inflammationen som är starkt sammankopplad med depression. Men träning hindrar också bildandet av ett neurotoxin (quinolinic acid på engelska) som produceras vid inflammation. Detta sker från aminosyran tryptofan, som annars skulle ha bildat “må-bra-signalsubstansen” serotonin. Quinolinic acid hindrar alltså dels serotonin från att bildas (eftersom kroppen bildar det istället), men det har också i sig själv en negativ effekt på hjärnan där det bland annat leder till depression.

 

HSP ökar -> Städar hjärnan

HSP, eller heat shock protein ökar när kroppen utsätts för “värmestress”, som vid till exempel träning eller bastu. När HSP stimuleras så minskar det risken för Alzheimers genom att hindra beta-amaloid plack att samlas i hjärnan, vilka är involverade i sjukdomsförloppet av Alzheimers. Men det städar också upp de plack som redan har samlats där! HSP kan alltså även till viss del reversera utvecklingen av Alzheimers.

En annan sak som händer i kroppen vid aktivt HSP är att de förhindrar muskelatrofi, dvs nedbrytning av muskelvävnad. Är du tillfälligt skadad och måste stå över träningen ett tag så kan alltså bastande vara en metod för att få behålla så mycket muskler som möjligt under den tiden.

 

Ökar NRF-2 -> Detox

Träning ökar oxidativ stress i kroppen, vilket ju inte låter så bra, men när det kommer från träning (i kombination med återhämtning) så sätter det igång kroppens försvar på ett bra sätt. Bland de här försvarsmekanismerna så finns NRF-2, en transkriptionsfaktor som i sin tur aktiverar över 200 gener som är inblandade i avgiftning av kroppen! Det skyddar givetvis mot oxidativ stress, men det slussar också ut tungmetaller och andra gifter, minskar inflammation, motverkar cancer och ökar autofagi (nedbrytning och återvinning av cellens beståndsdelar).

 

Både styrketräning och aerobisk träning är viktigt! Dags för en morgonpromenad 😉

 

/M

 

 

Symptom på sjukdom eller orsaken bakom sjukdom?

Symptom på sjukdom eller orsaken bakom sjukdom?

Jag märker att det fortfarande är ett stort fokus på symptom, och jag skulle vilja slänga upp den frågan i luften lite. Har man verkligen en autoimmunitet för att man har ett för överaktivt immunförsvar? Får man artros för att man har använt sina leder för mycket? Har man verkligen sköldkörtelproblem för att man har brist på sköldkörtelhormoner (eller levaxin)? Har man astma pga för lite kortison? Har man inflammation för att man tagit för lite inflammationshämmande? Är man överviktig för att man rör sig för lite?

 

Vore det inte mer intressant om vi frågar oss varför immunförsvaret är överaktivt vid autoimmunitet? Är det ens “överaktivt” eller är det bara aktivt för att det finns något den faktiskt vill bli av med? Om vi hade fått artros av att vi rörde oss för mycket så hade det ju uppstått hos 100% av alla aktiva själar? Varför har kroppen dragit ner på produktionen av sköldkörtelhormoner när den faktiskt har möjligheten att producera dem helt på egen hand? Varför drar luftrören ihop sig vid astma? Varför uppstår inflammation i tex knän, rygg osv? Varför är övervikt så fruktansvärt svårt att bli av med för vissa?

 

Det är fortfarande så mycket fokus på att dämpa och lindra symptom. Men som sagt, är det inte bättre att titta längre än så. Kan det vara så att orsaken bakom många olika sjukdomar faktiskt är densamma? Eller åtminstone liknande. Jag är ju av tron att  symptomen tar sig uttryck där vi har vår svagaste länk, dvs där vi genetiskt sätt är svaga. Det kan därför visa sig som reumatism, depression, diabetes, parkinson, hudproblem, fibromyalgi osv… om det får gå för långt! Men orsaken kan fortfarande vara “samma”. Ska vi verkligen gå in och mixtra med symptomet då? Vore det inte säkrare att leta efter orsaken och rätta till den. Kroppen är ett symptom, att fylla på med levaxin vid sköldkörtelbekymmer är bara en tillfällig “quickfix” och kommer förmodligen att göra så att kroppen visar andra symptom i framtiden. Liksom cellgifter eller biologiska läkemedel vid autoimmunitet. Varför är det så? Jo för att problemet fortfarande kvarstår, man har bara plåstrat om symptomet.

