Att läka en autoimmun sjukdom naturligt

Att läka en autoimmun sjukdom naturligt

Autoimmuna sjukdomar sägs öka i antal idag, jag har faktiskt inte hittat några siffror på just det men jag har hittat information om hur vanligt det är i utvecklade länder jämfört med icke utvecklade länder. Det är skrämmande! Medan det här i väst (och numera även i många länder i öst) förekommer relativt ofta så är det nästan icke existerande i utvecklingsländer. Dagens inlägg ska handla om att läka en autoimmun sjukdom naturligt med 7 konkreta tips!

 

Jag har skrivit en hel del om autoimmunitet tidigare då det ju legat till grunden för hela min hälsoresa – att läka ut min ledgångsreumatism.

För att läka autoimmunitet så behöver man först och främst en enorm dos tålamod och envishet! För det ÄR jobbigt. Det finns visserligen några personer som har lyckats bli mer eller mindre symptomfria på någon ynka vecka eller två, men för de flesta tar det längre tid än så. Jag brukar säga att det tar runt 2-3 månader innan det har lagt sig tillräckligt. Man får inte glömma att det är en resa, och beroende på hur länge man varit sjuk innan – och hur stora skador kroppen fått av sjukdomen – så får man helt enkelt ge det tid.

 

Så nu till saken.

 

7 tips för att läka autoimmunitet

 

1. Hantera stressnivåer

Never ending story det här med stress och det är nog den största gemensamma faktorn till de allra flesta sjukdomar. Att ha ett högt kortisol är oerhört skadligt i längden, och det luriga är att de flesta som har det inte vet om det. Kronisk stress är väldigt svår att identifiera då man ju inte går runt med “andan i halsen”. Det kan bero på att man har mycket omkring sig och har svårt att varva ner, men många saker kan ju också vara roliga saker! Roliga saker i överflöd kan nämligen också bli för mycket, men är desto svårare att “stoppa” och framför allt att upptäcka. Ett högt kortisol kan även orsakas av vantrivsel på arbete eller hemma, fel kost med mycket snabba kolhydrater och processad mat, utanförskap eller ensamhet, för stor träningsbelastning, nedstämdhet och depression, för lite sömn (samtidigt som kortisol i sin tur orsakar sömnbesvär) osv.

Ta bort det som orsakar stressen (givetvis) och ägna tid åt meditation, yoga och umgås med vänner!

 

2. Städa upp på tallriken!

Spannmål, socker, tillsatser, alla hel- och halvfabrikat och annat skräp är ett måste att städa bort! Även mejerier, nötter, fröer, baljväxter och nattskuggeväxter behöver ofta tas bort under en tid – särskilt mejerier, nötter och baljväxter.

 

3. Fixa magen

Både en tarm som läcker mer än den bör och/eller en dysbios, dvs obalans av tarmbiotan är nästan regel än undantag vid autoimmunitet. Det fixar man genom att äta benbuljong, kefir (gärna gjord på kokos) och syrade grönsaker som surkål och kimchi. Bra tillskott är glutamin och probiotika.

 

4. Ta tillskott för att stödja ett fungerande immunsystem

Vitamin D, vitamin C, fiskolja och zink stödjer, och i detta fallet lugnar immunsystemet.

 

5. Träna

Om du bara kan promenera – promenera! Träning och rörelse är väldigt effektivt för att sänka inflammation.

 

6. Testa dig för toxiner och tungmetaller

Dessa kan orsaka autoimmunitet så se till att du inte har stora mängder kvicksilver, dioxiner eller PCB i kroppen. Även mögel i hemmet kan trigga en autoimmunitet.

 

7. Personlig utveckling!

Det är oerhört viktigt att lyssna på sin egen inre röst, och att ständigt arbeta med sin personliga utveckling! Meditation är bland annat ett formidabelt verktyg för att åstadkomma detta. Det är väldigt svårt att sortera vad som kommer utifrån, och vad som kommer inifrån om man aldrig låter det vara tyst och stilla. Du kan heller inte höra din inre röst om du antingen lever i det förflutna eller i framtiden. Var här och nu – och lyssna!

 

/M

 

Hur du optimerar din tarmbiota

Hur du optimerar din tarmbiota

Många trodde säkert att det här med tarmbiotans vikt i vår hälsa var en fluga när den kom, men forskningen blir verkligen bara mer och mer intressant på den fronten! Dagens inlägg ska handla om hur du optimerar din tarmbiota, men först lite om vad den kan påverka.

 

En mindre bra sammansättning av tarmbiotan är kopplad till en rad sjukdomar och tillstånd så som till exempel ångest, depression, Parkinson, hudproblem, hjärnans kognitiva förmåga, autoimmunitet som MS och reumatism, vissa typer av autism, ADHD, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt att den även kan öka takten av hur vi åldras!

 

Se en studie HÄR där man transplanterade unga fiskars tarmbiota till äldre fiskar varpå deras liv förlängdes med hela 37%! HÄR är en annan studie som visar tarmbiotans koppling till åldersrelaterad kronisk inflammation, vilken har mycket med tarmens permeabilitet att göra (läckande tarm).

