Äta kött och vad är artegen föda?

Äta kött och vad är artegen föda?

Det här med att äta kött har ju blivit en extremt laddad fråga idag och med det kommer frågan: Vad är egentligen artegen föda för oss människor? Det cirkulerar många konstiga argument som att vårt mage- och tarmsystem inte är anpassat för att äta kött liksom våra tänder eller våra naglar. Det här är rent felaktigt. Tyvärr verkar det ju komma som en överraskning för de flesta att vi inte är kor. Eller kaniner. Här behöver man förstå vår matsmältning för att kunna dra några rimliga slutsatser.

Nu vill jag påpeka att jag i det här inlägget syftar på så kallad konventionell uppfödning av djur inomhus på kost som inte är artegen eller för den delen djur som kräver skövling av regnskog osv. Jag pratar om schysst djurhållning, närproducerat, utan antibiotika, steroider osv. Djur som fått gå ute och beta gräs, böka jord, äta rötter och allt annat som de är gjorda för. Så som vi hade det förr kort och gott. Det är en självklarhet att välja krav-märkt och ekologiskt. Helst vilt. Att bara välja svenskt kött är inte på långa vägar tillräckligt. Punkt.

Att djurhållning dessutom håller våra jordar levande är en helt annan diskussion, men en oerhört viktig en! Åkermarker och odling av spannmål, majs, ris och soja bidrar inte till en hållbar jord.

Ledtrådar om att vi faktiskt behöver animalier i vår kost:

Det finns ett flertal näringsämnen som vi människor behöver få från animalier, dvs djurriket. Här ingår bland annat omega 3 i formen EPA och DHA som jag har skrivit om tidigare men också vitamin B6, Vitamin A, järn, vitamin D, kalcium, kolin och vitamin K2 är exempel på detta. Det här beror inte alltid på innehållet av det specifika näringsämnet i vegetabilier utan hur tillgängligt och i vilken form det kommer. Det kan finnas hur mycket som helst av kalcium i spenat men om vi bara tar upp ca 5% av innehållet, vad gör det då? Vi behöver självklart även äta spenat och andra grönsaker, men kanske inte av just den anledningen.

Många upplever problem när de äter kött så som en “tyngdkänsla”, illamående eller allmänt obehag och det här skulle jag säga uteslutande beror på magsyra och enzymet pepsin. Eller rättare sagt – avsaknaden av detta! Det finns flera anledningar till att vi inte producerar tillräckligt med magsyra och enzym där näringsbrist är en av dem. Detta kan antingen bero på dåligt upptag i tarmen eller en ensidig kosthållning.

Vet ni förresten att Sverige är en stor exportör av kött i form av inälvsmat, hud, ben osv – dvs sånt som vi svenskar inte vill äta. Tvärtom så importerar vi muskelkött i form av filéer, köttfärs med mera. Hur hållbart är det här på en skala? Ät hela djuret!

Du kan läsa mer om näringsämnen på Chris Masterjohn sida eller Youtube-kanal – Den här killen är oerhört kunnig när det kommer till näringslära.

/M

Känslighet mot livsmedel – Hur vet man om man har det?

Känslighet mot livsmedel – Hur vet man om man har det?

Det finns olika typer av känslighet och intoleranser mot livsmedel och beroende på typ så blir symptomen olika. Värk i leder, migrän, kronisk trötthet, hudproblem och eksem, autoimmunitet, koncentrationssvårigheter, astma, allergier och depression kan alla bero på en känslighet mot maten vi äter. Här kommer en enkel förklaring till hur du kan veta – och ta redan på – om du har en känslighet och i så fall mot vad.

Jag vill bara lägga in en brasklapp att det här inte ska användas som ensam metod till att förbättra sin hälsa. Sällan förbättrar vi något genom att enbart utesluta ett gäng livsmedel. Vi förbättrar vår hälsa genom att lägga till, genom att läka mage- och tarmkanal liksom att rätta till eventuella näringsbrister. Arbeta tillsammans med en terapeut om du är osäker.

Symptom som uppkommer akut: 30 sek – 30 minuter

Aktivering av antikroppen IgE. Här fås kraftiga inflammatoriska och allergiska reaktioner.

Vanliga intoleranser: Jordnötter

Symptom uppkommer: Slemhinnor, hud etc

Kan diagnostiseras via pricktest.

Symptom som uppkommer 30 minuter till 2 timmar

Detta beror inte på aktivering av antikroppar utan istället på avsaknad av enzymer för att bryta ner det aktuella födoämnet. Här fås värk och smärta i mage, tarmområde och/eller buk.

Vanliga intoleranser: Histaminer, fruktos och laktos.

