Ingenting förstör våra hormoner lika mycket som stress

Ingenting förstör våra hormoner lika mycket som stress

Det tråkiga är att många inte vet om att de är stressade då det är ett så naturligt tillstånd för dem. De lever hela sitt liv där. Det är den absolut svåraste uppgiften man kan ta sig an – att bli av med sin stress – men det är också absolut nödvändigt för att få hormonkoll och komma i hormonell balans. Stress kan vara allt från negativa tankar, dålig självbild, en dålig kosthållning, sömnsvårigheter, oro och ångest till att faktiskt ha mycket att göra. 

 

Min erfarenhet är att människor inte är stressade av att generellt ha för mycket att göra. Att ha mycket att göra är utvecklande, och utveckling är tillfredsställelse. Människor blir stressade av att ha för mycket av fel saker att göra. Rannsaka dig själv – är du bra på vad du gör för att du tycker att det är roligt, eller tycker du att det är roligt för att du är bra på det? Tycker du ens att det är roligt eller är du bara bra på det? Eller du kanske inte ens är särskilt bra på det du gör och du tycker dessutom inte att det är roligt. Vad ska du göra åt det då? 

 

Du kan aldrig fixa en hormonell obalans genom att bara börja träna och äta rätt. Det kan ta dig en bit på vägen, men det kan aldrig ta dig hela vägen. 

 

/M

 

Kortisol – vad har det för effekt i kroppen?

Kortisol har kanske fått lite väl dåligt rykte kan jag tycka. För även om det kallas för stresshormon så är det inte enbart av ondo. Tvärtom så är det ett livsviktigt hormon som ska vara högt på morgonen när vi vaknar – så att vi kommer pigga och glada ur sängen! Därefter sjunker det under dagen så att vi kan somna på kvällen. Problemet är att många inte har en sådan kortisolkurva. Istället är det lågt på morgonen så att man vaknar trött för att sedan bli lite högre framåt lunch. Därefter sjunker det ganska tvärt och ger den berömda tröttheten där vid 14-16-tiden. På kvällen däremot bestämmer sig kortisol för att sticka iväg uppåt igen varpå du inte kan sova.

Vad gör det här med våra kroppar?

Ja förutom att skapa sömnproblem så ökar det också inflammationsgraden i kroppen, och då pratar vi om den där ökände låggradige inflammationen. Kortisol är inflammationshämmande om det får arbeta under begränsade perioder, men är det istället högt under lång tid, och särskilt på fel tider, så ökar det inflammation i kroppen. Det gör också att vi blir något insulinresistenta vilket gör att vi dels kan lagra in en hel del kroppsfett, och särskilt runt buken. Men kortisol gör också att vi får mindre energiomsättning i cellerna (lägre nivåer sköldkörtelhormon) liksom reparation och underhållsarbete avstannar. Då ökar risken i sin tur för en mängd olika sjukdomar. En obalans bidrar också till ett salt- och/eller sötsug, och det ger också symptom som ångest och oro vilka inte är helt ovanliga!

Kortisol och hormoner

Kortisol prioriteras alltid framför andra hormoner eftersom det bidrar till kortsiktig överlevnad. Andra hormoner kan vara testosteron och progesteron vilket gör oss sämre på att bygga muskler, vi tappar sexlust, får mindre energi, sämre minne, tappar hår, får finnar och acne, värk i leder, PMS-besvär ökar liksom vikten och risken för hudbristningar.

Hur gör man då för att balansera sitt kortisol? Man kan prova dels L-Glycin och zink vilka båda sänker kortisol liksom olika adaptogener som exempelvis rosenrot. Det här är dock bara kortsiktiga lösningar. De är inte verkningslösa men man behöver arbeta med en kost- och livsstilsförändring parallellt för ett långsiktigt resultat. Då gäller det att lyssna på sin kropp, göra som den säger och ha tålamod.

/M

 

Progesteron och kortisol

Progesteron och kortisol

Har du problem med låga nivåer progesteron? Kan progesteron och kortisol ha med varandra att göra?

Progesteron kanske oftast kopplas ihop med PMS-besvär men det är inte det enda symptomet. Förstoppning, dålig hy, trötthet, infertilitet, depression och nedstämdhet, ömma bröst, vätskesamling, humörsvängningar och viktuppgång samt oregelbundna menstruationer är både indirekta och direkta effekter av för lågt progesteron. Smörjer man flitigt med progesteronkräm kan man också få utslag och finnar samt viktuppgång, så det kan vara tecken på både för lite och för mycket progesteron. Det här brukar för övrigt också vara en effekt av syntetiskt progesteron i preventivmedel.

För en fertil kvinna så mognar ett ägg var månad i en äggblåsa för att sedan släppas ut i äggledaren där det transporteras till livmodern. Den där äggblåsan som höll ägget görs om till en gulkropp som bildar progesteron men också östrogen.

