Att läka en autoimmun sjukdom naturligt

Att läka en autoimmun sjukdom naturligt

Autoimmuna sjukdomar sägs öka i antal idag, jag har faktiskt inte hittat några siffror på just det men jag har hittat information om hur vanligt det är i utvecklade länder jämfört med icke utvecklade länder. Det är skrämmande! Medan det här i väst (och numera även i många länder i öst) förekommer relativt ofta så är det nästan icke existerande i utvecklingsländer. Dagens inlägg ska handla om att läka en autoimmun sjukdom naturligt med 7 konkreta tips!

 

Jag har skrivit en hel del om autoimmunitet tidigare då det ju legat till grunden för hela min hälsoresa - att läka ut min ledgångsreumatism.

För att läka autoimmunitet så behöver man först och främst en enorm dos tålamod och envishet! För det ÄR jobbigt. Det finns visserligen några personer som har lyckats bli mer eller mindre symptomfria på någon ynka vecka eller två, men för de flesta tar det längre tid än så. Jag brukar säga att det tar runt 2-3 månader innan det har lagt sig tillräckligt. Man får inte glömma att det är en resa, och beroende på hur länge man varit sjuk innan - och hur stora skador kroppen fått av sjukdomen - så får man helt enkelt ge det tid.

 

Så nu till saken.

 

7 tips för att läka autoimmunitet

 

1. Hantera stressnivåer

Never ending story det här med stress och det är nog den största gemensamma faktorn till de allra flesta sjukdomar. Att ha ett högt kortisol är oerhört skadligt i längden, och det luriga är att de flesta som har det inte vet om det. Kronisk stress är väldigt svår att identifiera då man ju inte går runt med "andan i halsen". Det kan bero på att man har mycket omkring sig och har svårt att varva ner, men många saker kan ju också vara roliga saker! Roliga saker i överflöd kan nämligen också bli för mycket, men är desto svårare att "stoppa" och framför allt att upptäcka. Ett högt kortisol kan även orsakas av vantrivsel på arbete eller hemma, fel kost med mycket snabba kolhydrater och processad mat, utanförskap eller ensamhet, för stor träningsbelastning, nedstämdhet och depression, för lite sömn (samtidigt som kortisol i sin tur orsakar sömnbesvär) osv.

Ta bort det som orsakar stressen (givetvis) och ägna tid åt meditation, yoga och umgås med vänner!

 

2. Städa upp på tallriken!

Spannmål, socker, tillsatser, alla hel- och halvfabrikat och annat skräp är ett måste att städa bort! Även mejerier, nötter, fröer, baljväxter och nattskuggeväxter behöver ofta tas bort under en tid - särskilt mejerier, nötter och baljväxter.

 

3. Fixa magen

Både en tarm som läcker mer än den bör och/eller en dysbios, dvs obalans av tarmbiotan är nästan regel än undantag vid autoimmunitet. Det fixar man genom att äta benbuljong, kefir (gärna gjord på kokos) och syrade grönsaker som surkål och kimchi. Bra tillskott är glutamin och probiotika.

 

4. Ta tillskott för att stödja ett fungerande immunsystem

Vitamin D, vitamin C, fiskolja och zink stödjer, och i detta fallet lugnar immunsystemet.

 

5. Träna

Om du bara kan promenera - promenera! Träning och rörelse är väldigt effektivt för att sänka inflammation.

 

6. Testa dig för toxiner och tungmetaller

Dessa kan orsaka autoimmunitet så se till att du inte har stora mängder kvicksilver, dioxiner eller PCB i kroppen. Även mögel i hemmet kan trigga en autoimmunitet.

 

7. Personlig utveckling!

Det är oerhört viktigt att lyssna på sin egen inre röst, och att ständigt arbeta med sin personliga utveckling! Meditation är bland annat ett formidabelt verktyg för att åstadkomma detta. Det är väldigt svårt att sortera vad som kommer utifrån, och vad som kommer inifrån om man aldrig låter det vara tyst och stilla. Du kan heller inte höra din inre röst om du antingen lever i det förflutna eller i framtiden. Var här och nu - och lyssna!

 

/M

 

Hur du optimerar din tarmbiota

Hur du optimerar din tarmbiota

Många trodde säkert att det här med tarmbiotans vikt i vår hälsa var en fluga när den kom, men forskningen blir verkligen bara mer och mer intressant på den fronten! Dagens inlägg ska handla om hur du optimerar din tarmbiota, men först lite om vad den kan påverka.

 

En mindre bra sammansättning av tarmbiotan är kopplad till en rad sjukdomar och tillstånd så som till exempel ångest, depression, Parkinson, hudproblem, hjärnans kognitiva förmåga, autoimmunitet som MS och reumatism, vissa typer av autism, ADHD, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt att den även kan öka takten av hur vi åldras!