Se en studie HÄR där man tog bort delar av vagusnerven, den nerv som kopplar samman vår mag- och tarmkanal med hjärnan. Resultatet blev en minskning med hela 40% i att utveckla Parkinson! Detta visar att Parkinson börjar i magen innan det kommer till hjärnan (det här är givetvis ingen behandlingsmetod). Ett flertal andra studier har också visat länken mellan mag- och tarmhälsa och Parkinson.

Se en studie HÄR som kopplar samman tarmbiotan med risken för att utveckla epilepsi och stroke.

Se en studie HÄR om tarmbiotans påverkan på ångest och humörstörningar.

 

Hur du optimerar din tarmbiota

 

Gör mer av:

  • Ät dina grönsaker – både råa och tillagade
  • Ät syrade grönsaker som surkål och kimchi
  • Ät kefir
  • Ta tillskott av aminosyran glutamin och MSM (svavel)
  • Fixa din matsmältning!
  • Stressa ner och sov på rätt tider!
  • Träna regelbundet

 

Gör mindre av:

  • Socker och sötningsmedel
  • Raffinerade kolhydrater och spannmål
  • Raffinerade mejeriprodukter
  • Raffinerade växtoljor med dålig fettsammansättning som rapsolja, solrosolja osv
  • Alkohol
  • Stress och oregelbunden dygnsrytm

 

/M

 

Insulin och glukostranportörer!

Symptom på sjukdom eller orsaken bakom sjukdom?

Jag märker att det fortfarande är ett stort fokus på symptom, och jag skulle vilja slänga upp den frågan i luften lite. Har man verkligen en autoimmunitet för att man har ett för överaktivt immunförsvar? Får man artros för att man har använt sina leder för mycket? Har man verkligen sköldkörtelproblem för att man har brist på sköldkörtelhormoner (eller levaxin)? Har man astma pga för lite kortison? Har man inflammation för att man tagit för lite inflammationshämmande? Är man överviktig för att man rör sig för lite?

 

Vore det inte mer intressant om vi frågar oss varför immunförsvaret är överaktivt vid autoimmunitet? Är det ens “överaktivt” eller är det bara aktivt för att det finns något den faktiskt vill bli av med? Om vi hade fått artros av att vi rörde oss för mycket så hade det ju uppstått hos 100% av alla aktiva själar? Varför har kroppen dragit ner på produktionen av sköldkörtelhormoner när den faktiskt har möjligheten att producera dem helt på egen hand? Varför drar luftrören ihop sig vid astma? Varför uppstår inflammation i tex knän, rygg osv? Varför är övervikt så fruktansvärt svårt att bli av med för vissa?

 

Det är fortfarande så mycket fokus på att dämpa och lindra symptom. Men som sagt, är det inte bättre att titta längre än så. Kan det vara så att orsaken bakom många olika sjukdomar faktiskt är densamma? Eller åtminstone liknande. Jag är ju av tron att  symptomen tar sig uttryck där vi har vår svagaste länk, dvs där vi genetiskt sätt är svaga. Det kan därför visa sig som reumatism, depression, diabetes, parkinson, hudproblem, fibromyalgi osv… om det får gå för långt! Men orsaken kan fortfarande vara “samma”. Ska vi verkligen gå in och mixtra med symptomet då? Vore det inte säkrare att leta efter orsaken och rätta till den. Kroppen är ett symptom, att fylla på med levaxin vid sköldkörtelbekymmer är bara en tillfällig “quickfix” och kommer förmodligen att göra så att kroppen visar andra symptom i framtiden. Liksom cellgifter eller biologiska läkemedel vid autoimmunitet. Varför är det så? Jo för att problemet fortfarande kvarstår, man har bara plåstrat om symptomet.

 

Läkarkåren är helt fantastisk, utan dem hade jag förmodligen haft proteser lite här och där istället för en enda steloperation. Däremot så är det DU som är expert på din kropp, och när det kommer till kroniska tillstånd så är det bara du själv som kan hitta lösningen. Är inte det fantastiskt?

 

Vad styr vårt liv – Gener eller miljö? Ja, faktiskt så är det endast 10% av vår hälsa som beror på gener, medan 90% styrs av livsstil. Är inte det ännu mer fantastiskt? (Tyvärr ärver vi ju ofta inte bara gener utan även livsstil av våra föräldrar.)

 

/M

vad är bra mat?

Äta frukost, skippa frukost, äta kolhydrater, vara i ketos, äta kött eller inte, glutenfritt eller fullkorn, rå mat eller långkok?

Vad tusan gäller egentligen?? Buden är oändliga till hur man ska leva för “perfekt hälsa”, och fler blir dem. Dieter har blivit det nya svarta, en livsstil och utbudet växer. Ska man äta frukost, skippa frukost, äta kolhydrater, vara i ketos, äta kött eller inte, äta glutenfritt eller fullkorn, rå mat eller långkok?

Ja visst kan det vara lite förvirrande med alla nya studier som kommer ut hela tiden. Faktum är att man kan söka på vad som helst numera i studie-väg som stöder vilken teori som helst. I princip. Det är anledningen till att jag sällan länkar till studier, även om jag kan tycka att det är intressant ibland.