 

Läkarkåren är helt fantastisk, utan dem hade jag förmodligen haft proteser lite här och där istället för en enda steloperation. Däremot så är det DU som är expert på din kropp, och när det kommer till kroniska tillstånd så är det bara du själv som kan hitta lösningen. Är inte det fantastiskt?

 

Vad styr vårt liv – Gener eller miljö? Ja, faktiskt så är det endast 10% av vår hälsa som beror på gener, medan 90% styrs av livsstil. Är inte det ännu mer fantastiskt? (Tyvärr ärver vi ju ofta inte bara gener utan även livsstil av våra föräldrar.)

 

/M

Anti-age och köttets vara eller icke vara

Anti-age och köttets vara eller icke vara

Jag tittade på förra veckans avsnitt av vetenskapens värld häromdagen som handlade om hur man skulle leva länge och frisk! De presenterade ganska sunda saker skulle jag säga. En sak som de däremot inte hade med, som faktiskt är väletablerad vid det här laget, är hur stor positiv effekt styrketräning har på åldrande. Det är viktigt att röra på sig överhuvudtaget, men styrketräning är makalöst just när det kommer till att hålla kroppen ung. Extra intressant var det förstås med de personer som inte åldras som vi andra, då de har en genetisk mutation som gör att deras tillväxthormon är på en mycket lägre nivå än vår, och som gör att deras celler är inställda i reparationsläge istället för tillväxtläge. Det gav ju inte bara positiva effekter dock, utan hämmade tillväxten på alla vis.

 

När det kommer till stress så har man ju länge sett vad det gör med kroppen, och det är inte snyggt! Sen tror inte jag bara att det har med yttre påverkan att göra, utan lika mycket med inre påverkan.

 

Det som däremot gjorde mig lite trött var den där kött-debatten igen. Någonstans känns det som att det är en vilja att hitta ett samband mellan rött kött och cancer, eller alla typer av sjukdomar än vad som faktiskt måste vara sant.

 

Rött kött anses orsaka cancer när man tittar på observationsstudier. Det vill säga man observerar människor, eller mer korrekt, låter de fylla i ett frågeformulär med jämna mellanrum över sina matvanor och sedan tar de blodprover lite titt som tätt. Kan det vara så att de som väljer att äta rött kött istället för fisk, kyckling eller att vara veganer helt enkelt också väljer en hel del annat jämte kött? Eller kanske är det mer korrekt att säga att de inte väljer?! En person som aktivt väljer att äta mer fisk kanske också väljer mer grönsaker. En person som äter rött kött kanske gör det i form av en hamburgare med pommes till, eller varför inte en potatisgratäng. Man får ju titta på hela bilden! Dessutom så vet man fortfarande inte vad det är i rött kött som i så fall skulle orsaka cancer.

 

Veganer äter ju definitivt mer grönsaker och frukt, och är det någonting vi vet med säkerhet så är det den positiva effekten av att äta mer grönsaker och frukt! Fiberinnehållet får våra tarmar att arbeta men matar också vår tarmbiota som i sin tur stabiliserar vårt blodsocker, håller vårt immunförsvar på en lagom aggressiv nivå osv. Grönsaker innehåller dessutom ett oerhört brett sortiment av mineraler, vitaminer och spårämnen, men också lite annat smått och gott så som olika polyfenoler. Dessa behövs för byggnation, reparation och underhåll av alla våra celler, och för att enzymer, hormoner, signalsubstanser och allt annat ska fungera.