 

Se en studie HÄR där man transplanterade unga fiskars tarmbiota till äldre fiskar varpå deras liv förlängdes med hela 37%! HÄR är en annan studie som visar tarmbiotans koppling till åldersrelaterad kronisk inflammation, vilken har mycket med tarmens permeabilitet att göra (läckande tarm).

Se en studie HÄR där man tog bort delar av vagusnerven, den nerv som kopplar samman vår mag- och tarmkanal med hjärnan. Resultatet blev en minskning med hela 40% i att utveckla Parkinson! Detta visar att Parkinson börjar i magen innan det kommer till hjärnan (det här är givetvis ingen behandlingsmetod). Ett flertal andra studier har också visat länken mellan mag- och tarmhälsa och Parkinson.

Se en studie HÄR som kopplar samman tarmbiotan med risken för att utveckla epilepsi och stroke.

Se en studie HÄR om tarmbiotans påverkan på ångest och humörstörningar.

 

Hur du optimerar din tarmbiota

 

Gör mer av:

  • Ät dina grönsaker - både råa och tillagade
  • Ät syrade grönsaker som surkål och kimchi
  • Ät kefir
  • Ta tillskott av aminosyran glutamin och MSM (svavel)
  • Fixa din matsmältning!
  • Stressa ner och sov på rätt tider!
  • Träna regelbundet

 

Gör mindre av:

  • Socker och sötningsmedel
  • Raffinerade kolhydrater och spannmål
  • Raffinerade mejeriprodukter
  • Raffinerade växtoljor med dålig fettsammansättning som rapsolja, solrosolja osv
  • Alkohol
  • Stress och oregelbunden dygnsrytm

 

/M

 

dopamin inflammation hjärna

Nivåerna av dopamin sänks av inflammation

Jag har tidigare skrivit om hur inflammation sänker nivåerna av serotonin i hjärnan (inlägg HÄR) och nu hittade jag en studie som visar att även nivåerna av dopamin sänks av inflammation (länk HÄR). Resultatet blir då bland annat depression och utmattning.

 

Vad har dopamin för funktion i kroppen?

Dopamin gör oss fokuserade, alerta, motiverade, vakna, entusiastiska och glada, men det styr även vår motorik. Höga nivåer av dopamin gör också så att vi blir mer "njtuningsbenägna", dvs att vi söker oss till saker som ger oss njutning och belöning.

Vid tillfällig stress så ökar dopamin vilket då gör oss mer alerta, fokuserade och vakna. Kortisol stimulerar nämligen utsöndringen av dopamin, men bara i pulser. Det innebär att man vid långvarig stress får motsatt effekt då dopaminreceptorerna förlorar sin känslighet. Resultatet blir istället depression, utmattning, likgiltighet osv som säkerligen många känner igen sig i.

Dopamin är även en föregångare till adrenalin och noradrenalin samt att det också påverkar hormonet TSH och därmed också  vår ämnesomsättning.

 

Mer om studien - Nivåerna av dopamin påverkas av inflammation

I studien undersökte man personer med Kronisk hepatit C virus (HCV) och vad som hände när man gav dem Interferon alfa. Gruppen interferon är proinflammatoriska cytokiner som produceras av kroppen som svar på virus, men också vissa maligna celler (dvs cancerceller). Man kan tillverka syntetiskt interferon och använda som behandling vid sjukdomstillstånd så som bland annat hepatit, för att hjälpa kroppens egna immunförsvar.

 

Vad hände när man injicerade Interferon Alfa?

Dels så såg man sänkta nivåer av dopamin, vilket antingen beror på mindre produktion eller mindre utsöndring. Man såg också en minskad aktivitet i den delen av hjärnan som kallas för basala ganglierna, och särskilt då Ventrala striatum som kan kopplas till vårt känsloliv. Detta resulterade bland annat i depression, utmattning och likgiltighet, men vissa patienter fick också parkinson-liknande symptom som sedan upphörde när de behandlades med en syntetiskt variant av dopamin.

(Parkinson's sjukdom innebär en underfunktion av dopamin då nervceller i en del av de basala ganglierna i hjärnan bryts ner.)

 

Det här betyder varken att låga nivåer av dopamin måste orsaka depression, eller att människor med depression har låga nivåer av dopamin. Däremot så har man i ett flertal studier funnit en koppling mellan kronisk inflammation och depression, vilket är väldigt intressant. Betyder det att depression inte är en sjukdom i sig utan ett symptom? 

 

/M

 

 

 

 

Styr kroppsfett mer än vi tror?

Styr kroppsfett mer än vi tror?