 

Men hur ska man hitta i kostdjungeln då? Vad är verkligen bäst för just mig? Jag ska försöka reda ut de största misstagen och möjligheterna!

 

Det kan vara oerhört hälsosamt att köra periodisk fasta, men det kan också vara direkt skadligt. Att vara i ketos är extremt antiinflammatoriskt, men det kan också resultera i en rad negativa konsekvenser. Glutenfritt mår visserligen de flesta bra av medan fullkorn däremot har två sidor – det kan vara både riktigt skadligt eller riktigt hälsosamt. För att inte tala om rå mat eller långkok! Rå mat är proppfullt av livsnödvändiga vitaminer medan det kan vara döden för en redan skadad mag- och tarmkanal, som då föredrar långkok.

 

Som du säkerligen inser så handlar det om vilken utgångspunkt man har; hur ser livssituationen ut och vad har kroppen för grundförutsättningar och här är hormoner en stor, avgörande faktor utöver mag- och tarmhälsa!  

 

Periodisk fasta – Skippa måltider eller inte?

Undvik periodisk fasta: Vid stress, utmattningssyndrom och sköldkörtelbesvär!

Periodisk fasta är döden för redan trötta binjurar, och det drar med sig både sköldkörtelhormoner och progesteron. Du kan alltså hamna i en riktigt dålig spiral hormonellt genom att skippa måltider vid fel period i livet. Det kan även försvåra viktnedgång och leda till en sämre kroppssammansättning, försämra sömn och ditt psykiska välbefinnande.

Gör när: Du har blodsockerproblem eller vill tappa i fettvikt. Det kräver dock att du är i en viss balans hormonellt vad gäller framför allt kortisol och sköldkörtelhormoner.

Det är perfekt för dig som vill öka din insulinkänslighet (vare sig du redan har diabetes eller är på g till att få det). Men det fungerar också för dig som vill tappa fettvikt och öka den mentala prestationen. Men det kräver att du är på en viss nivå innan.

 

Kolhydrater – Ska man vara i ketos eller äta bra kolhydrater?

Undvik ketos: Sköldkörtelbesvär och vissa mag- och tarmbesvär.

Här är det naturligtvis högst beroende på vilken typ av kolhydrater du väljer att äta. Men eftersom jag aldrig förespråkar vita frallor och lösgodis så antar jag att det är underförstått. Om man har låga nivåer av sköldkörtelhormoner eller kanske till och med är diagnostiserad med hypotyreos så bör man inte gå in i ketos. Lite hälsosamma kolhydrater som rotfrukter, sötpotatis och bönor (blötlagda och tillagade) är perfekt. Lite högkvalitativa kolhydrater är också finemang om du har problem med tarmfloran, och din matsmältning.

Gör när: Om du har diabetes, låg insulinkänslighet och blodsockerproblem eller vid inflammation (exempelvis ledvärk, trötthet, hudproblem, huvudvärk, depression osv). Du kan använda det tillfälligt (i cykler) eller permanent. Det är dock en utmaning att vara i ketos dag ut och dag in eftersom något så oskyldigt som en tomat kan putta ur dig ur banan. Men det är ett fenomenalt verktyg till att dämpa inflammation, eller till att få insulinkänsligheten med på banan igen. Det låter systemet vila och hjälper kroppen att rensa ut slaggprodukter, samt läker en skadad tarm.

 

Glutenfritt eller fullkorn

Undvik fullkorn: Om du har en aggressiv autoimmun sjukdom, IBS, mag- och tarmproblem eller inflammation (trötthet, hudproblem, migrän, depression osv)

Spannmål är inflammationsskapande och taskigt mot tarmen. Det gäller inte bara gluten utan det finns betydligt fler ämenen i spannmålssläktet som man bör vara försiktig med, så som fermenterbara kolhydratkedjor och hårda fibrer. Om man därför redan har dragit sig på en autoimmun sjukdom, IBS eller visar tecken på övrig inflammation så bör man utesluta det. Det behöver förstås inte betyda att man måste undvika det för resten av livet, men prova åtminstone i 3-6 månader för att se om symptomen förbättras. Därefter kan man testa om och hur mycket man klarar av.

Gör när: Du är helt frisk! En frisk person klarar absolut av fullkorn då och då.

 

Rå mat eller långkok?

Undvik rå mat: Vid mag och tarmproblem.

Hur hälsosamt rå mat än är så kan det gå ganska hårt på en känslig mage. Dels så kan man ju få riktigt ont i magen av rå mat, men den största risken är ju att kroppen kanske inte har förmågan att bryta ner det till den grad att näringsämnen kan tas upp på ett vettigt sätt! Ett långkok är lättsmält, varför man får möjligheten att kunna ta upp det som finns i.

Fokusera på långkok när: Som sagt så gör ett långkok på både kött och grönsaker att mag och tarmkanalen enklare kan bryta ner maten och förse sig med de näringsämnen som den behöver. Om man dessutom ser till att få i sig långkok i form av olika buljonger så är man riktigt hemma vad gäller läkandet av en skadad tarm. Det finns få saker som är så läkande som hemgjord buljong med mycket gelatin.