Vad många däremot inte vet är att kvinnor som har fyllt 30-35 inte släpper ett ägg var månad! Ett ägg mognar inte ens var månad varför äggblåsan inte görs om till en gulkropp som därför inte heller tillverkar progesteron. För det första kan man ju inte bli gravid om ett ägg inte släpps, men man får också mindre progesteron. Så vid ungefär 35 års ålder kan därför klimakteriebesvär börja göra sig till känna. Progesteron och östrogen tillverkas även i binjurarna men i mycket mindre mängd.

För att ytterligare “strö salt i såren” så är progesteron dels ett prohormon till kortisol, dvs progesteron kan omvandlas till kortisol vid behov. En stressad kvinna får därför mindre progesteron till förmån för det livsviktiga kortisol. Som om det inte vore nog kan kortisol fästa i samma receptorer som progesteron. Det här innebär att progesteron då simmar omkring i blodet utan att kunna göra verkan på cellnivå. Ett blodprov kan därför se normalt ut – men du har symptom på progesteronbrist!

Så summa summarum – Vad beror din progesteronbrist på? Om du har varit stressad under en lång tid så hjälper det inte att bara börja smörja med bioidentisk progesteronkräm. Det kan visserligen hjälpa under en period, men inte över tid. Snart smyger sig oönskade bieffekter sig på igen. Liksom med allt så behöver man gå på rotorsaken till problemet, och inte plåstra med diverse tillskott och hormoner, oavsett om de är bioidentiska. Det kommer inte att ge resultat på sikt!

Tänk på att stress inte bara behöver innebära mycket att göra utan lika gärna kan bero på negativa tankar, dålig kosthållning, låg självbild, ensamhet osv.

/M

Kaffe och hormoner

Kaffe och hormoner

Ja ni kära läsare, vad har kaffe med hormoner att göra? Massor! Symptom som PMS, viktuppgång, oregelbunden eller till och med utebliven menstruation, smärtsamma menstruationer och kraftiga blödningar kan faktiskt alla minskas med hjälp av att dra ner markant på konsumtionen av kaffe, eller mer korrekt koffein. Jag tycker själv att det här är ett urtråkigt inlägg för jag älskar kaffe, och särskilt “bulletproof” kaffe med smör och kokosolja i, men faktum är att det kan rubba våra hormoner. Om det gör det eller inte beror på din genetik och hur aktiverat ditt stressystem är. Så med andra ord – det är inte dåligt för alla! Men hur vet man?

Tittar man på studier gällande kaffe så får man först intrycket av att det är extremt hälsosamt. Människor som dricker 3-5 koppar om dagen verkar nämligen ha lägre risk för både hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och andra sjukdomar kopplade till kortare livsspann. Men som man söker finnar man som man brukar säga. Studierna, eller rättare sagt artiklarna kring studierna avslöjar som sagt att risken att dö i förtid minskar hos de flesta. Vad de inte brukar säga är det fanns vissa personer som istället fick en ökad risk att dö i förtid. Vad de heller inte brukar gå igenom är eventuella bieffekter.

Så med detta sagt – jag brukar ju tjata om att man måste se till sin egen situation och detta är exakt ett sådant exempel. Det finns olika genetik vad gäller att bryta ner koffein – snabb eller långsam. Är man snabb klarar man förstås kaffe bättre än en långsam en.

Men vi har en faktor till – fenotyp! Fenotyp är styrd av miljö medan genotyp är styrd av DNA kan man säga. Vad har det här med kaffe att göra då? Jo en fenotyp, dvs något som ändrats pga en viss omständighet kan inverka på om kaffe är bra eller inte oavsett om man är en snabb nedbrytare av koffein. Om man har trötta binjurar, eller rättare sagt en dysfunktion i binjurarna som efter utbrändhet till exempel så kanske kaffe är en riktigt dålig idé. Men om du tvärtom sover gott, tränar som du ska, kroppen är i bra form, du äter kanonmat osv så är förmodligen kaffe inga problem. Åtminstone inte i lagom mängd. Men som sagt kan du vara en dålig idé om binjurarna redan är slutkörda. Då kan kaffet påverka dina hormoner och särskilt kortisol och progesteron men också sköldkörtelhormoner. Känn dig fram!

Jag brukar rekommendera kvinnor som har problem med kortisol och progesteron att utesluta kaffet en tid. Tar du sköldkörtelhormoner så som levaxin så kanske du ska läsa DEN HÄR studien gällande kaffe.

Om du vill veta hur du ligger till kan du mina tester HÄR.