Vi vet ju att fettceller i allra högsta grad verkar som ett organ där hormoner som bland annat leptin (för mättnad) tillverkas, liksom östrogen hos både kvinnor och män. Men fettceller, producerar också olika inflammatoriska faktorer så som TNF-α, och här är det särskilt de stora fettcellerna som är värst. Stora och små fettceller finns hos alla människor, tjocka som smala, men i olika mängd. Men nu visar Jun Yoshino, Docent i psykologi och neurovetenskap att även glukosmetabolismen i kroppens fettvävnad påverkar resten av kroppen. Styr kroppsfett mer än vi tror?

 

Dagens inlägg återkopplar till NAD+och NMN som jag skrev om häromdagen, länk HÄR. I den här studien så tittade man på möss med en defekt förmåga att tillverka NAD+ i kroppens fettvävnad, medan resten av deras vävnader och organ var normala. Trots att syntesen av NAD+ endast var nedsatt i fettcellerna, så såg forskarna metabolisk dysfunktion i hela kroppen inklusive skelettmuskulatur, hjärtmuskeln och lever. När de sedan gav NMN till dessa möss (som omvandlas till NAD) så återställdes mössen, vilket innebär att fettvävnad är en kritisk regulator av hela kroppens ämnesomsättning!

 

Med det här har Jun Yoshino påvisat att om man sabbar NAD+ syntes endast i fettvävnad, så ser man insulinresistens överallt. Fettvävnad måste därför göra något riktigt anmärkningsvärt för att kunna kontrollera hela kroppens insulinkänslighet!

 

(Vissa tumörceller har förresten en högre förmåga för att syntetisera NAD, varför man innan testerna var oroliga att tillskott av NMN även skulle kunna påverka cancerutveckling. De såg dock inga skillnader i cancertillväxt hos de olika grupperna!)

 

 

/M

orsakar inflammation åldrande

Hormoner påverkar inflammation och därmed åldrande

Då var det dags för del 2 i den här serien om åldrande och inflammation. Jag tycker att sådant här är oerhört spännande, då jag åtminstone personligen skulle föredra att leva alla mina år med perfekt hälsa. Det går! Idag ska jag skriva om hur hormoner påverkar inflammation och därmed åldrande!

Minskade hormonnivåer med åldern

Vårt endokrina system, dvs våra hormonproducerande organ, tappar produktionstakt med åldern. Det är särskilt könshormoner och tillväxthormonet HGH och vitalitetshormonet DHEA som kraftigt minskar ju äldre vi blir. Exempel här är när kvinnor når klimakteriet, och äggstockarna slutar att producera könshormoner. Kvar är då endast binjurarna, som måste ta över hela produktionen av östrogen och progesteron, varpå nivåerna minskar. Vad gäller män så behåller testiklarna förmågan att producera testosteron hela livet, och även om det inte måste avta med åldern, så är det vanligt förekommande att testosteronhalten ändå minskar. Det finns olika teorier om varför det blir så där stress och olika infektioner och sjukdomar tros ligga bakom. Vi blir ju mer utsatta för infektion med åldern, och stress (både mental och fysisk) minskar produktion av könshormoner kraftigt. Mer om det senare.

 

Hur kan våra hormoner påverka åldrande?

Det har visat sig att IL-6 som är en inflammatorisk cytokin hämmas av östrogen, testosteron och androgener så som DHEA. Detta har blivit tydligt hos både kvinnor som passerar klimakteriet, och hos äldre män med lägre nivåer av testosteron. IL-6 har dock två funktioner, både att verka inflammatoriskt och antiinflammatoriskt.

(Under akut inflammation så som en skada så verkar IL-6 både inflammatoriskt och antiinflammatoriskt. Men IL-6 kan också vara en medlare där den gör den akuta inflammationen till en kronisk inflammation, vilket händer vid tex diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, reumatism osv. Mer om det i sista inlägget)

IL-6 är som sagt en signalmolekyl som stimulerar inflammatoriska och autoimmuna processer i en mängd olika sjukdomar så som diabets, åderförkalkning, alzheimers och reumatism. Man har även sett att personer med olika typer av cancer har höga nivåer av IL-6 i blodet, och ju högre nivåer, desto lägre chans verkar det vara för överlevnad.

En annan faktor som minskar nivåerna av våra hormoner är stress. Stress kan som sagt vara både fysisk och psykisk, dvs komma från mentala faktorer och sömnbrist liksom fysiska skador eller infektioner. Detta gör att kortisolproduktionen ökar, vilket är vanligt förekommande hos äldre varpå produktionen av DHEA och tillväxthormoner dras ner. Binjurarna måste prioritera vad som är viktigast, och för kortsiktig överlevnad är det i detta fallet kortisol. Om vi har en ung och frisk kropp när vi blir äldre är liksom oviktigt om vi inte ens lever så länge.