 

Hur är det med rött kött då?

Jag tycker absolut inte att man behöver undvika oprocessat rött kött. Det finns det ingen anledning till. Man ska komma ihåg att det inte finns några isolerade, kontrollerade studier gjorda på enbart rött kött. De som visar att rött kött orsakar tarmcancer (bland annat) är rena observationsstudier gjorda på människor som lever “ett vanligt liv”. Utöver att det i de allra, allra flesta fall äter kött som inte är ekologiskt (utan fyllt av både antibiotika och dåliga fetter och toxiner från spannmålsfoder) så är det inte gjort på uteslutande köttätandet. Det är alltså mer som ligger på tallriken hos dessa människor, så som exempelvis bröd, pommes frites och lite annat smått och gott. Dessutom är det säkerligen inte sällan som rött kött innebär charkuterier eller andra processade råvaror som exempelvis bacon.

En rare, ekologisk biff däremot behöver ingen oroa sig för! 

 

Hur är det med fett då? Mättat fett, omättat fett, fleromättat fett… ja det tar vi i ett separat inlägg framöver 🙂

/M

 

dopamin inflammation hjärna

Nivåerna av dopamin sänks av inflammation

Jag har tidigare skrivit om hur inflammation sänker nivåerna av serotonin i hjärnan (inlägg HÄR) och nu hittade jag en studie som visar att även nivåerna av dopamin sänks av inflammation (länk HÄR). Resultatet blir då bland annat depression och utmattning.

 

Vad har dopamin för funktion i kroppen?

Dopamin gör oss fokuserade, alerta, motiverade, vakna, entusiastiska och glada, men det styr även vår motorik. Höga nivåer av dopamin gör också så att vi blir mer “njtuningsbenägna”, dvs att vi söker oss till saker som ger oss njutning och belöning.

Vid tillfällig stress så ökar dopamin vilket då gör oss mer alerta, fokuserade och vakna. Kortisol stimulerar nämligen utsöndringen av dopamin, men bara i pulser. Det innebär att man vid långvarig stress får motsatt effekt då dopaminreceptorerna förlorar sin känslighet. Resultatet blir istället depression, utmattning, likgiltighet osv som säkerligen många känner igen sig i.

Dopamin är även en föregångare till adrenalin och noradrenalin samt att det också påverkar hormonet TSH och därmed också  vår ämnesomsättning.

 

Mer om studien – Nivåerna av dopamin påverkas av inflammation

I studien undersökte man personer med Kronisk hepatit C virus (HCV) och vad som hände när man gav dem Interferon alfa. Gruppen interferon är proinflammatoriska cytokiner som produceras av kroppen som svar på virus, men också vissa maligna celler (dvs cancerceller). Man kan tillverka syntetiskt interferon och använda som behandling vid sjukdomstillstånd så som bland annat hepatit, för att hjälpa kroppens egna immunförsvar.

 

Vad hände när man injicerade Interferon Alfa?

Dels så såg man sänkta nivåer av dopamin, vilket antingen beror på mindre produktion eller mindre utsöndring. Man såg också en minskad aktivitet i den delen av hjärnan som kallas för basala ganglierna, och särskilt då Ventrala striatum som kan kopplas till vårt känsloliv. Detta resulterade bland annat i depression, utmattning och likgiltighet, men vissa patienter fick också parkinson-liknande symptom som sedan upphörde när de behandlades med en syntetiskt variant av dopamin.

(Parkinson’s sjukdom innebär en underfunktion av dopamin då nervceller i en del av de basala ganglierna i hjärnan bryts ner.)

 

Det här betyder varken att låga nivåer av dopamin måste orsaka depression, eller att människor med depression har låga nivåer av dopamin. Däremot så har man i ett flertal studier funnit en koppling mellan kronisk inflammation och depression, vilket är väldigt intressant. Betyder det att depression inte är en sjukdom i sig utan ett symptom? 

 

/M

 

 

 

 

Styr kroppsfett mer än vi tror?

Styr kroppsfett mer än vi tror?

Vi vet ju att fettceller i allra högsta grad verkar som ett organ där hormoner som bland annat leptin (för mättnad) tillverkas, liksom östrogen hos både kvinnor och män. Men fettceller, producerar också olika inflammatoriska faktorer så som TNF-α, och här är det särskilt de stora fettcellerna som är värst. Stora och små fettceller finns hos alla människor, tjocka som smala, men i olika mängd. Men nu visar Jun Yoshino, Docent i psykologi och neurovetenskap att även glukosmetabolismen i kroppens fettvävnad påverkar resten av kroppen. Styr kroppsfett mer än vi tror?

 

Dagens inlägg återkopplar till NAD+och NMN som jag skrev om häromdagen, länk HÄR. I den här studien så tittade man på möss med en defekt förmåga att tillverka NAD+ i kroppens fettvävnad, medan resten av deras vävnader och organ var normala. Trots att syntesen av NAD+ endast var nedsatt i fettcellerna, så såg forskarna metabolisk dysfunktion i hela kroppen inklusive skelettmuskulatur, hjärtmuskeln och lever. När de sedan gav NMN till dessa möss (som omvandlas till NAD) så återställdes mössen, vilket innebär att fettvävnad är en kritisk regulator av hela kroppens ämnesomsättning!