Symptom: Mage- och tarmproblem, IBS, IBD etc.

Symptom som  uppkommer 3 timmar till 3 dagar

Här beror det på en IgG reaktion vilken tar tid. Det kan påverka alla vävnader i hela kroppen. Här kan det vara väldigt svårt att relatera symptomen till ett specifikt livsmedel och reaktionen leder till låggradig kronisk inflammation vilket i sin tur kan leda till en mängd olika sjukdomar.

Vanliga intoleranser: Spannmål, mejerier och ägg (glutenintolerans NCGS, mjölkprotein etc)

Symptom: Autoimmunitet, depression, koncentrationssvårigheter, kronisk trötthet, hudproblem och eksem, astma, ledvärk och artros, diabetes, migrän, huvudvärk, allergier etc.

Kan ej diagnostiseras via pricktest utan görs via blodtest för IgG. Se mer HÄR för information om detta.

/M

Vad kan du göra själv åt problem med sköldkörteln?

Vad kan du göra själv åt problem med sköldkörteln?

Problem med sköldkörtel är någonting som verkar öka och jag tycker var och varannan person har symptom idag. Enligt sköldkörtelförbundet så var det närmare en halv miljon (!) människor förra året, 2017, som fick diagnosen hypotyreos, dvs underfunktion i sköldkörteln. Som de också skriver är mörkertalet förmodligen stort. En halv miljon människor! Vad beror detta på? Och framför allt – Vad kan du göra själv åt problem med sköldkörteln? Det ska detta inlägget handla om.

Ni som är inne här och läser med jämna mellanrum vet att jag själv har haft en dysfunktionell sköldkörtel. Jag vet hur fruktansvärt jobbigt det är och hur dåligt man mår av det. Den tröttheten är inte av denna värld! Hur jag blev frisk kommer lite längre ner, men först lite om vad och varför.

Sköldkörtelns funktion

De flesta är medvetna om att sköldkörtelproblem (underfunktion – hypotyreos) leder till viktökning, trötthet och matsmältningsproblem. Men vet du att det också kan leda till depression, frusenhet, oregelbundna menstruationer, torr hy, håravfall, förstoppning, hjärndimma och demens?

Sköldkörteln har en direkt effekt på hjärnan, på mage- och tarmsystem, på levern, på produktionen av steroidhormoner (könshormoner och kortisol), hjärt- och kärlsystem, skelettet, galla och lever, röda blodkroppar, temperaturregleringen i kroppen, hur vi bryter ner fett, protein och hur vi använder glukos, det vill säga blodsocker. Alla stora system i kroppen helt enkelt.

Diagnos

Som med allt så är det avgörande att ställa rätt diagnos för att kunna ge rätt behandling. Tyvärr görs inte detta. Det finns ju alltid en anledning till att ett system i kroppen inte fungerar. Vår kropp försöker inte jäklas med oss.

Mig veterligen så görs ett prov på sköldkörtelhormon så som TSH, T3 och T4. Om man har låga nivåer så får man hormonersättning, och behandlingen tar egentligen slut där. Man får äta det mer eller mindre resten av livet. Har man däremot inte låga nivåer så görs ingenting, för då är det ju inget fel. Trots att patienten i fråga har enorma symptom.

Sköldkörteln är oerhört komplex vad gäller produktion, konvertering och upptag av hormoner och det finns många steg i processen som kan slå fel. Beroende på vart felet ligger, så behöver det inte synas på ett blodprov. För att inte bli alltför långrandig så använder de här hormonerna, liksom många andra,  sig av transportörer i blodet. Så länge de sitter tillsammans med de här transportörerna så är de inaktiva, varför det bara är så kallat “fritt hormon” som har en funktion på cellnivå. Så man kan helt klart ha symptom men har normala blodvärden.

Vad beror underfunktion i sköldkörteln på?

De två största faktorerna är näringsbrist och en autoimmunitet.

Näringsbrist

Hur fungerar mage och tarm? Tar du upp näringen i maten du äter? Många gånger har patienter problem med mage och tarm även om de inte har symptom i just mage och tarm. Fast jag ser ofta att de här personerna har problem med uppblåsthet, förstoppning och diaréer, hudproblem, depression och nedstämdhet, olika intoleranser osv.

Oftast är det brist på jod, zink och selen liksom vissa B-vitaminer. De här påverkar också varandra varför brist på en ger en kaskad av följdeffekter.