 

kaffe förlänger telomerer

Vi har ytterligare en faktor som påverkas av våra könshormoner, och det är telomerlängd. Telomerer är små "skyddshjälmar" som sitter i båda ändarna av DNA-kedjor. Celler delar sig ganska många gånger under vår livsstid, och varje gång de gör det så "skadas" de lite och får inte med allt. Här kommer telomererna in, de tar nämligen smällen istället för de viktiga DNA-sekvenserna, de så kallade kromosomerna. Fördelen här är att det finns ett enzym, telomeras, som bygger upp telomererna igen.

Hur kommer hormoner in här? Östrogen och testosteron främjar aktivitet av telomeras, medan stresshormonet kortisol hindrar det. Om telomererna inte byggs upp igen, så är DNAt mer utsatt för skaderisk. Som jag skrev ovan så avtar könshormonerna med åldern vilket då gör att telomeras får mindre utrymme.

Kortare telomerer ökar inflammation i kroppen genom cellen då producerar inflammatoriska cytokiner. Åldrande och sjukdomar som cancer kan begränsas genom att hindra att celler med DNA-skador och mutationer kan replikeras. Med andra ord så skyddar man sig från sjukdom och åldrande genom att "vara rädd om" sina telomerer. Hur man gör det kommer i nästa inlägg.

 

Minskat immunförsvar med åldern

Brässen är ett viktigt organ i vårt immunsystem, där bland annat lymfocyter får mogna till T-celler, vilka är vita blodkroppar som är specialister. Efter puberteten minskar dock brässen i både storlek och funktion. Även vitalitetshormonet DHEA och tillväxthormonet, HGH avtar tyvärr med åldern. (Men vi kan faktiskt påverka det vilket jag ska skriva om i nästa inlägg).

Både brässen, DHEA och HGH är väldigt viktiga för att immunförsvaret ska kunna fortsätta att utvecklas, och bilda antikroppar mot nya främmande ämnen (antigener). Vad händer när det inte längre har förmågan att bilda riktade T-celler? Då skapar kroppsfrämmande ämnen istället en kronisk inflammatorisk respons vilket är det vi kallar för "tyst inflammation". Inflammationen bryter då ner kroppsegen vävnad, och försämrar celler i hela kroppen, däribland immunsystemet. Dessutom, när cellerna inte riktigt fungerar som de ska, så utsöndrar de i sin tur proinflammatoriska cytokiner. Kronisk inflammation är alltså inte bara ett resultat av sämre immunförsvar, utan skapar också en feedbackloop som ytterligare sänker immunförsvaret.

 

Nästa inlägg kommer att handla om epigenetiska faktorer, dvs vad du med livsstil kan göra för att motverka åldrande 🙂

/M

 

Östrogen, progesteron och ämnesomsättning, sköldkörtel och ämnesomsättning

Tarmbiotan påverkar sköldkörteln

Tarmbiotan är ett populärt ämne numera, och med all rätt! De hjälper oss att träna och reglera immunförsvaret, reglerar vikt och ämnesomsättning och skickar signalsubstanser och hormoner så att vi känner oss mätta, nöjda och lyckliga. Men de kan också ställa till med en del besvär! På ytan på många bakterier så finns det lipopolysackarider, LPS vilket i normala koncentrationer har en viktig roll i att träna vårt immunförsvar i tarmen. Problem uppstår dock när det bildas alldeles för mycket LPS, eftersom det då kan komma ut i blodomloppet, och trigga en immunrespons var som helst i kroppen. Idag ska det handla om hur tarmbiotan påverkar sköldkörteln via LPS. Men först lite om blodförgiftning!

 

Blodförgiftning av LPS

Det är inte bara bakterier i tarmen som utsöndrar LPS, utan även bakterier från en infektion gör det. När en bakterie dör så utsöndras stora mängder LPS, och det kan orsaka värre sjukdomssymptom än själva bakterien i sig! Man kan ju som bekant få blodförgiftning av ett sår eller en infektion, och det orsakas faktiskt av just LPS och andra typer av toxiner från bakterier.

Stora mängder LPS bildas när kosten består av en stor del kolhydrater, och det är särskilt fruktos som bidrar till den rejäla ökningen. Fruktos finns i vanligt socker, men också i läsk, bakverk, köpkakor, lösgodis, glass, bröd osv. Faktiskt så ökar inflammationsmarkörerna markant i levern, varför forskarna tror att stora mängder fruktos har leverskadande effekter. Om vi ska knyta tillbaka till vad jag skrev om ovan, så orsakar alltså socker att mer LPS frisätts i tarmen och kommer ut i blodomloppet. Det betyder  alltså att socker orsakar en mild form av blodförgiftning!