Dricker jag kaffe? Ja jag dricker kaffe. Men jag vet också när jag bör låta bli och det är under perioder av stress i mitt liv. Jag är en riktig kortisolare som pumpar ut det högt och lågt så fort jag får chansen, och därför får jag anpassa min vardag därefter. Däremot är jag en snabb nedbrytare av koffein, men då jag har ett alert stressystem så får jag vara lika alert själv vad gäller avslappning 🙂

/M

 

Hormonell obalans – Generella symptom

Hormonell obalans – Generella symptom

Vad gäller hormonell obalans så kan man generellt säga att de med sköldkörtelproblem främst har problem med trötthet, svårighet att gå ner i vikt och de har väldigt låg energi i den fysiska kroppen. Man orkar helt enkelt inte. För de med problem med kortisol så är oro, ångest och depression de dominerande symptomen och har man problem med de kvinnliga könshormonerna så är det särskilt hjärndimma, rikliga och/eller smärtsamma blödningar och PMS som utmärker sig. När androgener spökar så är det istället PCO/PCOS, ingen sexlust, infertilitet och acne som är problemet. Det finns självklart en hel uppsjö med symptom, och de varierar från person till person. Vi blir till exempel även trötta vid problem med kortisol liksom vi kan ha svårt att tappa i vikt vid brist på könshormonet progesteron. Därtill har vi en faktor till, och det är att kroppen är ett system vilket innebär att samtliga hormoner påverkar varandra. Du kommer att märka att många symptom uppstår vid olika obalanser, och därför är det viktigt att gå på grundorsaken till en hormonell obalans så att vi inte skapar än mer kaos. 

Kan man titta på en person och se hennes hormonella status? 

-Ja det kan man faktiskt!

Att ha lite extra fett inlagrat på…

 

…RUMPA OCH LÅR: Högt östrogen. Den här personen är ofta ”päronformad”. 

…MAGE: Högt insulin, högt kortisol och lågt östrogen. Det här gäller både ovanför navel, buk och “love handles”. Ofta har den här personen smala ben. 

…RYGG: Högt insulin och/eller högt kortisol 

…ÖVERARMAR: Högt insulin 

…NACKE OCH I ÖVRE DELEN AV RYGGEN: Högt insulin 

…ANSIKTE OCH UNDER HAKA: Högt kortisol och/eller högt insulin 

…GENERELL VIKTUPPGÅNG ÖVER HELA KROPPEN: Låga nivåer sköldkörtelhormon 

 

Däremot så är det helt normalt för en kvinna att ha underhudsfett. Vi ser alla olika ut av många anledningar, men att ha lite underhudsfett tyder inte på en hormonell obalans. Det är istället när fett lagras in på ställen där det inte bör vara som det uppstår problem, och inte så mycket ur ett estetiskt perspektiv som ur hälsosynpunkt. Det är ditt uppdrag att ta ansvar för hur och när din kropp mår som bäst! 

 

/M

 

Inlägget är ett utdrag ur boken Hormonkalendern – Länk till boken HÄR

Hormonella obalanser

Hormonella obalanser

Jättekul att mina hormontester har blivit så populära! Ni skickar väldigt mycket frågor till mig vilket också är roligt, men det kan vara väldigt svårt att svara på. Hormoner och hormonella obalanser är komplicerade, och eftersom kroppen är ett system  så är det sällan man visar obalans på endast ett hormon.

Några vanliga kombinationer av hormonobalanser är:

 

Kortisol – Lågt Progesteron

Är inte kortisol ett lurigt hormon? Så fantastiskt i rätt mängder men samtidigt så förrädiskt. Den här kombinationen beror på att kortisol dels “kapar” progesteron-receptorer vilket innebär att man kan ha normala blodvärden, men progesteronet kan inte fästa till cellerna då de redan är upptagna med kortisol. Men progesteron kan också omvandlas till kortisol vid behov, så är du under hög mental eller fysisk press (medveten eller omedveten) så gör kroppen det. Kortisol är ju ett överlevnadshormon och betydligt viktigare för den kortsiktiga framtiden än progesteron i dessa lägen. Du visar symptom på högt kortisol och lågt progesteron.

 

Kortisol – Problem med sköldkörteln

Kortisol blockerar “aktiveringen” av sköldkörtelhormonerna (T4 till T3) vilket i förlängningen ger en nedsatt sköldkörtelfunktion. Det fanns säkert en bra evolutionär anledning till det, men med dagens kroniska och “tysta” stress så är det inget vidare. Oerhört många människor går idag omkring och är stressade utan att ha en aning om det! Dessutom så gör kroniskt högt kortisol så att serotoninet i hjärnan minskar, och serotoninet i sin tur är viktig för en normal sköldkörtelfunktion.

 

Kortisol – Lågt Progesteron och lågt Östrogen

Ett klassiskt problem, och särskilt för kvinnor över 35. Det luriga här är att du ofta visar symptom på östrogendominans men ändå har väldigt låga värden av östrogen i blodet. Symptomen beror då på att östrogen är högt i förhållande till progesteron, och inte för att östrogen är högt i sig. Man måste ta hänsyn till systemet i kroppen återigen. Vad gäller kortisol så kan det visa sig som både högt eller lågt beroende på hur länge man dragits med det.