Autoimmunitet

Den vanligaste för hypotyreos är hashimotos där egna antikroppar anfaller sköldkörteln och förstör den. Vissa studier visar på att närmare 90% av alla med hypotyreos har detta. Tråkigt nog så har jag haft många klienter som har gått i flera år med hypotyreos där det här aldrig undersöks. Man gör ett prov på TSH, T3 och T4 och nöjer sig med att ge exempelvis levaxin. Dessvärre så visar ca 30% av alla med hashimotos negativt på ett blodprov över antikroppar, och där behöver man istället göra ett ultraljud på sköldkörteln för att ställa diagnos.

Behandling

Om sköldkörtelproblemen beror på en autoimmunitet, som det gör i så många fall så är en antiinflammatorisk kost nödvändigt!

Antiinflammatorisk kost

  • Vegetabiliska oljor med undantag av olivolja, kokosolja och avokadoolja (Undvikes för gott!)
  • Socker! Det här inkluderar även juicekoncentrat (Undvikes för gott)
  • Spannmål – alla typer till att börja med (Undvikes 1-3 månader)
  • Mejerier kan trigga en reaktion hos många, särskilt processade mejerier (Undvikes 1-3 månader). Undantag är smör.
  • Äggvita kan orsaka inflammation hos vissa. (Undvikes 1 månad)

→ Läk Mage och tarmkanal! Tips på hur du gör det kan du läsa HÄR och HÄR

Livsstil

  • Stress! Oavsett om stressen kommer från upplevda krav och förmågor eller om det nedtryckta känslor spelar ingen roll. Hitta en strategi för att hantera din vardagsstress.
  • Träna! Ja visst är man trött vid sköldkörtelproblem men börja med promenader för att öka mot löpning, styrketärning, simning, cykling osv.
  • Var ute i solen! Vitamin D är avgörande för ett normalfungerande immunförsvar.

Om dina sköldkörteproblem beror på näringsbrist så kan man givetvis komplettera med tillskott och mat innehållande zink, selen och jod. Däremot så skulle jag vilja säga att detta är rent slöseri med tid om man inte har en välfungerande mage och tarmkanal, stressar (både fysisk och psykisk), sover dåligt eller skippar träningen. Börja där!

Är det enkelt? Nej det är det inte! Att leva hälsosamt är uppenbarligen inte enkelt för de allra flesta människor varför vi ser en uppåtgående trend i livsstilsrelaterade sjukdomar. Frågan vi istället bör ställa oss är det värt det? Ja! 

Observera att det här inlägget har handlat om hypotyreos och ej hypertyreos. 

/M

Mage och tarmhälsa – Nutraceuticals och Omega 3

Mage och tarmhälsa – Nutraceuticals och Omega 3

Jag började skriva om mage och tarmhälsa 2014 och kanske är ni trötta på mig vid det här laget, men varför inte publicera ännu ett inlägg i detta fantastiska ämne?

Idag ska jag nämligen skriva om Omega 3 oljor och “Nutraceuticals”, och deras relation till vår tarmbiota. Nutraceuticals är en blandning mellan ordet Nutrition och Pharmaceuticals och innebär kort och gott mat som medicin.

Två stora problem inom mage och tarmhälsa idag är ju begreppet “läckande tarm”, det vill säga att tarmen läcker mer än vad den bör samt “dysbios”, vilket innebär att det råder obalans mellan olika bakteriestammar. Det blir lite fel att säga onda och goda tarmbakterier, för vi ska ha lite av varje i vår tarm, men de behöver vara i balans till varandra. Om vi äter stora mängder socker och processade mjölprodukter så växer vissa stammar till sig alltför mycket, för att till och med kunna konkurrera ut andra helt och hållet. Exakt hur mycket vår tarmbiota faktiskt påverkar i vår kropp är fortfarande inte helt kartlagt. Men man vet att de kommunicerar med hjärnan, bidrar till en välfungerande tarmslemhinna, påverkar sköldkörtehormoner, ångest och depression, allergier, matsmältning, blodsockerhantering, upptag av näringsämnen, hur starkt skelett vi har, vårt immunsystem och hur vi bryter ner hormoner för att nämna några. En dysfunktionell tarmbiota är också kopplad till en rad kroniska sjukdomar och hälsotillstånd. Eller kanske blir det mest aktuellt att fundera på vid ohälsotillstånd.

Nutraceuticals

Nutraceuticals är som sagt naturliga ämnen som finns i mat som kan användas som medicin. Det finns två typer av detta och det är potentiella nutraceuticals och etablerade nutraceuticals. De flesta tillhör kategori ett, det vill säga att de har en potentiell effekt medan det finns etablerade sådana och där ingår bland annat Omega 3, antioxidanter, pro- och prebiotika.