 

Man bör dock komma ihåg att bara för att något innehåller fruktos, så måste det inte orsaka en ökad frisättning av LPS. Det är en enorm skillnad på ämnen som finns i hel mat, och ämnen som är extraherade ur mat. Bär, frukt osv är därför ingenting att oroa sig för, medan man istället bör undvika processade livsmedel. I vanlig ordning!

 

Sköldkörteln

Så hur i allsin dar kan det här påverka sköldkörteln då? Det ska jag berätta.

Hypofysen i hjärnan skickar ut hormonet TSH för att säga till vår lilla fjärilsformade sköldkörtel på halsen att tillverka hormonet T4. TSH är alltså en gaspedal för att öka ämnesomsättningen. T4 måste därefter omvandlas till T3, som är den aktiva varianten, och den som fäster in till receptorer runt om i kroppen för att elda på energiförbränningen. När det finns rikligt av T4 och T3 i blodet, så signalerar de tillbaka till hypofysen om att jobb pågår, varpå TSH-produktionen dras ner. Det är alltså ett självreglerande system.

Så långt ser allt bra ut.

...men nu kommer LPS in i bilden!

Omvandlingen av T4 till T3 går inte av sig själv, utan sker med hjälp av ett enzym (iodothyronine deiodinase) frisätter en jodatom, och tadaaa så blir det T3. LPS hindrar dock aktiviteten av det här enzymet. Det betyder att en massa inaktivt T4 glider runt i blodomloppet utan att kunna göra något. Det var LPS första inblandning.

Det räcker ju inte med att ha aktivt T3 i blodomloppet, de måste ju kunna fästa in till celler för att kunna trigga en reaktion. För det krävs receptorer! LPS har visat sig nedreglera antalet receptorer på celler, och särskilt i levern. Det betyder helt enkelt att kroppen får en sämre förmåga att reagera på ämnesomsättningssignaler.

Man kan alltså ha en fantastisk panel av sköldkörtelhormoner, men det säger ingenting om vad som händer i cellen.

Är vi klara?

Nej!

20% av omvandlingen av T4 till T3 sker faktiskt av våra tarmbakterier i just tarmen! Det gäller att ha rätt tarmbakterier.

Dessutom så påverkar även gallan sköldkörteln. Det är ju lite otippat faktiskt. När man äter fett i kosten så utsöndras galla för att bryta ner fettet i tunntarmen. När det sedan når tjocktarmen så omvandlar tarmbakterierna gallan till en annan produkt, som i sin tur ökar aktiviten av det där enzymet iodothyronine deiodinase som ombildar T4 till T3.

 

Kroppen är verkligen ett fantastiskt system!

 

Undra om Hippocrates visste hur rätt han hade när han sa att all sjukdom börjar i magen. Eller kanske är det mer tragiskt att det tog alla oss andra 2400 år att förstå att han faktiskt hade rätt.

 

/M

Minska inflammation naturligt

Minska inflammation naturligt

Jag vet inte om jag har skrivit förut om hur viktigt det är att hålla nere inflammationsgraden i kroppen? Kanske har nämnt det någon gång 😉 Här kommer ett inlägg i hur du kan minska inflammation naturligt.

 

Inflammation ligger bakom nästan alla sjukdomar, om inte alla, och vilket typ av symptom som uppstår beror på vart inflammationen är som mest aktiv. Tvärtom mot vad många tror, så behöver man inte alls märka av att man har en tyst inflammation, utan symptomen är många och kan vara ganska luddiga. Några exempel är värk i kroppen, låga energinivåer, ångest och depression, huvudvärk/migrän, sköldkörtelproblem, magproblem, viktuppgång eller koncentrationssvårigheter. På sikt kan det orsaka cancer, hjärt- och kärlsjukdom, alzheimers, autoimmunitet... ja ni fattar grejen!

 

Kosten är den allra, allra största orsaken bakom inflammation. Som väl är så verkar det åt båda håll, vilket innebär att kosten också kan användas för att bli av med det. Att äta "ren" mat som är så lite processad som möjligt är kanske en självklarhet, men det finns några saker till man kan boosta med:

 

Vad som minskar inflammation:

  • Omega 3 olja (EPA och DHA är mest effektivt vilka kommer från djurriket)
  • Gurkmeja - fantastisk krydda, glöm inte att tillsätta lite svartpeppar för optimalt upptag. Tidigare inlägg HÄR.
  • Ingefära
  • Grönsaker och bär! Gröna bladgrönsaker, alla typer av kål, vitlök, blåbär, hallon, rödbetor, selleri, svamp, morötter osv. Länk HÄR och HÄR
  • Oliver och olivolja (oupphettad)
  • Kokosolja.
  • Benbuljong - läker mage- och tarmkanal. Länk till tidigare inlägg HÄR.
  • Fermenterade grönsaker som surkål, kimchi osv
  • Te, särskilt grönt te men även svart
  • Tillskott av aminosyran glutamin för tarmarnas skull. Länk till tidigare inlägg HÄR.