 

Lågt progesteron – Problem med sköldkörteln

Här har vi också ett klassiskt problem! Så som jag skrev ovan så innebär ett lågt progesteron en östrogendominans, oavsett om östrogen faktiskt är högt eller inte. Progesteron stimulerar sköldkörteln medan östrogen istället minskar den. När östrogen är högt i förhållande till progesteron så får levern signaler om att producera ett ämne som binder sköldkörtelhormoner och gör dem inaktiva, så kallat thyroid binding globulin. Du visar symptom på låg sköldkörtelfunktion!

 

Lågt kortisol och högt kortisol

Insulinresistens är ju ett känt begrepp, men förmodligen är inte kortisolresistens det. Liksom alla receptorer i kroppen så kan även dessa bli uttröttade om de får jobba för hårt, för länge. Detta betyder att cellerna inte längre är lika känsliga för kortisol, så även om det snurrar runt mängder av det i blodet, så kan inte lika mycket fästa till cellerna. Resultatet är att du känner symptom av både högt och lågt kortisol.

 

När det kommer till hormoner så är det viktigt att gå på både provresultat och symptom! Man kan nämligen visa normala värden i blodet, men symptomen säger att man har låga nivåer. Detta beror på att hormonerna av någon anledning inte kan komma intill och kommunicera med cellen. Glöm därför inte att dina symptom också är väldigt viktiga!

 

/M

 

 

Högt kortisol, fettinlagring, insulin och östrogen

Högt kortisol, fettinlagring, insulin och östrogen

Jag har skrivit några inlägg om kortisol tidigare, men jag märker att det är högt tryck på dem så nu kommer ett till! Man brukar påpeka att kortisol är ett sådant hormon som man verkligen vill ha i exakt balans, varken för högt eller lågt då båda varianterna drar med sig otrevliga symptom. Jag tycker dock att det gäller alla hormoner, men vad som däremot är speciellt med kortisol är att det är ett av “chefshormonerna”. Det innebär att det har förmågan att dra med sig en mängd andra hormoner ner i “skiten”, så som insulin eller östrogen till exempel. Vad har högt kortisol, fettinlagring, insulin och östrogen gemensamt?

Innan vi börjar, alla personer med högt kortisol behöver absolut inte bli överviktiga! Vissa tappar i vikt istället. Det här inlägget fokuserar däremot på kortisol som ger ökad fettinlagring.

Insulin och Kortisol

Det är svårt att se om det är insulin eller kortisol som är boven till övervikt genom att bara titta på en person, då insulin och kortisol-baserad fettinlagring är samma sak. Kortisol orsakar nämligen sämre insulinkänslighet, vilket ger fettinlagring runt buk, på nacke, i ansikte osv. Däremot så kan rollerna även vara ombytta – högt intag av socker och annat skräp bidrar till högt insulin, som i sin tur bidrar till högt kortisol. Högt insulin ger över tid sämre insulinkänslighet, vilket också späs på av för högt kortisol. Resultatet blir detsamma! Men vad var orsaken från början? Då får man börja gräva i personens livsstil.

Många tycker inte att orsaken från början spelar någon roll, utan vill bota symptomen. Jag anser dock att om man ska få en långsiktig hållbar lösning så är det ett måste att titta på vad som hände! Vad är det i personens beteende vi kan ändra för att minska risken för att trilla dig igen? Det säger ju sig själv egentligen, två personer med samma symptom kan ha startat helt olika. Den ena personen har höga prestationskrav på sig själv, har småbarn samtidigt som det knakar i fogarna i äktenskapet. Den andra personen har ett matmissbruk för att omedvetet eller medvetet dämpa någon känsla som upplevs som obekväm. Den långsiktiga lösningen är förstås inte alls samma för de båda.

Östrogen och Kortisol

Om vi då ska ta det här ytterligare ett steg längre – högt kortisol ger i förlängningen övervikt (hos många) som i sin tur orsakar låga nivåer av progesteron. Fettceller tillverkar dessutom östrogen, så nu har vi en kombination av högt kortisol, insulinresistens, lågt progesteron och högt östrogen! Högt östrogen ger symptom som ännu mer fettinlagring (rumpa, höfter, byst och lår), problem med gallblåsan, humörsvängningar och en ökad risk för bröstcancer.

Både kvinnor och män kan få problem med ett för högt östrogen och hos män visar det sig som större rumpa, lår och/eller manboobs.

Självklart kan vi också ha ombytta roller! Ett för högt östrogen kan bero på massa saker. Antingen så har man anlag för att tillverka mycket östrogen, eller så får man i sig fytoöstrogen eller xenoöstrogen (dvs ämnen som liknar kroppseget östrogen så som exempelvis soja, ftalater i plaster, kroppsvård osv). Men det kan också bero på att kroppen är för duktig på att återanvända östrogen som är förbrukat och som borde följa med avföringen ut (fibrer i maten minskar återanvändningen bland annat).