 

Med det här har Jun Yoshino påvisat att om man sabbar NAD+ syntes endast i fettvävnad, så ser man insulinresistens överallt. Fettvävnad måste därför göra något riktigt anmärkningsvärt för att kunna kontrollera hela kroppens insulinkänslighet!

 

(Vissa tumörceller har förresten en högre förmåga för att syntetisera NAD, varför man innan testerna var oroliga att tillskott av NMN även skulle kunna påverka cancerutveckling. De såg dock inga skillnader i cancertillväxt hos de olika grupperna!)

 

 

/M

Sug efter mat - vad betyder det?

Fuskar du aldrig med maten?

Jag vill inte kalla det för fuska, men självklart så händer det att jag gör avsteg (!) på min kost. Jag är mänsklig! Men jag väljer mina avsteg med omsorg eftersom jag har jobbat så hårt för att komma dit jag är, och jag vill inte förstöra det med vad som helst. Frågan “fuskar du aldrig med maten?” dök upp nu i dagarna, och det tänkte jag svara på.

 

Däremot så tycker jag att vad man äter så ska man njuta! Skippa dåligt samvete. Det är helheten som räknas, inte detaljer. 

 

Barcelona som ju likt många andra städer i södra Europa har stapelfödan bröd. Det är bröd till ta mig tusan allt! Om inte maten ligger på brödet, så får man det till, eller så har man rullat maten i bröd. Det är helt enkelt mycket bröd. Hur gör man då? Jag och maken reser en hel del, åtminstone en långsemester om året och på det ett par weekends, och jag kan förstå att det kan vara klurigt med maten om man är ovan. Men först och främst så tycker jag att man kanske ska fråga sig om man verkligen behöver och vill vara strikt med kosten just under resor? Om ja, vilka avsteg kan man då ändå tänka sig?

Personligen så vill jag vara så strikt som jag kan eftersom konsekvenserna blir rätt så jobbiga för mig. Jag vill aldrig ha inflammation, och särskilt inte när jag är på semester. Dagarna har redan varit tillräckligt många i mitt liv där min kropp fått dras med inflammation och nedbrytning, och jag riskerar inte formen på mjukdelar och skelett. För något! Dessutom så tar det alldeles för lång tid att fixa till igen, alltså att bli av med inflammationen. Min sjukdom är något jag alltid kommer att behöva dras med, men numera sysslar jag ju med uppbyggnad och inte nedbrytning 🙂

 

Nedan kommer några tips på hur jag tänker när jag är utomlands!

  1. Gå till kvalitetsrestauranger! Det behöver inte betyda dyrare, men de lagar maten från grunden! Bra mat innehåller varken tillsatser eller raffinerat mjöl och annan skit. Vilken “finrestaurang” som helst är ju mer eller mindre paleo. Frågar man dessutom vänligt så gör de mer än gärna varianter åt dig på rätter. Vi har aldrig fått ett otrevligt bemötande, snarare tvärtom att de gillar att fixa åt en. Man kan hitta bättre restauranger väldigt lätt genom att bara fråga om tips när man är i en butik. Det är så vi brukar göra, och det har en tendens att bli långa listor. Google finns ju också alltid om man inte vågar fråga 🙂
  2. Kolla in saluhallar och marknader! De flesta varmare länder har ju fantastiska saluhallar (med avokados stora som handbollar!) Dessutom finns det gott om nötter, grönsaker, ostar och smoothies gjord på kokosgrädde osv. Svalare länder brukar ha gott om torkat kött.
  3. Välj dina avsteg! Det här är faktiskt ganska viktigt… personligen så kan jag ta tex en cola light på sådana tripper (som jag undviker till vardags), och jag äter dessutom betydligt mer charkuterier så som torkad skinka, salami och korv men även en hel del (!) ost. Jag äter inte det särskilt mycket till vardags, men som sagt på resa är det ett bra alternativ att ha med för att slippa gå hungrig. Liksom rostade och saltade nötter!
  4. Vilken specialitet i det här landet tycker jag är riktigt, riktigt gott? Ät och njut! Utan dåligt samvete! För min del nu senast i Barcelona så blev det aubergine med honung. Den är lätt panerad i någon vaniljig sak och med ringlad honung på. Helt magisk.
  5. När man gör avsteg som man vet att man kan reagera på – kombinera det med en stor sallad! Det är helheten som räknas! Skydda magen genom att kombinera skiten med något bra. Om det gäller efterrätt så är det ganska så enkelt, ät den efter en bra måltid så gör den inte alls en så stor skada som om du skulle äta den “själv”.

 

Hemma då?

Well, jag gillar ju verkligen nyttig kvalitestsmat! Däremot så var det svårare i början då jag verkligen kunde längta efter bröd ibland, men det har försvunnit med tiden. Jag sätter inga förbud på mig själv vilket många verkar tro. Det jag äter, gör jag helt frivilligt. Helt otippat kanske, men det är helt sant 😉 Frivillig mat kan såklart också kan innebära ett par rutor marabous mjölkchoklad (riktig skräp men ack så god), lite nutella eller ett gäng dadlar ibland. Konstigt nog är det extremt sällan bröd, kanske någon gång per år bara. Knappt.