-> Att läka mage och tarm är en stor vinst!

 

Övriga saker man kan göra

  • Svettas! Träning gör underverk
  • Sov ordentligt!
  • Stressa ner...
  • Umgås med folk!

 

Vad som är inflammationsskapande:

  • Socker - alla typer av socker. Länk till tidigare inlägg HÄR.
  • Kassa, processade vegetabiliska oljor, och särskilt upphettade sådana.
  • Vita mjölprodukter
  • Mejerier - för vissa!

 

Folk blir verkligen upprörda när man säger att mejerier kan orsaka inflammation, det är en sådan grundpelare i vår kosthållning jämte spannmål. Självklart så behöver det här inte vara sanningen för alla, men har man "provat allt" och fortfarande lider av något av symptomen ovan, så kan det vara en bra idé att utesluta mejerier en tid. Allt eftersom man läker mage och tarm, så kan man mycket väl tåla mejerier framöver igen, så det måste inte vara "för gott". Personligen så äter jag och maken ost någon gång per vecka, men i övrigt är det mejerifritt här hemma. Vi mår båda två bättre av att dra ner på mejerier. Anledningen till att vi äter ost ibland är både för att det är väldigt gott (!), och för att vi klarar det betydligt bättre än övriga mejerier. Hade man kunnat handla rå grädde i Sverige så hade vi nog konsumerat det också 🙂

 

/M

Kortisol – vad gör det egentligen?

Kortisol – vad gör det egentligen?

Kortisol är ett av de hormoner som jag tycker har ett överdrivet dåligt rykte, och kanske vet de flesta inte riktigt vilken roll det har i kroppen. Som med alla hormoner så gäller det att hålla det i balans, varken för högt eller för lågt är bra. I detta inlägget ska jag försöka svara på era vanligaste funderingar. Kortisol - vad gör det egentligen?

 

KORTISOL I KROPPEN

Kortisol är ett steroidhormon som produceras i binjurarna. Nästan alla celler i kroppen har receptorer för kortisol, varför det kan agera på en mängd olika sätt beroende på vilken cell det kommer i kontakt med.

 

Kortisol höjer blodsocker, styr ämnesomsättning, matsmältning, verkar inflammationsdämpande, påverkar minnesbildning, påverkar hunger och sug, styr vår vakna- och sovklocka, reglerar blodtryck, påverkar andra hormoner, styr fettinlagring, avgör stresstolerans och påverkar vårt immunförsvar.

 

Den naturliga cykeln av kortisol är att vara högt på morgonen för att få dig att få vakna pigg och alert. Under dagen avtar sedan nivåerna för att framåt kvällen och natten vara som lägst. Då tar istället sömnhormonet melatonin över för att vagga dig till sömns.

 

Med normala nivåer av kortisol känner du dig lugn och samlad, du sover bra och vaknar utvilad och pigg. Ditt blodsocker är på jämna och stabila nivåer, och ditt blodtryck är inte för högt.

 

NÄR BLIR KORTISOL ETT PROBLEM?

Om du bråkar med din partner eller har en stressig situation på jobbet så ryker kortisol in som stresshormonet  nummer ett! Vad som händer är att det höjer blodtrycket så att du får blod ut till dina muskler, samtidigt som det höjer blodsocker så att du får kraft att springa. Det kallas för ett "fight or flight"-mode, och det är förstås ingenting konstigt. Inte om det händer ibland åtminstone! Problemet dock, är att det finns de som konstant går runt i ett mode av "fight och flight". Anledningarna kan vara många; att inte trivas på jobbet, att inte trivas i sin relation, att ha en dålig självkänsla och tro på sig själv, att känna att man inte har kontroll över sin situation, sjukdom osv. Gemensamt brukar dock vara en upplevd saknad av kontroll på något vis, eller att man inte är nöjd och/eller trivs. Man kan ha supermycket att göra, men älskar man vad man gör och själv styr sin riktning, så upplevs det inte som en stress på kroppen.

 

En annan faktor som kan öka kortisolnivåer är en taskig kost, fylld av snabba kolhydrater och tillsatser, vilket är enormt stressande på kroppen.