 

Som vanligt är det viktigt med helhet och sammanhang!

/M

 

 

Hormoner påverkar inflammation och därmed åldrande

Hormoner påverkar inflammation och därmed åldrande

Då var det dags för del 2 i den här serien om åldrande och inflammation. Jag tycker att sådant här är oerhört spännande, då jag åtminstone personligen skulle föredra att leva alla mina år med perfekt hälsa. Det går! Idag ska jag skriva om hur hormoner påverkar inflammation och därmed åldrande!

Minskade hormonnivåer med åldern

Vårt endokrina system, dvs våra hormonproducerande organ, tappar produktionstakt med åldern. Det är särskilt könshormoner och tillväxthormonet HGH och vitalitetshormonet DHEA som kraftigt minskar ju äldre vi blir. Exempel här är när kvinnor når klimakteriet, och äggstockarna slutar att producera könshormoner. Kvar är då endast binjurarna, som måste ta över hela produktionen av östrogen och progesteron, varpå nivåerna minskar. Vad gäller män så behåller testiklarna förmågan att producera testosteron hela livet, och även om det inte måste avta med åldern, så är det vanligt förekommande att testosteronhalten ändå minskar. Det finns olika teorier om varför det blir så där stress och olika infektioner och sjukdomar tros ligga bakom. Vi blir ju mer utsatta för infektion med åldern, och stress (både mental och fysisk) minskar produktion av könshormoner kraftigt. Mer om det senare.

 

Hur kan våra hormoner påverka åldrande?

Det har visat sig att IL-6 som är en inflammatorisk cytokin hämmas av östrogen, testosteron och androgener så som DHEA. Detta har blivit tydligt hos både kvinnor som passerar klimakteriet, och hos äldre män med lägre nivåer av testosteron. IL-6 har dock två funktioner, både att verka inflammatoriskt och antiinflammatoriskt.

(Under akut inflammation så som en skada så verkar IL-6 både inflammatoriskt och antiinflammatoriskt. Men IL-6 kan också vara en medlare där den gör den akuta inflammationen till en kronisk inflammation, vilket händer vid tex diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, reumatism osv. Mer om det i sista inlägget)

IL-6 är som sagt en signalmolekyl som stimulerar inflammatoriska och autoimmuna processer i en mängd olika sjukdomar så som diabets, åderförkalkning, alzheimers och reumatism. Man har även sett att personer med olika typer av cancer har höga nivåer av IL-6 i blodet, och ju högre nivåer, desto lägre chans verkar det vara för överlevnad.

En annan faktor som minskar nivåerna av våra hormoner är stress. Stress kan som sagt vara både fysisk och psykisk, dvs komma från mentala faktorer och sömnbrist liksom fysiska skador eller infektioner. Detta gör att kortisolproduktionen ökar, vilket är vanligt förekommande hos äldre varpå produktionen av DHEA och tillväxthormoner dras ner. Binjurarna måste prioritera vad som är viktigast, och för kortsiktig överlevnad är det i detta fallet kortisol. Om vi har en ung och frisk kropp när vi blir äldre är liksom oviktigt om vi inte ens lever så länge.

 

kaffe förlänger telomerer

Vi har ytterligare en faktor som påverkas av våra könshormoner, och det är telomerlängd. Telomerer är små “skyddshjälmar” som sitter i båda ändarna av DNA-kedjor. Celler delar sig ganska många gånger under vår livsstid, och varje gång de gör det så “skadas” de lite och får inte med allt. Här kommer telomererna in, de tar nämligen smällen istället för de viktiga DNA-sekvenserna, de så kallade kromosomerna. Fördelen här är att det finns ett enzym, telomeras, som bygger upp telomererna igen.

Hur kommer hormoner in här? Östrogen och testosteron främjar aktivitet av telomeras, medan stresshormonet kortisol hindrar det. Om telomererna inte byggs upp igen, så är DNAt mer utsatt för skaderisk. Som jag skrev ovan så avtar könshormonerna med åldern vilket då gör att telomeras får mindre utrymme.

Kortare telomerer ökar inflammation i kroppen genom cellen då producerar inflammatoriska cytokiner. Åldrande och sjukdomar som cancer kan begränsas genom att hindra att celler med DNA-skador och mutationer kan replikeras. Med andra ord så skyddar man sig från sjukdom och åldrande genom att “vara rädd om” sina telomerer. Hur man gör det kommer i nästa inlägg.

 

Minskat immunförsvar med åldern

Brässen är ett viktigt organ i vårt immunsystem, där bland annat lymfocyter får mogna till T-celler, vilka är vita blodkroppar som är specialister. Efter puberteten minskar dock brässen i både storlek och funktion. Även vitalitetshormonet DHEA och tillväxthormonet, HGH avtar tyvärr med åldern. (Men vi kan faktiskt påverka det vilket jag ska skriva om i nästa inlägg).