 

Det är helt klart att många äter alldeles för stora mängder kött, och med största sannolikhet med fel tillbehör. Personligen äter jag kött ett par dagar i veckan, det varierar lite, och fisk ett par dagar i veckan. Ägg äter jag däremot varje dag! Jag tror inte alls att det är farligt att äta kött, tvärtom så är jag fullständigt övertygad om att vi behöver det (om det är av bra kvalitet) men jag väljer hellre färska råvaror framför charkuterier. Jag baserar däremot inte min kost på kött, och framförallt äter jag oerhört mycket grönsaker. Jag är till 70% vegetarian kan man säga 🙂

 

Jag tror istället att de här livsmedlen gör oss gamla: 

  • Växtoljor av låg kvalitet så som majsolja, solrosolja, jordnötsoljan, rapsolja osv – särskilt upphettade
  • Socker
  • Processade spannmålsprodukter
  • Processade mejeriprodukter så som till exempel yoghurtar av olika slag. Många mejeriprodukter har en så lång innehållsförteckning att man blir mörkrädd
  • Kött, fisk och ägg av dålig kvalitet. Exempel är fiskodlingar, ej ekologiskt kött, ägg osv.

-> Utöver brist på rörelse, negativt tankemönster och att man letar alldeles för mycket utanför sig själv efter att bli tillfredsställd och nöjd med sitt liv när man istället bara kan vända sig inåt.

 

Jag inspireras väldigt mycket av människor som walk the talk, och som ser ut som jag skulle vilja se ut. Det verkar finnas fler vägar till Rom om man ska tro nedan personer, även om deras gemensamma nämnare är att de undviker skräpmat så som socker, processade livsmedel och spannmål.

 

28ed31d416f47ae5e86af91e14d1e3f9 Mark och Carrie Sisson – Över 60 år! (Mark Sisson är född 1953)

Äter en Paleo-baserad kost (grönsaker, kött, fisk, ägg, nötter, rotfrukter osv) med lite mejeriprodukter i form av ost

 

photo

Stephanie “Keto” Persson  – 49 år

Är strikt keto, dvs hög andel fett i kosten, lagom med protein och väldigt låg andel kolhydrater.

/M

Anti-aging effekt på huden med hjälp av bakterier!

Anti-aging effekt på huden med hjälp av bakterier!

Vad har ni för hudvårdsrutin? Personligen gör jag så lite som möjligt. Som ni säkerligen har märkt så är mag- och tarmkanalen med tillhörande tarmbiota ett av mina absoluta favoritämnen. En frisk tarmbiota motverkar allt från reumatism, diabetes, hormonrubbningar, migrän och eksem till depression och andra psykologiska tillstånd. Nu visar en studie att probiotika, dvs tillskott av bakterier även har en anti-aging effekt på huden!

 

Det var faktiskt i början på 1900-talet som biologen och immunologforskaren Elie Metchnikoff påstod att man kunde påverka sin hud via sin tarmbiota. Genom sin forskning förstod han vilken stor roll vårt mag- och tarmsystem har på hela vår kropp. Långt innan dess var detta förstås redan allmänt känt både inom ayurveda, kinesisk medicin samt schaminsmen, dvs hos indianerna, även om de inte hade några vetenskapliga studier som backade upp deras påståenden. På senare tid har man använt probiotika för att bota svår acne, psoriasis och andra eksem, vilket också ledde till frågeställningen om det även kan motverka ålderstecken på huden. Man vet ju att en frisk tarmbiota håller våra inre organ friska och krya, liksom vår hjärna, så varför inte även huden, vårt yttre organ?

 

Studier visar som sagt att tarmbiotan motverkar ålderstecken som rynkor, åldersfläckar och så vidare, men jag hittar inte särskilt mycket som förklarar exakt hur det här går till mer än teorier kring den inflammatoriska aspekten. Man tror också att bakteriefloran bidrar till att hudens kollagenproduktion främjas, men hur det fungerar återstår att se. Personligen så tror jag att en stor faktor är matsmältningen som ju tarmbiotan har en avgörande roll i. Det spelar ju ingen roll egentligen vad vi äter, utan vad vi smälter (som man säger inom ayurveda). Med en bra matsmältning så får ju kroppen en stor tillgång på mineraler, vitaminer, spårämnen och andra byggstenar i form av fett och protein samt en hel del antioxidanter för att bygga en så bra kropp den bara kan.

 

Kroppen är ju ett komplext system, och huden avslöjar mycket om hur kroppen mår på insidan. I många kulturer är det faktiskt just huden som har använts för att ställa en diagnos! 