Hur som helst så är det ett “naturligt avsteg” och i genomsnitt kanske det händer ca 1-2 gånger i månaden. Det går hur bra som helst. Jag gör inte några som helst uppoffringar, och jag ser inte min kostfilosofie som varken ett hinder eller avkall. Om man gör det så är man fel ute. Jag ser bara vinster! Utomstående personer (vissa) tycker däremot ofta att det är “synd om mig” eller ska dalta om att jag inte äter den goda fredagskakan. Herregud, det finns väl betydligt mycket annat i livet som är mer värt än en tårtbit på jobbfikat. Att vara frisk och stark till exempel, utan magproblem 😉

 

Något avsteg då och då gör ingen nämnvärd skada och betyder inte världens undergång. Din mentala inställning är mer viktig för utkomsten, och ofta är det den som orsakar mer problem än det fysiska. Mat ska njutas av! Kort och gott. Om man får dåligt samvete efteråt så kan man ju lika gärna låta bli 🙂 

 

/M

orsakar inflammation åldrande

Hormoner påverkar inflammation och därmed åldrande

Då var det dags för del 2 i den här serien om åldrande och inflammation. Jag tycker att sådant här är oerhört spännande, då jag åtminstone personligen skulle föredra att leva alla mina år med perfekt hälsa. Det går! Idag ska jag skriva om hur hormoner påverkar inflammation och därmed åldrande!

Minskade hormonnivåer med åldern

Vårt endokrina system, dvs våra hormonproducerande organ, tappar produktionstakt med åldern. Det är särskilt könshormoner och tillväxthormonet HGH och vitalitetshormonet DHEA som kraftigt minskar ju äldre vi blir. Exempel här är när kvinnor når klimakteriet, och äggstockarna slutar att producera könshormoner. Kvar är då endast binjurarna, som måste ta över hela produktionen av östrogen och progesteron, varpå nivåerna minskar. Vad gäller män så behåller testiklarna förmågan att producera testosteron hela livet, och även om det inte måste avta med åldern, så är det vanligt förekommande att testosteronhalten ändå minskar. Det finns olika teorier om varför det blir så där stress och olika infektioner och sjukdomar tros ligga bakom. Vi blir ju mer utsatta för infektion med åldern, och stress (både mental och fysisk) minskar produktion av könshormoner kraftigt. Mer om det senare.

 

Hur kan våra hormoner påverka åldrande?

Det har visat sig att IL-6 som är en inflammatorisk cytokin hämmas av östrogen, testosteron och androgener så som DHEA. Detta har blivit tydligt hos både kvinnor som passerar klimakteriet, och hos äldre män med lägre nivåer av testosteron. IL-6 har dock två funktioner, både att verka inflammatoriskt och antiinflammatoriskt.

(Under akut inflammation så som en skada så verkar IL-6 både inflammatoriskt och antiinflammatoriskt. Men IL-6 kan också vara en medlare där den gör den akuta inflammationen till en kronisk inflammation, vilket händer vid tex diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, reumatism osv. Mer om det i sista inlägget)

IL-6 är som sagt en signalmolekyl som stimulerar inflammatoriska och autoimmuna processer i en mängd olika sjukdomar så som diabets, åderförkalkning, alzheimers och reumatism. Man har även sett att personer med olika typer av cancer har höga nivåer av IL-6 i blodet, och ju högre nivåer, desto lägre chans verkar det vara för överlevnad.

En annan faktor som minskar nivåerna av våra hormoner är stress. Stress kan som sagt vara både fysisk och psykisk, dvs komma från mentala faktorer och sömnbrist liksom fysiska skador eller infektioner. Detta gör att kortisolproduktionen ökar, vilket är vanligt förekommande hos äldre varpå produktionen av DHEA och tillväxthormoner dras ner. Binjurarna måste prioritera vad som är viktigast, och för kortsiktig överlevnad är det i detta fallet kortisol. Om vi har en ung och frisk kropp när vi blir äldre är liksom oviktigt om vi inte ens lever så länge.

 

kaffe förlänger telomerer

Vi har ytterligare en faktor som påverkas av våra könshormoner, och det är telomerlängd. Telomerer är små “skyddshjälmar” som sitter i båda ändarna av DNA-kedjor. Celler delar sig ganska många gånger under vår livsstid, och varje gång de gör det så “skadas” de lite och får inte med allt. Här kommer telomererna in, de tar nämligen smällen istället för de viktiga DNA-sekvenserna, de så kallade kromosomerna. Fördelen här är att det finns ett enzym, telomeras, som bygger upp telomererna igen.

Hur kommer hormoner in här? Östrogen och testosteron främjar aktivitet av telomeras, medan stresshormonet kortisol hindrar det. Om telomererna inte byggs upp igen, så är DNAt mer utsatt för skaderisk. Som jag skrev ovan så avtar könshormonerna med åldern vilket då gör att telomeras får mindre utrymme.