Både brässen, DHEA och HGH är väldigt viktiga för att immunförsvaret ska kunna fortsätta att utvecklas, och bilda antikroppar mot nya främmande ämnen (antigener). Vad händer när det inte längre har förmågan att bilda riktade T-celler? Då skapar kroppsfrämmande ämnen istället en kronisk inflammatorisk respons vilket är det vi kallar för “tyst inflammation”. Inflammationen bryter då ner kroppsegen vävnad, och försämrar celler i hela kroppen, däribland immunsystemet. Dessutom, när cellerna inte riktigt fungerar som de ska, så utsöndrar de i sin tur proinflammatoriska cytokiner. Kronisk inflammation är alltså inte bara ett resultat av sämre immunförsvar, utan skapar också en feedbackloop som ytterligare sänker immunförsvaret.

 

Nästa inlägg kommer att handla om epigenetiska faktorer, dvs vad du med livsstil kan göra för att motverka åldrande 🙂

/M

 

Kortisol – vad gör det egentligen?

Kortisol – vad gör det egentligen?

Kortisol är ett av de hormoner som jag tycker har ett överdrivet dåligt rykte, och kanske vet de flesta inte riktigt vilken roll det har i kroppen. Som med alla hormoner så gäller det att hålla det i balans, varken för högt eller för lågt är bra. I detta inlägget ska jag försöka svara på era vanligaste funderingar. Kortisol – vad gör det egentligen?

 

KORTISOL I KROPPEN

Kortisol är ett steroidhormon som produceras i binjurarna. Nästan alla celler i kroppen har receptorer för kortisol, varför det kan agera på en mängd olika sätt beroende på vilken cell det kommer i kontakt med.

 

Kortisol höjer blodsocker, styr ämnesomsättning, matsmältning, verkar inflammationsdämpande, påverkar minnesbildning, påverkar hunger och sug, styr vår vakna- och sovklocka, reglerar blodtryck, påverkar andra hormoner, styr fettinlagring, avgör stresstolerans och påverkar vårt immunförsvar.

 

Den naturliga cykeln av kortisol är att vara högt på morgonen för att få dig att få vakna pigg och alert. Under dagen avtar sedan nivåerna för att framåt kvällen och natten vara som lägst. Då tar istället sömnhormonet melatonin över för att vagga dig till sömns.

 

Med normala nivåer av kortisol känner du dig lugn och samlad, du sover bra och vaknar utvilad och pigg. Ditt blodsocker är på jämna och stabila nivåer, och ditt blodtryck är inte för högt.

 

NÄR BLIR KORTISOL ETT PROBLEM?

Om du bråkar med din partner eller har en stressig situation på jobbet så ryker kortisol in som stresshormonet  nummer ett! Vad som händer är att det höjer blodtrycket så att du får blod ut till dina muskler, samtidigt som det höjer blodsocker så att du får kraft att springa. Det kallas för ett “fight or flight”-mode, och det är förstås ingenting konstigt. Inte om det händer ibland åtminstone! Problemet dock, är att det finns de som konstant går runt i ett mode av “fight och flight”. Anledningarna kan vara många; att inte trivas på jobbet, att inte trivas i sin relation, att ha en dålig självkänsla och tro på sig själv, att känna att man inte har kontroll över sin situation, sjukdom osv. Gemensamt brukar dock vara en upplevd saknad av kontroll på något vis, eller att man inte är nöjd och/eller trivs. Man kan ha supermycket att göra, men älskar man vad man gör och själv styr sin riktning, så upplevs det inte som en stress på kroppen.

 

En annan faktor som kan öka kortisolnivåer är en taskig kost, fylld av snabba kolhydrater och tillsatser, vilket är enormt stressande på kroppen.

 

Högt kortisol

Så vad händer då? Jo som jag skrev ovan så förbereder kortisolet musklerna för fight or flight. Samtidigt som det gör det, så nedreglerar det matsmältning, immunförsvar, lagning och underhåll av celler, tillväxt, hormonerna testosteron och progesteron, minnesbildning och alla andra kroppsfunktioner som inte är livsavgörande för stunden. Om stressen då är kronisk, dvs ligger på under en lång tid så blir det här förstås väldigt obekvämt. Symptomen är olika för olika människor, men det kan resultera i matsmältningsproblem, viktökning (särskilt bål) eller viktminskning, sömnproblem, nedbrytning av muskelmassa, grånande av hår, sköra naglar, hudproblem, rubbningar i menscykeln, infertilitet, ökning av infektioner, ytliga blodkärl och rosaröd hudton osv.

 

Kortisol ökar även sug efter kolhydrater och salt mat, samtidigt som det ökar risken för nedstämdhet och depression då det minskar nivåerna av serotonin i hjärnan. Det är dessutom den främsta orsaken till att man får hudbristningar, både i tonåren, under graviditet och vid viktökning.