Många känner till Omega 3s roll i inflammation, eller rättare sagt dess roll i att minska inflammation. Men vet ni att Omega 3 förbättrar tarmbiotan? Så är det!  Bacteroidetes och firmicutes är kanske de mest kända bakteriestammarna i vår tarm. Enkelt uttryckt gör en överväxt av firmicutes oss tjocka medan bacteroidetes håller oss smala. Omega 3 förändrade förhållandet dem emellan, det vill säga det minskade firmicutes till förmån för bacteroidietes. Men det minskade också en hel del andra stammar som anses som “onda”. Med andra ord stammar som orsakar problem för vår hälsa om de får växa sig för starka. Några av dessa problem har jag nämnt ovan.

Vet ni vad som mer har en nutraceutical-effekt? Gurkmeja, quercetin, spirulina och aloe vera. Även om det som alltid behövs mer studier i ämnet innan säkra slutsatser kan dras, så finns det mig veterligen inga negativa effekter av att äta mer av bra mat som exempelvis färgstarka bär, grönsaker och rotfrukter.

 

Några länkar: 

https://www.sciencedaily.com/releases/2015/04/150414083718.htm

https://peerj.com/articles/4465/

https://www.sciencedaily.com/releases/2017/08/170821122736.htm

https://www.theatlantic.com/health/archive/2015/06/gut-bacteria-on-the-brain/395918/

https://www.telegraph.co.uk/science/2017/09/08/depression-physical-illness-could-treated-anti-inflammatory/

https://bmcmedicine.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12916-017-0791-y

https://www.theguardian.com/society/2017/jul/27/too-much-sugar-could-increase-depression-risk-in-men-study-suggests

https://academic.oup.com/jcem/article/92/11/4180/2598186

Hormoner och mage och tarmhälsa

Hormoner och mage och tarmhälsa

Vad har mage och tarmhälsa med hormoner att göra? Oerhört mycket! Här kommer ett utdrag ur min kommande bok, hormonkalendern, där jag går igenom några effekter av en trasig mage och tarmkanal.

…kan påverka hur vi bryter ner hormoner

Vår tarmbiota kan påverka de enzymer som är med och bryter ner hormoner i levern. Vi återanvänder då hormoner som inte fungerar optimalt vilket bidrar till en mängd oönskade biverkningar. En vanlig effekt av detta är östrogendominans med metaboliter av östrogen (varianter) som ökar risken för bröst- och livmodercancer. Det ökar också PMS och andra besvär som kommer av lågt progesteron.

….kan öka kortisolutsöndringen i kroppen

Det här beror bland annat på den inflammation som uppstår i hela kroppen med en mage och tarm som inte fungerar. Kroppen svarar då med kortisol som är antiinflammatoriskt om det får arbeta som det ska vid infektion och sårläkning. Studier visar att intag av prebiotika (som bidrar till en större bredd av tarmbiota) minskar kortisolutsöndringen. Kortisol påverkar i sin tur alla andra hormoner.

…kan hämma produktionen av hormoner

Om mage och tarmkanal inte fungerar som den ska så blir resultatet som sagt inflammation. De signalmolekyler som skickas ut i svar på inflammation har bland annat en hämmande effekt på hypotalamus och hypofysen. Som du kanske kommer ihåg från avsnittet om HPA-axeln så ger hypotalamus och hypofysen order till kroppens hormonbildande organ om att tillverka hormoner. Det här innebär att inflammation har en hämmande effekt på produktionen av könshormoner och sköldkörtelhormoner.

…kan skapa resistens i cellerna

Inflammation från mage och tarmkanal kan också göra så att våra receptorer på cellerna blir resistenta. Hormonerna kan då inte skapa samma effekt som de kunnat tidigare, vilket ger bristsymptom. Det här påverkar allt från sköldkörtelhormon till progesteron, kortisol, insulin och så vidare.

…kan påverka vårt humör

Inflammation från mage- och tarmkanal sänker ett av våra ”må-bra”- hormon i hjärnan, nämligen serotonin. Det kan också sätta igång vår stressrespons. Det finns många studier som visar på att människor med psykisk ohälsa som ångest, oro och depression har problem med mage och tarm. Men det går också åt andra hållet, mage- och tarmproblem kan bidra till psykisk ohälsa.

Läs mer om Hormonkalendern HÄR.

/M

MSM – Organiskt svavel

Jag fick en fråga om jag kunde skriva om MSM – Organiskt svavel som det är och vad det kan ha för fördel vid ledproblem. Själv tar jag tillskott av MSM varje dag i min “morgondrink” tillsammans med C-vitamin och gurkmeja. Ofta får även nässelpulver följa med!