Kortare telomerer ökar inflammation i kroppen genom cellen då producerar inflammatoriska cytokiner. Åldrande och sjukdomar som cancer kan begränsas genom att hindra att celler med DNA-skador och mutationer kan replikeras. Med andra ord så skyddar man sig från sjukdom och åldrande genom att “vara rädd om” sina telomerer. Hur man gör det kommer i nästa inlägg.

 

Minskat immunförsvar med åldern

Brässen är ett viktigt organ i vårt immunsystem, där bland annat lymfocyter får mogna till T-celler, vilka är vita blodkroppar som är specialister. Efter puberteten minskar dock brässen i både storlek och funktion. Även vitalitetshormonet DHEA och tillväxthormonet, HGH avtar tyvärr med åldern. (Men vi kan faktiskt påverka det vilket jag ska skriva om i nästa inlägg).

Både brässen, DHEA och HGH är väldigt viktiga för att immunförsvaret ska kunna fortsätta att utvecklas, och bilda antikroppar mot nya främmande ämnen (antigener). Vad händer när det inte längre har förmågan att bilda riktade T-celler? Då skapar kroppsfrämmande ämnen istället en kronisk inflammatorisk respons vilket är det vi kallar för “tyst inflammation”. Inflammationen bryter då ner kroppsegen vävnad, och försämrar celler i hela kroppen, däribland immunsystemet. Dessutom, när cellerna inte riktigt fungerar som de ska, så utsöndrar de i sin tur proinflammatoriska cytokiner. Kronisk inflammation är alltså inte bara ett resultat av sämre immunförsvar, utan skapar också en feedbackloop som ytterligare sänker immunförsvaret.

 

Nästa inlägg kommer att handla om epigenetiska faktorer, dvs vad du med livsstil kan göra för att motverka åldrande 🙂

/M

 

orsakar inflammation åldrande

Orsakar inflammation åldrande?

.. eller orsakar åldrande inflammation? Inte en helt lätt fråga. Nu pratar vi om kronisk inflammation enbart. Jag tror inte att någon vet exakt vad som är hönan och ägget, men i det här inlägget ska jag försöka reda ut om det spelar någon roll. Vi vet att inflammation är den enda biomarkören som kan koppla ihop människor med hög ålder, men frågan är om inflammation är en orsak eller ett resultat. Orsakar inflammation åldrande? Detta kommer att bli en serie inlägg, där detta blir Del 1 som börjar med att beskriva orsaken bakom inflammatoriska processer.

 

Med åldern så får vi en högre inflammationsgrad i kroppen, en så kallad “tyst” inflammation som inte tar sig i uttryck som feber eller andra typiska tillfälliga sjukdomstillstånd. Istället verkar den i det dolda över hela kroppen där den orsakar nedbrytning och dysfunktionalitet av vävnad. Vad är åldersrelaterade sjukdomar? Demens är ett exempel på en sjukdom som är starkt kopplad till inflammation, liksom cancer och åderförkalkning av våra blodkärl. Men även nedsatt muskelfunktion och minskad muskelmassa, svagare skelett och minskad stabilitet i all typ av stödjevävnad är ett resultat av inflammation. Åldern gör en också betydligt mer infektionskänslig. Men hur kommer det sig att vissa verkar åldras med elegans medan andra blir sjuka och “svaga” relativt tidigt?

 

I nästa inlägg kommer jag att gå in på varför just ålder påverkar inflammationsgrad, medan det här inlägget kommer att börja rota i de olika mekanismerna.

 

Reaktiva syremolekyler

ROS (reactive oxygen species) fungerar som ett viktigt signalämne inuti cellen när ett ämne “knackar på dörren”, dvs när ett ämne fäster vid en receptor på cellens utsida. Då sätts en rad av processer igång för att berätta för cellen vem som knackar på dörren och vad den ska göra med det. Det kan vara allt från hormoner till byggstenar. Detta kallas för signaltransduktion för den som vill veta det. I normala kvantiteter så kan cellen hantera ROS (med hjälp av antioxidanter) som gjort sitt innan de reagerar med friska proteiner och förstör dem. Problemet uppstår istället när det blir alldeles för många reaktiva syremolekyler som reagerar hej vilt och försämrar funktionen hos proteinerna, och därmed cellen. Cellen delar sig sedan och kopierar över felet till de nya cellerna. Felet blir “bestående”.

 

Vad skapar ett överflöd av reaktiva syremolekyler?

Rökning, alkohol och skräpmat är några exempel.

(Men att äta en kost full av socker och snabba kolhydrater är faktiskt också en stor risk för våra celler. När glukos används som bränsle så orsakar det betydligt mer fria syreradikaler i förbränningen än ketoner som kommer från fett.)

 

Mitokondrier

Mitokondrier är våra små kraftverk i cellerna, som skapar energi i form av ATP som sedan är själva bränslet för cellen. Som jag skrev lite om ovan så är energiförbränningen en stor orsak bakom reaktiva syremolekyler, och det här sker i mitokondrierna. När de reaktiva syremolekylerna inte kan tas om hand i tillräckligt snabb takt, så kan de förstöra mitokondriernas DNA. Det gör att energiproduktionen fungerar sämre, vilket i sin tur skapar ännu fler reaktiva syremolekyler.