 

Problemet med för högt kortisol kopplat till sömn är att när man befinner sig i en stressande situation under en längre tid, så är också kortisolet högt på kvällen när det borde vara som lägst. Detta gör att man känner att man inte behöver vila, när man egentligen behöver det som mest! Man kommer in i ett dåligt hamsterhjul.

 

Lågt kortisol

Utmattning, sämre hantering av stress, muskelsvaghet, yrsel och depression är några exempel på att ha ett för lågt kortisol. Anledningen till en försämrad produktion av kortisol är oftast att binjurarna är utmattade. Man har alltså ställt för höga krav på dem, under en för lång tid. Det har då resulterat i en försämrad produktion, och detta kan man inte åtgärda. Så om binjurarna en gång blivit utbrända efter att man tex har “gått in i väggen”, så har man en försämrad stresshantering för gott.

 

En annan anledning till för låg produktion av kortisol är den autoimmuna sjukdomen Addisons sjukdom.

 

KAFFEDRICKANDE, TRÄNING OCH MAT SOM PÅVERKAR KORTISOL

Kaffe är en lurig dryck, och det finns två faktorer som avgör i hur stor grad det påverkar kortisolutsöndring. Nummer ett är om du metaboliserar koffein snabbt eller långsamt, vilket man kan få reda på genom ett DNA-test. Nummer två är hur van kaffedrickare du är! Vana kaffedrickare påverkas mindre, medan ovana får en större “effekt”. Kaffe gör alltså alltid att kortisol utsöndras, men i olika grad hos olika personer. Om man vill minimera kaffets mindre bra hälsoeffekter, alltså dess påverkan på kortisolet, så bör man dricka det under dagens första halva. Att dricka kaffe efter kl 15.00 påverkar mer i kroppen än bara sömnhormonet melatonin. Man kanske kan sova trots en minskning av melatoninutsöndring (till följd av ökat kortisol), men det får ändå följder i kroppen. Melatonin säger nämligen bland annat till kroppens celler att starta reparation och underhåll och sortera dagens intryck. Sömn är otroligt viktigt för vår hälsa, och att sova otillräckligt och ineffektivt höjer kroppens biologiska ålder. Avsevärt!

 

Träning då? Att få ett kortisolpåslag tillfälligt pga träning är inte farligt! Många är rädda för det, men tvärtom så förbättras kortisolnivåerna på sikt, även om de höjs tillfälligt. Däremot så kan det vara onödigt att träna tex långdistans kondition (som gör att kortisol höjs över en längre tid) strax innan läggdags just för sömnkvalitet och kroppens återhämtning.

 

Påverkar mat kortisol? I allra högsta grad! En kost baserad på snabba kolhydrater gör att blodsockret åker bergochdalbana, och med det följer kortisolet hack i häl. När blodsockret dyker, som det gör en stund efter några frallor och yoghurt till frukost, så utsöndras kortisol för att rädda situationen. Kortisol tar nämligen av glykogendepåerna i levern, av muskler, mjukdelar och skelett för att höja blodsockernivåerna igen. Frukosten är därför ganska viktig när det kommer till att bestämma dagens kortisolutsöndring, och även därmed förbränning och energinivåer!

/M

 

 

 

En stressad kropp

En stressad kropp

Nu närmar vi oss semestertider. Wohoo! Eller jag vet inte riktigt om jag har någon semester. Någonsin egentligen. Jag jobbar alltid och sällan samtidigt. Men det var inte det jag skulle skriva om utan stress! Många människor längtar 48 veckor om året efter detta, och startar gärna med att bli sjuka. Att gå upp eller ner i vikt, känna sig utmattad och/eller att sova dåligt är kanske de tecken som är mest kända för en stressad kropp. Men betydligt mer händer i kroppen, och “stresshormonet” kortisol påverkar så oerhört mycket.

 

Melatonin-and-Cortisol-960x500

 

Kortisol ska vara högt på morgonen, för att sedan avta mot kvällen och bytas av mot “sömnhormonet” melatonin. Innan läggdags ska det vara lågt, nära noll. Ett högt kortisol på morgonen gör att man pigg och alert studsar ur sängen och vill börja sin dag. Människor som inte känner den här förväntan, har ofta ett ganska lågt kortisol även på morgonen. Viktigast är dock att kortisolet under dagen ska avta. Det finns de som har höga nivåer hela dagen, och de finns de vars kortisol under dagen ökar fram emot kvällen. Inte särskilt bra! I något av fallen.

 

Så vad gör egentligen kortisol med kroppen? Alla hormoner har flera uppgifter i kroppen förstås, men kortisol har bland annat utvecklats för att vara ett “beredskapshormon”. För att uttrycka det enkelt; Kortisol bortprioriterar de processer i kroppen som inte anses nödvändiga för akut överlevnad.