 

Högt kortisol

Så vad händer då? Jo som jag skrev ovan så förbereder kortisolet musklerna för fight or flight. Samtidigt som det gör det, så nedreglerar det matsmältning, immunförsvar, lagning och underhåll av celler, tillväxt, hormonerna testosteron och progesteron, minnesbildning och alla andra kroppsfunktioner som inte är livsavgörande för stunden. Om stressen då är kronisk, dvs ligger på under en lång tid så blir det här förstås väldigt obekvämt. Symptomen är olika för olika människor, men det kan resultera i matsmältningsproblem, viktökning (särskilt bål) eller viktminskning, sömnproblem, nedbrytning av muskelmassa, grånande av hår, sköra naglar, hudproblem, rubbningar i menscykeln, infertilitet, ökning av infektioner, ytliga blodkärl och rosaröd hudton osv.

 

Kortisol ökar även sug efter kolhydrater och salt mat, samtidigt som det ökar risken för nedstämdhet och depression då det minskar nivåerna av serotonin i hjärnan. Det är dessutom den främsta orsaken till att man får hudbristningar, både i tonåren, under graviditet och vid viktökning.

 

Problemet med för högt kortisol kopplat till sömn är att när man befinner sig i en stressande situation under en längre tid, så är också kortisolet högt på kvällen när det borde vara som lägst. Detta gör att man känner att man inte behöver vila, när man egentligen behöver det som mest! Man kommer in i ett dåligt hamsterhjul.

 

Lågt kortisol

Utmattning, sämre hantering av stress, muskelsvaghet, yrsel och depression är några exempel på att ha ett för lågt kortisol. Anledningen till en försämrad produktion av kortisol är oftast att binjurarna är utmattade. Man har alltså ställt för höga krav på dem, under en för lång tid. Det har då resulterat i en försämrad produktion, och detta kan man inte åtgärda. Så om binjurarna en gång blivit utbrända efter att man tex har "gått in i väggen", så har man en försämrad stresshantering för gott.

 

En annan anledning till för låg produktion av kortisol är den autoimmuna sjukdomen Addisons sjukdom.

 

KAFFEDRICKANDE, TRÄNING OCH MAT SOM PÅVERKAR KORTISOL

Kaffe är en lurig dryck, och det finns två faktorer som avgör i hur stor grad det påverkar kortisolutsöndring. Nummer ett är om du metaboliserar koffein snabbt eller långsamt, vilket man kan få reda på genom ett DNA-test. Nummer två är hur van kaffedrickare du är! Vana kaffedrickare påverkas mindre, medan ovana får en större "effekt". Kaffe gör alltså alltid att kortisol utsöndras, men i olika grad hos olika personer. Om man vill minimera kaffets mindre bra hälsoeffekter, alltså dess påverkan på kortisolet, så bör man dricka det under dagens första halva. Att dricka kaffe efter kl 15.00 påverkar mer i kroppen än bara sömnhormonet melatonin. Man kanske kan sova trots en minskning av melatoninutsöndring (till följd av ökat kortisol), men det får ändå följder i kroppen. Melatonin säger nämligen bland annat till kroppens celler att starta reparation och underhåll och sortera dagens intryck. Sömn är otroligt viktigt för vår hälsa, och att sova otillräckligt och ineffektivt höjer kroppens biologiska ålder. Avsevärt!

 

Träning då? Att få ett kortisolpåslag tillfälligt pga träning är inte farligt! Många är rädda för det, men tvärtom så förbättras kortisolnivåerna på sikt, även om de höjs tillfälligt. Däremot så kan det vara onödigt att träna tex långdistans kondition (som gör att kortisol höjs över en längre tid) strax innan läggdags just för sömnkvalitet och kroppens återhämtning.

 

Påverkar mat kortisol? I allra högsta grad! En kost baserad på snabba kolhydrater gör att blodsockret åker bergochdalbana, och med det följer kortisolet hack i häl. När blodsockret dyker, som det gör en stund efter några frallor och yoghurt till frukost, så utsöndras kortisol för att rädda situationen. Kortisol tar nämligen av glykogendepåerna i levern, av muskler, mjukdelar och skelett för att höja blodsockernivåerna igen. Frukosten är därför ganska viktig när det kommer till att bestämma dagens kortisolutsöndring, och även därmed förbränning och energinivåer!

/M

 

 

 

mitt hår innan och efter cellgifter!

Mitt hår innan och efter cellgifter!

Jag grävde lite i arkiven och hittade de här tre bilderna på mig själv. Ser ni någon skillnad? Kika på mitt hår innan och efter cellgifter. Bilden längst till vänster är innan jag fick reumatism, mittenbilden är efter några år på cellgifter och bilden längst till höger är tagen för ett halvår sedan. Vilken skillnad kosten har gjort!