Men varför tillskott av MSM? Behövs det? Trots att svavel är en av de mineraler som förekommer mest i våra kroppar (den kommer på tredje plats) så hör vi sällan om det som ett potentiellt tillskott. Det har mängder med funktioner i kroppen så jag kommer inte att gå in på alla utan har gjort ett eget urval. Svavel bygger bland annat upp hår, hud, naglar, muskler, skelett, brosk och ligament. Det hjälper också levern att avgifta sig och dämpar inflammation i kroppen.

Kollagen

Kollagen finns i hud, hår, naglar, bindväv osv. och svavel är nödvändigt för att bilda kollagen! När vi blir äldre så försämras kollagenproduktionen och detta är med och bidrar till rynkig hud som kanske är det som syns mest. Men det leder också till försämrad funktion i våra leder då bland annat bindväv och brosk innehåller kollagen.

Lever

Svavel behövs för steg 2 i vår levers avgiftning – För att föra ut gifter ur kroppen!

Antioxidanter

Svavel behövs för att bygga upp glutation, kroppens viktigaste antioxidant. Förutom att glutation hjälper oss bli av med skräp så sänker det också inflammation! Ni har säkerligen hört talas om oxidativ stress, eller fria radikaler – detta är reaktiva syreföreningar som bildas som en restprodukt av vår egen kropp till följd av att vi bara lever. Att andas ger oss till exempel fria radikaler! Detta tar kroppen dock hand om genom sina antioxidanter, där som sagt glutation är den kraftigaste. Genom att utsätta sig för mycket alkohol, socker, skräpmat eller sol så höjer vi nivåerna av fria radikaler i kroppen. Kombinerar vi det med en kost fattig på potentiella antioxidanter så kommer “ålder” som ett brev på posten. Antioxidanter och byggstenar till antioxidanter finns i grönsaker, frukt, inälvsmat och buljonger. Det finns inte lika gott om det i rena köttprodukter som filéer eller i spannmålsprodukter.

Mage och tarmhälsa

Ja svavel är också med och bygger upp vår tarmslemhinna! Jag har skrivit mängder med inlägg om varför en välfungerande tarm är avgörande för ens hälsa – den påverkar våra hormoner, vårt immunförsvar, vår vikt, inflammationsgrad osv så därför kommer jag inte att skriva mer om det i detta inlägget.

 

Så tillbaka till frågan – Behöver vi ta tillskott av svavel? Svavel försvinner något vid tillagning av mat men blir mer tillgängligt vid fermentering. Löskokta ägg och surkål är exempel på utmärkta källor till svavel! Personligen nöjer jag mig inte med det utan tar MSM varje morgon för säkerhets skull.

 

/M

Styr våra gener vilken diet vi ska äta?

Styr våra gener vilken diet vi ska äta?

Eller snarare bör det styra vad vi ska äta, och bör vi alla vara medvetna om våra “styrkor och svagheter” rent genetiskt? Nu pratar jag inte om så kallade riskgener för sjukdomar, utan om hur vi metaboliserar den mat vi äter! Jag är nämligen inte helt övertygad om riskgeners betydelse för sjukdom då livsstil har en större inverkan. Men det är ett annat inlägg. Idag ska jag skriva några vanliga avvikelser man kan ha vad gäller hur vi tar upp den mat vi äter, och varför vi bör vara medvetna om det! Så – styr våra gener vilken diet vi ska äta?

 

Ni som läser här ofta vet att jag av hälsoskäl inte förespråkar varken en vegansk eller vegetarisk diet, och ni kommer att upptäcka varför nedan. Jag respekterar dock självklart helt och fullt dem som väljer den vägen av diverse anledningar. Vissa personer mår hur bra som helst på en vegansk eller vegetarisk diet medan andra inte gör det. Kan det ha med våra gener att göra?

 

Omega 3 – ALA vs DHA och EPA

Ingen kan väl ha missat hälsofördelarna av att få i sig tillräckligt med omega 3?! Det finns omega 3 i både vegetabiliska och i animaliska källor, där varianten ALA kommer från vegetabilier så som linfröolja medan varianterna EPA och DHA finns i fet fisk, kött från gräsbetade djur osv. Det är EPA och DHA som vi människor använder oss av, så när vi äter linfröolja till exempel så måste vi omvandla ALA till EPA och DHA.

Tyvärr finns det dock en genetisk avvikelse som gör att ALA i betydligt sämre utsträckning kan omvandlas till EPA och DHA hos ganska många människor. Omvandlingen sker dessutom långt från 100% från början så den här genen kan vara bra att ha koll på om man är vegetarian eller vegan.