Cellen har ju en programmerad celldöd som heter apoptos vilket innebär att cellen ska självdö om den inte fungerar som den ska. Detta gör den utan att ge ett inflammationssvar som i så fall också skulle skada närliggande vävnad. Med åldern så minskar den förmågan just pga nedsatt funktion hos mitokondrierna vilket leder till ökad inflammation. Det i sin tur tar sig i uttryck i det vi kallar för åldersrelaterade sjukdomar, som jag skrev några exempel på ovan.

 

Vill du läsa mer om hur socker orsakar inflammation i övrigt? Läs ett tidigare inlägg HÄR.

 

Nästa inlägg kommer att handla om hur hormoner påverkar åldrande, och särskilt våra könshormoner som ju avtar med åren! I sista inlägget går jag in på epigenetiska faktorer, dvs vad och hur stor effekt vår livsstil har.

 

/M

Fibrer till basiluskerna

Tarmbiotan och kombinationen fett och kolhydrater!

Det finns ju ett flertal anledningar till varför just kombinationen fett och kolhydrater bör undvikas, och det har säkerligen ni som velat gå ner i vikt upptäckt! Oavsett om man utesluter fett eller kolhydrater, så brukar man rasa i vikt. Men det var inte det vi skulle skriva om idag, utan om tarmbiotan och kombinationen fett och kolhydrater!

 

LPS

Jag har skrivit tidigare om LPS, lipopolysackarider som är något som produceras av vissa tarmbakterier. LPS är egentligen inte menat att vara giftigt, utan är något som bygger upp cellmemebranen hos bakterier. Men eftersom det finns på just bakterier så reagerar vårt immunsystem kraftigt på det, och i normala mängder är det inte farligt. Det blir dock farligt när kosten till stor del består av kolhydrater, och gärna i kombination med mycket fett och lite fibrer. LPS-bildande bakterier livnär sig nämligen på kolhydrater, och särskilt socker- och spannmålsbaserad mat, och eftersom det är fettlösligt så bidrar en stor mängd fett i kosten till ett bättre upptag till blodomloppet. Särskilt mättade, långkedjiga fettsyror, som binder in direkt till LPS.

Så är då LCHF bra? Sålänge du väljer dina fettkällor med omsorg; fisk, nötter, kokos, oliver osv innehåller fetter som har en mindre benägenhet att binda till LPS. Visserligen minskar LPS naturligt vid en lågkolhydratkost eftersom bakterierna naturligt minskar i antal. Men även om bacon och rostade jordnötter får dig att gå ner i vikt, så betyder det inte att det är hälsosamt. Det kan orsaka inflammation med huvudvärk, hudutslag osv som följd. Ekologiskt kött innehåller mer omega 3, vilket som sagt inte binder in till LPS i samma mån, så välj din mat med omsorg och ät dina grönsaker! Det är helheten som räknas.

Inflammation

LPS kan binda in till receptorer runt om i kroppen, där de orsakar inflammation, och i fettceller ökar de exempelvis produktionen av TNF-α och IL-6, två inflammatoriska ämnen som har en stark koppling till diabetes och hjärt- och kärlsjukdom. Om de istället binder till immunceller sätter de igång en kaskad av inflammatoriska processer. Man har även sett att LPS ökar i portavenen, ett stort blodkärl som går till levern där det kraftigt ökar olika biomarkörer för leverinflammation.

 

Vikt och LPS

Det här är väldigt spännande, för det har nämligen visat sig att en stor produktion av LPS gör oss överviktiga genom att minska våra mättnadssignaler. Människor har en naturlig förmåga att hålla sig viktstabila, och det beror främst på vårt långtidsverkande mättnadshormon Leptin. Leptin utsöndras av fettceller, vilket innebär att ju fler fettceller man har, desto mer leptin finns det i blodet som gör att man känner sig mätt. Effekten blir då att man äter mindre, och får tillbaka sin “jämvikt” eller “setpoint”, vad man nu väljer att kalla det. Problem uppstår dock när vi får för många av de sockerälskande bakterierna i tarmkanalen, eftersom de kan orsaka leptinresistens i magens nervsystem. Du blir alltså mer hungrig, eller åtminstone mindre mätt. Detta gör de för att du ska äta ännu mer av den kolhydratrika maten, så att de kan växa sig ännu större. Fler mättnadshormoner än leptin påverkas eftersom leptin främjar effekten av andra hormoner som exempelvis CCK. Summa summarum så försämras vår viktregleringsförmåga av spannmål- och sockerrik mat, för att sedan underlätta viktökning ytterligare.

 

Förändra sin tarmbiota

Genom att ändra sin kost, så har man sett dramatiska förändringar i tarmbiotan redan efter 3 dagar! Det är ju fantastiskt. Detta påverkar ju givetvis LPS-kvantiteten direkt, vilket medför väldigt fina hälsoeffekter. Dock ska man komma ihåg att om man väl utvecklat leptinresistens, så tar det lång tid att återställa. Man måste ha tålamod, tänka långsiktigt och vara uthållig!

/M