 

Så hur fick jag tillbaka mitt hår då? Jag optimerade kosten för läkning, och det var inte bara pga hår, hud och naglar. Utsidan är nämligen en oerhört bra ledtråd till hur man ser ut på insidan! Har man problem med t.ex. torr hud, torrt hår eller naglar som skivar sig så har man förmodligen även problem med mjukdelar inuti kroppen, trots att man inte har några symptom. En bra kost är förstås grunden, och man kan inte boosta med tillskott om man inte har basen klar. Det gäller allt! Tillskott av Q10 höjer inte dina energinivåer, och nyponpulver får inte ledvärk att försvinna om du fortfarande äter skräp som socker, processade livsmedel och spannmål. Städa alltid upp på tallriken först!

 

Nu till några konkreta tips, och hur du kan boosta just hår, hud och naglar:

  • Mängder av kollagen och gelatin (antingen via buljong eller hydroliserat pulver) - Byggsten
  • Vitamin B5 och B7 - Celltillväxt och skydd mot skador
  • C-vitamin - Behövs för nybildning av kollagen
  • Zink - Bygger, stärker och läker
  • Högvärdigt protein - Byggstenar
  • Mängder av fett av bra kvalitet (både fleromättade, omättade och mättade) - Bygger upp cellmembran
  • Fixa tarmarna! Boosta med:
    • Glutamin
    • MSM
  • Varva ner! Stress tär något så oerhört på kroppen.

 

Ovan boostar även tarmslemhinna, ligament och andra mjukdelar i kroppen. Mitt hår är inte helt och fullt tillbaka till samma mängd och tjocklek som jag hade för 15 år sedan, men med den här takten så tror jag att jag är helt återställd om ett knappt år. Hud och naglar är däremot i bättre form än aldrig förr! Naglarna är vrålstarka och huden är mjuk och behöver aldrig smörjas. Det börjar inifrån mina vänner, försök inte att plåstra och bandagera med krämer och annan skit. Ät bra mat!

/M

Fibrer till basiluskerna

Tarmbiotan kan orsaka och förutsäga ledgångsreumatism!

Det pågår mycket spännande forskning inom området mag- och tarmkanal, och dess kausalitet med diverse sjukdomar. Nu har man hittat avvikelser i tarmbiotan hos de med Reumatoid Artrit, RA, den vanligaste formen av reumatism. Tarmbiotan kan orsaka och förutsäga ledgångsreumatism! Och mest troligt då även bota.

 

RA tillhör, som ni säkerligen vet gruppen autoimmuna sjukdomar där koppens egna immunsystem anfaller kroppsegen vävnad, och på så vis bryter ner kroppen. Man vet däremot inte riktigt vad det är som triggar immunförsvaret till att göra så. Det verkar ju sannerligen vara superdumt. Liksom. Jag brukar säga att jag tål allt! Förutom mig själv...

 

På Mayo kliniken i USA har immunologen Dr. Veena Taneja arbetat med att hitta en biomarkör som skulle kunna förutsäga eller indikera en persons känslighet för RA. Studien gjordes på personer med RA, deras släktingar samt en frisk kontrollgrupp. Vad man hittade var en tydlig obalans i tarmbiotan hos de patienter med RA, och detta berodde på att de hade ett överflöd av en särskilt bakteriestam som annars är ovanliga hos friska individer. Just den här studien säger ju dock inte om tarmbiotan orsakat RA, eller om RA orsakat en obalans i tarmbiotan. Däremot så har forskning på möss visat ett samband mellan bakteriestammen Collinsella och RA, vilket i framtiden skulle kunna användas som en tidig diagnos, eller riskfaktor för RA.

 

I en annan studie gjord på möss så provade man dessutom att transplantera bakteriestammen tarmbakterien Prevotella histicola till sjuka möss. När man sedan jämförde dem med andra sjuka möss utan transplantation, så visade det sig att både deras symptomfrekvens och svårighetsgrad av sjukdomen hade minskat avsevärt, liksom graden av inflammation.

 

Nu planerar man att kika vidare på om tarmbiota-transplantation kan användas även på människor istället för medicinering. Det ger ju klart mindre sidoeffekter än dagens cellgifter, och troligen även bättre resultat.

 

Andra sjukdomar som man har kopplat ihop med tydliga förändringar i tarmbiotan är diabetes typ 1 och 2, Parkinson, depression, ångest, sköldkörtelproblem och kanske även Autism. 

 

Tänk vad lite tilltro man haft under 1900-talet till matens inverkan på vår hälsa. Som om vi tillfälligt, under ett århundrade helt glömde av grunden. Till allt! Märkligt egentligen. Åtminstone med facit i hand!

/M