  • Gen: FADS2
  • SNP: rs1535

Om man har SNP rs1535 A;G så är man ungefär 26,7% sämre på att omvandla ALA till EPA än om man är en A;A. Detta kan till exempel ha en avgörande roll för vegetarianer eller veganer som förlitar sig på linfrön och chiafrön vad gäller omega 3. De kan behöva fundera på om inte alger kan vara ett bra tillskott för att få i sig tillräckligt med omega 3 av rätt kvalitet!

 

Vitamin A – Betakaroten vs Retinol

Betakaroten är det som gör morötter orangea och finns alltså i vegetabilier. Retinol är den variant som finns i animalier, och också den variant av vitamin A som människan använder sig av. Betakaroten omvandlas alltså till Retinol i kroppen! Det finns en genkombination som ger en 69% minskning av den här omvandlingen:

  • Gen: BCMO1
  • SNP: rs7501331 och rs12934922

Om man har minst ett T i vardera SNP så har man en 69% minskning i förmågan att omvandla betakaroten till retinol. Fiskoljor, fet fisk, ägg och kött är rika på retinol.

 

Intag av mättat fett och risk för övervikt?

LCHF världen säger väldigt ofta att fett inte påverkar insulinnivåer, men faktum är att det faktiskt kan göra det. Det finns en gen som dels är kopplad till övervikt, men som också skulle kunna innebära att mättat fett har en negativ effekt på insulin och blodsocker. Genen kan därför också öka risken för diabetes typ 2.

  • Gen: FTO
  • SNP: rs17817449

Här är det varianten G;G och G;T som ökar risken för övervikt och diabetes.

Det finns även en annan gen som är starkt kopplad till övervikt, sämre blodsockerhantering samt en högre risk för typ 2 diatbetes.

  • Gen: PPARG
  • SNP: rs1801282

Om man har varianten G;G så ökar risken med ett högt intag av mättat fett, medan det skulle kunna öka risken vid varianten C;G. Varianten C;C kan däremot smaska i sig mättat fett utan risk för att lägga på sig kilon eller få diabetes. Åtminstone inte av just denna genen.

 

En liten brasklapp här bara om att jag själv har båda dessa genetiska uppsättningar “emot” mig. Jag en C;G (PPARG), och en G;G (FTO). Jag äter en hel del fett (en hel del!), av alla sorter och jag är inte överviktig, och jag har aldrig fått en blodsockerhöjning av fett (jag mäter i perioder). Jag är däremot en person som har lätt för att gå upp i vikt när jag äter fel mat, och jag har varit överviktig, även om det var en relativ kort period i min tidiga tonår. Så ovan behöver inte stämma, men kan göra det. Man får se själv hur ens kropp reagerar vid fettintag helt enkelt. Det finns nämligen många andra gener som också är inblandade i övervikt och metaboliseringen av fett än ovan nämnda!

Oavsett vad så är det oerhört viktigt (oerhört!) att undvika processade fleromättade fetter som rapsolja, majsolja, solrosolja osv då dessa är extremt skadliga för oss! 

 

Kolin

En mindre känd spelare i hälsovärlden för många tror jag?! Det finns olika typer av kolin, men bland annat så är det ett ämne som är oerhört viktigt för hjärnan, men det har också en nyckelroll i alla våra cellmembran där den påverkar alla biologiska funktioner. Defekter i kroppens användande av kolin har bland annat kopplats ihop med Alzheimers och andra neurodegenerativa sjukdomar. Man har dessutom sett en stor positiv effekt av tillskott av kolin hos gravida kvinnor, och deras barns långtidsminne senare i livet.

Dessvärre kan man även här då ha en genvariant som gör att man har lägre nivåer av varianteFosfatidylkolin. Fosfatidylkolin är förutom en viktig beståndsdel i våra cellmembran även ett förstadium till den viktiga signalsubstansen acetylkolin.

  • Gen: FADS1
  • SNP: rs174548

Om man har SNP rs 174548 C;C så har man höga nivåer av Fosfatidylkolin, C;G har medelhöga nivåer medan G;G har lägst nivåer.

För att förbättra sina nivåer av kolin kan man framförallt äta organmat och äggulor, men det finns också i sojabönor (om än inte i lika stor mängd).

 

Det var lite om det, om du är intresserad av ett gentest så finns det bland annat att beställa på 23andme för 149USD (i skrivande stund). Därefter kan du själv analysera rådatan via diverse olika websiter!