 

Men det är inte bara via tarmkanalen som bakterier hjälper huden att leva livet, utan de små rackarna kan även appliceras direkt på huden, och nu forskas det mängder inom detta området! Vi har ju en riklig bakterieflora som lever överallt på och i oss, och då såklart även där. Utan tillräckligt med bakterier på vår hud så får vi lättare utslag och huden upplevs som “känslig”. Bakterierna hjälper även till att läka skador och skyddar oss dessutom mot oxidativ stress! Ytterligare en anti-aging funktion alltså.

Eftersom jag alltid trott att hudvård kommer inifrån så har jag förmodligen helt omedvetet räddat min hud. Ingen mer rengöring än vatten och olja, inga hudkrämer och inget smink bortsett från läppstift på fest (tack för mina fina fransar Nathalie). Om man inte frenetiskt tvättar av ansiktet så behöver man nämligen inte en massa krämer, utan huden reglerar sig helt själv. Utan tvål,  kräm och annat skräp så får bakterierna på huden en mycket större chans till att överleva och frodas. Jag tror att vi gör oss själva en stor otjänst med alla rengöringskrämer, ansiktsvatten (särskilt med alkohol i), hudkrämer, foundation osv som bara försämrar levnadsvillkoren för våra hudbakterier. Det är som sagt då vi får “känslig hy” och måste smörja oss konstant med diverse skräp för att hålla fanan uppe, och det kan vara ganska tufft att ta sig ur den spiralen.

 

Städa upp på tallriken, svettas mer, var ute i frisk luft, torrborsta dig, duscha kallt och låt huden vara naturell så har du din “mirakelkur” som är helt oslagbar för huden!

 

/M

 

 

Åldrande och broccoli!

Åldrande och broccoli!

Något som förstås påverkar hur vi mår är hur väl våra mitokondrier producerar energi! Ni vet de där små kraftverken som finns inuti våra celler. Det är dem som gör om fettsyror och glukos till ett bränsle som är användbart för cellen, via cellandning som bla inkluderar citronsyracykeln. Av någon anledning som vi ännu inte vet så blir mitokondrierna sämre på att producera energi ju äldre vi blir, vilket i sin tur gör oss ännu äldre. Men vad kan åldrande och broccoli ha gemensamt? Jo, broccoli innehåller ett ämne som verkar sakta ner vårt åldrande, och jag ska förklara hur!

 

NAD+ (nikotinamidadenindinukleotid) är ett ämne som har en väldigt central roll i cellens energiproduktion, men tyvärr så avtar det kraftigt med åldern. Utan tillräckligt med NAD+ så kan cellens metabolism inte fungera ordentligt vilket ger en rad effekter i kroppen så som bland annat sänkt ämnesomsättning och åldersrelaterad viktuppgång, sänkt insulinkänslighet, minskad fysisk aktivitet, sämre syn och immunförsvar, minskad bentäthet och sämre muskelfunktion. Forskning gjord på möss har dock visat att tillskott av NAD+ inte ger någon positiv effekt. Men det gör däremot tillskott av något annat, nämligen Nicotinamide mononucleotide (NMN) som är ett förstadie till NAD+. Tillskott av NMN har visat ge en ökad koncentration av NMN i blodet, vilket sedan snabbt har omvandlats till NAD+ i kroppens olika vävnader.

 

I studien gav man möss NMN från 5 månaders ålders till och med att de blev 17 månader (medellivslängden för en labbmus är 24 månader). De möss som fick tillskott av NMN visade sig ha bättre syn, immunförsvar, muskelfunktion och bentäthet som äldre än sina muskompisar i kontrollgruppen. De vägde dessutom mindre samtidigt som de var mer fysiskt aktiva och hade bättre insulinkänslighet. Det intressanta var dock att förbättringarna först visade sig när mössen blev äldre! Unga möss producerar nämligen tillräckligt med NMN varför ett tillskott då inte ger någon effekt.

 

Så vad kan vi göra med den här informationen? Ja vår cellandning fungerar ju på samma sätt som mössens varför ett tillskott av NMN tros vara en bra idé på ålderns höst även hos oss människor. Rent NMN är inte tillgängligt för allmänheten, MEN vi kan förstås hitta det i vanlig mat också så som broccoli, kål, gurka och avokado. Wohoo!

 

/M