 

  • Matsmältning och tarmrörelser nedregleras
  • Kan orsaka sköldkörtelproblem, samtidigt som sköldkörtelproblem påverkar kortisol.
  • Höjer blodsockernivåerna genom att:
    • Nedreglera produktionen av insulin, vilket helt enkelt beror på att kroppen inte ska lagra in det glukos som cirkulerar. (Det ska användas till att “fly eller fäkta”)
    • Tillverka glukos från kroppens proteinkällor; muskler, skelett och bindväv.
  • Nedreglerar kroppens fettförbränning
  • Leder till en obalans bland hormonerna genom att dedreglerar produktionen av andra steroidhormoner som testosteron, progesteron och östrogen.
  • Påverkar signalsubstanser i hjärnan så att man får svårare att fokusera, och känner sig allmänt omotiverad, “dimmig” och trött.
  • Kan orsaka humörsvängningar. För kvinnor förvärras PMS då kortisol kapar receptorerna för progesteron.
  • Ökar över tid aptiten, särskilt sug efter sött och salt.
  • Ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom genom att öka blodtrycket vilket i förlängningen skadar blodkärl och ökar risk för plackbildning.
  • Minskar blodcirkulationen till vävnad som hår, hud och naglar
  • Nedreglerar immunförsvaret över tid

 

I de flesta fall så är en stressande situation övergående, varför också kroppen återgår till ett normaltillstånd. Att ha ett högt kortisol ibland, och tillfälligt kan vara nyttigt för kroppen. Träning är ett exempel på något nyttigt som ökar kortisol tillfälligt. Men det finns de som är kroniskt stressade. Eller ganska många faktiskt. Det är inte nyttigt.

 

Varför får man ett kroniskt förhöjt kortisol?

Stressigt på jobbet, en skilsmässa eller ett dödsfall i familjen är kanske självklara saker som orsakar förhöjda kortisolnivåer. Men faktum är att detta inte är de vanligaste orsakerna bakom “stress”. Både mentala och fysiska faktorer inverkar.

 

Inflammation och mag- och tarmhälsa

Inflammation ökar kortisol, och kortisol ökar i förlängningen inflammation. Akut verkar det dock inflammationshämmande. Vad är hönan och vad är ägget? Inflammation kan komma från många källor, och ofta är det kosten som är boven oavsett symptom. När kortisol är högt nedprioriteras matsmältningen. När maten inte tas om hand på ett bra sätt så ökar inflammationen i tarmarna, vilket i sin tur ökar kortisol. Det är en cirkel som är svår att bryta. Men inflammation kan också orsakas av läckande tarmar, vilket både kan komma från en okänd födoämnesallergi, eller helt enkelt en kost fylld av dålig (icke)mat som är inflammationsskapande.

 

Sömn

Otillräckligt med sömn höjer kortisol, medan ett högt kortisol försämrar vår sömnkvalitet. Man känner sig aldrig utvilad när man går upp på morgonen.

 

Mental hälsa

Hur man mår mentalt spelar också in. Någonting som man måste komma ihåg är nämligen att det inte finns någon verklighet, det finns bara en upplevd verklighet. Depression ökar stress, medan stress ökar risken för depression. Det är med andra ord inte sällan där det är svårt att urskilja vad som orsakade vad. Att inte trivas med sin situation här och nu, sin kropp, sitt jobb, sin relation… allt sådant påverkar våra kortisolnivåer.

 

Kost

Alla är rädda för högt kolesterol, men faktum är att kolesterol är nödvändigt för att tillverka samtliga steroidhormoner där kortisol, testosteron, östrogen och progesteron bland annat ingår. Människan behöver fett i kosten, och äter man för fettsnålt, så får kroppen lida för det. Sämre stresshantering och minne, mindre ork och lust till att göra saker, mindre sexlust och mer led- och muskelvärk är vanliga symptom. Fett ÄR livsviktigt! Ät ägg.

 

Kroppen ökar också kortisol om leverns avgiftningsfaser inte fungerar som de ska. Protein, fett, vitaminer och mineraler är nödvändiga för att systemet ska fungera. Vad som sliter ut det här är förstås socker- och kalorität, näringsfattig mat och alkohol.

 

Att ha ett svängigt blodsocker ökar också kortisolutsöndringen. Om frukost består av yoghurt, corn flakes och en smörgås så spikas blodsockret upp. Vad som alltid följer en blodsockerpeak är ett fall. Kroppen pumpar då ut kortisol för att tillverka mer glukos för att höja blodsockret till normala nivåer. Nu kommer lunchen ner i magen, en pasta, och blodsockret åker upp igen. Därefter faller det, och kortisolet börjar arbeta. Det är dags för trefika! En smörgås… ja du fattar grejen! Ett högt fasteblodsocker är ett säkert kort på förhöjda nivåer av kortisol.

 

Så vad i allsin dar kan man göra för att enkelt balansera sitt kortisol? Njut av livet, ät rätt, träna och kramas massor! 

Ta hand om er i sommar.

/M