 

/M

Att läka en autoimmun sjukdom naturligt

Att läka en autoimmun sjukdom naturligt

Autoimmuna sjukdomar sägs öka i antal idag, jag har faktiskt inte hittat några siffror på just det men jag har hittat information om hur vanligt det är i utvecklade länder jämfört med icke utvecklade länder. Det är skrämmande! Medan det här i väst (och numera även i många länder i öst) förekommer relativt ofta så är det nästan icke existerande i utvecklingsländer. Dagens inlägg ska handla om att läka en autoimmun sjukdom naturligt med 7 konkreta tips!

 

Jag har skrivit en hel del om autoimmunitet tidigare då det ju legat till grunden för hela min hälsoresa – att läka ut min ledgångsreumatism.

För att läka autoimmunitet så behöver man först och främst en enorm dos tålamod och envishet! För det ÄR jobbigt. Det finns visserligen några personer som har lyckats bli mer eller mindre symptomfria på någon ynka vecka eller två, men för de flesta tar det längre tid än så. Jag brukar säga att det tar runt 2-3 månader innan det har lagt sig tillräckligt. Man får inte glömma att det är en resa, och beroende på hur länge man varit sjuk innan – och hur stora skador kroppen fått av sjukdomen – så får man helt enkelt ge det tid.

 

Så nu till saken.

 

7 tips för att läka autoimmunitet

 

1. Hantera stressnivåer

Never ending story det här med stress och det är nog den största gemensamma faktorn till de allra flesta sjukdomar. Att ha ett högt kortisol är oerhört skadligt i längden, och det luriga är att de flesta som har det inte vet om det. Kronisk stress är väldigt svår att identifiera då man ju inte går runt med “andan i halsen”. Det kan bero på att man har mycket omkring sig och har svårt att varva ner, men många saker kan ju också vara roliga saker! Roliga saker i överflöd kan nämligen också bli för mycket, men är desto svårare att “stoppa” och framför allt att upptäcka. Ett högt kortisol kan även orsakas av vantrivsel på arbete eller hemma, fel kost med mycket snabba kolhydrater och processad mat, utanförskap eller ensamhet, för stor träningsbelastning, nedstämdhet och depression, för lite sömn (samtidigt som kortisol i sin tur orsakar sömnbesvär) osv.

Ta bort det som orsakar stressen (givetvis) och ägna tid åt meditation, yoga och umgås med vänner!

 

2. Städa upp på tallriken!

Spannmål, socker, tillsatser, alla hel- och halvfabrikat och annat skräp är ett måste att städa bort! Även mejerier, nötter, fröer, baljväxter och nattskuggeväxter behöver ofta tas bort under en tid – särskilt mejerier, nötter och baljväxter.

 

3. Fixa magen

Både en tarm som läcker mer än den bör och/eller en dysbios, dvs obalans av tarmbiotan är nästan regel än undantag vid autoimmunitet. Det fixar man genom att äta benbuljong, kefir (gärna gjord på kokos) och syrade grönsaker som surkål och kimchi. Bra tillskott är glutamin och probiotika.

 

4. Ta tillskott för att stödja ett fungerande immunsystem

Vitamin D, vitamin C, fiskolja och zink stödjer, och i detta fallet lugnar immunsystemet.

 

5. Träna

Om du bara kan promenera – promenera! Träning och rörelse är väldigt effektivt för att sänka inflammation.

 

6. Testa dig för toxiner och tungmetaller

Dessa kan orsaka autoimmunitet så se till att du inte har stora mängder kvicksilver, dioxiner eller PCB i kroppen. Även mögel i hemmet kan trigga en autoimmunitet.

 

7. Personlig utveckling!

Det är oerhört viktigt att lyssna på sin egen inre röst, och att ständigt arbeta med sin personliga utveckling! Meditation är bland annat ett formidabelt verktyg för att åstadkomma detta. Det är väldigt svårt att sortera vad som kommer utifrån, och vad som kommer inifrån om man aldrig låter det vara tyst och stilla. Du kan heller inte höra din inre röst om du antingen lever i det förflutna eller i framtiden. Var här och nu – och lyssna!

 

/M

 

Hur du optimerar din tarmbiota

Hur du optimerar din tarmbiota

Många trodde säkert att det här med tarmbiotans vikt i vår hälsa var en fluga när den kom, men forskningen blir verkligen bara mer och mer intressant på den fronten! Dagens inlägg ska handla om hur du optimerar din tarmbiota, men först lite om vad den kan påverka.

 

En mindre bra sammansättning av tarmbiotan är kopplad till en rad sjukdomar och tillstånd så som till exempel ångest, depression, Parkinson, hudproblem, hjärnans kognitiva förmåga, autoimmunitet som MS och reumatism, vissa typer av autism, ADHD, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt att den även kan öka takten av hur vi åldras!

 

Se en studie HÄR där man transplanterade unga fiskars tarmbiota till äldre fiskar varpå deras liv förlängdes med hela 37%! HÄR är en annan studie som visar tarmbiotans koppling till åldersrelaterad kronisk inflammation, vilken har mycket med tarmens permeabilitet att göra (läckande tarm).

Se en studie HÄR där man tog bort delar av vagusnerven, den nerv som kopplar samman vår mag- och tarmkanal med hjärnan. Resultatet blev en minskning med hela 40% i att utveckla Parkinson! Detta visar att Parkinson börjar i magen innan det kommer till hjärnan (det här är givetvis ingen behandlingsmetod). Ett flertal andra studier har också visat länken mellan mag- och tarmhälsa och Parkinson.

Se en studie HÄR som kopplar samman tarmbiotan med risken för att utveckla epilepsi och stroke.

Se en studie HÄR om tarmbiotans påverkan på ångest och humörstörningar.

 

Hur du optimerar din tarmbiota

 

Gör mer av:

  • Ät dina grönsaker – både råa och tillagade
  • Ät syrade grönsaker som surkål och kimchi
  • Ät kefir
  • Ta tillskott av aminosyran glutamin och MSM (svavel)
  • Fixa din matsmältning!
  • Stressa ner och sov på rätt tider!
  • Träna regelbundet

 

Gör mindre av:

  • Socker och sötningsmedel
  • Raffinerade kolhydrater och spannmål
  • Raffinerade mejeriprodukter
  • Raffinerade växtoljor med dålig fettsammansättning som rapsolja, solrosolja osv
  • Alkohol
  • Stress och oregelbunden dygnsrytm

 

/M

 

Symptom på sjukdom eller orsaken bakom sjukdom?

Symptom på sjukdom eller orsaken bakom sjukdom?

Jag märker att det fortfarande är ett stort fokus på symptom, och jag skulle vilja slänga upp den frågan i luften lite. Har man verkligen en autoimmunitet för att man har ett för överaktivt immunförsvar? Får man artros för att man har använt sina leder för mycket? Har man verkligen sköldkörtelproblem för att man har brist på sköldkörtelhormoner (eller levaxin)? Har man astma pga för lite kortison? Har man inflammation för att man tagit för lite inflammationshämmande? Är man överviktig för att man rör sig för lite?

 

Vore det inte mer intressant om vi frågar oss varför immunförsvaret är överaktivt vid autoimmunitet? Är det ens “överaktivt” eller är det bara aktivt för att det finns något den faktiskt vill bli av med? Om vi hade fått artros av att vi rörde oss för mycket så hade det ju uppstått hos 100% av alla aktiva själar? Varför har kroppen dragit ner på produktionen av sköldkörtelhormoner när den faktiskt har möjligheten att producera dem helt på egen hand? Varför drar luftrören ihop sig vid astma? Varför uppstår inflammation i tex knän, rygg osv? Varför är övervikt så fruktansvärt svårt att bli av med för vissa?

 

Det är fortfarande så mycket fokus på att dämpa och lindra symptom. Men som sagt, är det inte bättre att titta längre än så. Kan det vara så att orsaken bakom många olika sjukdomar faktiskt är densamma? Eller åtminstone liknande. Jag är ju av tron att  symptomen tar sig uttryck där vi har vår svagaste länk, dvs där vi genetiskt sätt är svaga. Det kan därför visa sig som reumatism, depression, diabetes, parkinson, hudproblem, fibromyalgi osv… om det får gå för långt! Men orsaken kan fortfarande vara “samma”. Ska vi verkligen gå in och mixtra med symptomet då? Vore det inte säkrare att leta efter orsaken och rätta till den. Kroppen är ett symptom, att fylla på med levaxin vid sköldkörtelbekymmer är bara en tillfällig “quickfix” och kommer förmodligen att göra så att kroppen visar andra symptom i framtiden. Liksom cellgifter eller biologiska läkemedel vid autoimmunitet. Varför är det så? Jo för att problemet fortfarande kvarstår, man har bara plåstrat om symptomet.

 

Läkarkåren är helt fantastisk, utan dem hade jag förmodligen haft proteser lite här och där istället för en enda steloperation. Däremot så är det DU som är expert på din kropp, och när det kommer till kroniska tillstånd så är det bara du själv som kan hitta lösningen. Är inte det fantastiskt?

 

Vad styr vårt liv – Gener eller miljö? Ja, faktiskt så är det endast 10% av vår hälsa som beror på gener, medan 90% styrs av livsstil. Är inte det ännu mer fantastiskt? (Tyvärr ärver vi ju ofta inte bara gener utan även livsstil av våra föräldrar.)

 

/M