Att läka en autoimmun sjukdom naturligt

Att läka en autoimmun sjukdom naturligt

Autoimmuna sjukdomar sägs öka i antal idag, jag har faktiskt inte hittat några siffror på just det men jag har hittat information om hur vanligt det är i utvecklade länder jämfört med icke utvecklade länder. Det är skrämmande! Medan det här i väst (och numera även i många länder i öst) förekommer relativt ofta så är det nästan icke existerande i utvecklingsländer. Dagens inlägg ska handla om att läka en autoimmun sjukdom naturligt med 7 konkreta tips!

 

Jag har skrivit en hel del om autoimmunitet tidigare då det ju legat till grunden för hela min hälsoresa – att läka ut min ledgångsreumatism.

För att läka autoimmunitet så behöver man först och främst en enorm dos tålamod och envishet! För det ÄR jobbigt. Det finns visserligen några personer som har lyckats bli mer eller mindre symptomfria på någon ynka vecka eller två, men för de flesta tar det längre tid än så. Jag brukar säga att det tar runt 2-3 månader innan det har lagt sig tillräckligt. Man får inte glömma att det är en resa, och beroende på hur länge man varit sjuk innan – och hur stora skador kroppen fått av sjukdomen – så får man helt enkelt ge det tid.

 

Så nu till saken.

 

7 tips för att läka autoimmunitet

 

1. Hantera stressnivåer

Never ending story det här med stress och det är nog den största gemensamma faktorn till de allra flesta sjukdomar. Att ha ett högt kortisol är oerhört skadligt i längden, och det luriga är att de flesta som har det inte vet om det. Kronisk stress är väldigt svår att identifiera då man ju inte går runt med “andan i halsen”. Det kan bero på att man har mycket omkring sig och har svårt att varva ner, men många saker kan ju också vara roliga saker! Roliga saker i överflöd kan nämligen också bli för mycket, men är desto svårare att “stoppa” och framför allt att upptäcka. Ett högt kortisol kan även orsakas av vantrivsel på arbete eller hemma, fel kost med mycket snabba kolhydrater och processad mat, utanförskap eller ensamhet, för stor träningsbelastning, nedstämdhet och depression, för lite sömn (samtidigt som kortisol i sin tur orsakar sömnbesvär) osv.

Ta bort det som orsakar stressen (givetvis) och ägna tid åt meditation, yoga och umgås med vänner!

 

2. Städa upp på tallriken!

Spannmål, socker, tillsatser, alla hel- och halvfabrikat och annat skräp är ett måste att städa bort! Även mejerier, nötter, fröer, baljväxter och nattskuggeväxter behöver ofta tas bort under en tid – särskilt mejerier, nötter och baljväxter.

 

3. Fixa magen

Både en tarm som läcker mer än den bör och/eller en dysbios, dvs obalans av tarmbiotan är nästan regel än undantag vid autoimmunitet. Det fixar man genom att äta benbuljong, kefir (gärna gjord på kokos) och syrade grönsaker som surkål och kimchi. Bra tillskott är glutamin och probiotika.

 

4. Ta tillskott för att stödja ett fungerande immunsystem

Vitamin D, vitamin C, fiskolja och zink stödjer, och i detta fallet lugnar immunsystemet.

 

5. Träna

Om du bara kan promenera – promenera! Träning och rörelse är väldigt effektivt för att sänka inflammation.

 

6. Testa dig för toxiner och tungmetaller

Dessa kan orsaka autoimmunitet så se till att du inte har stora mängder kvicksilver, dioxiner eller PCB i kroppen. Även mögel i hemmet kan trigga en autoimmunitet.

 

7. Personlig utveckling!

Det är oerhört viktigt att lyssna på sin egen inre röst, och att ständigt arbeta med sin personliga utveckling! Meditation är bland annat ett formidabelt verktyg för att åstadkomma detta. Det är väldigt svårt att sortera vad som kommer utifrån, och vad som kommer inifrån om man aldrig låter det vara tyst och stilla. Du kan heller inte höra din inre röst om du antingen lever i det förflutna eller i framtiden. Var här och nu – och lyssna!

 

/M

 

Äta frukost, skippa frukost, äta kolhydrater, vara i ketos, äta kött eller inte, glutenfritt eller fullkorn, rå mat eller långkok?

Äta frukost, skippa frukost, äta kolhydrater, vara i ketos, äta kött eller inte, glutenfritt eller fullkorn, rå mat eller långkok?

Vad tusan gäller egentligen?? Buden är oändliga till hur man ska leva för “perfekt hälsa”, och fler blir dem. Dieter har blivit det nya svarta, en livsstil och utbudet växer. Ska man äta frukost, skippa frukost, äta kolhydrater, vara i ketos, äta kött eller inte, äta glutenfritt eller fullkorn, rå mat eller långkok?

Ja visst kan det vara lite förvirrande med alla nya studier som kommer ut hela tiden. Faktum är att man kan söka på vad som helst numera i studie-väg som stöder vilken teori som helst. I princip. Det är anledningen till att jag sällan länkar till studier, även om jag kan tycka att det är intressant ibland.

 

Men hur ska man hitta i kostdjungeln då? Vad är verkligen bäst för just mig? Jag ska försöka reda ut de största misstagen och möjligheterna!

 

Det kan vara oerhört hälsosamt att köra periodisk fasta, men det kan också vara direkt skadligt. Att vara i ketos är extremt antiinflammatoriskt, men det kan också resultera i en rad negativa konsekvenser. Glutenfritt mår visserligen de flesta bra av medan fullkorn däremot har två sidor – det kan vara både riktigt skadligt eller riktigt hälsosamt. För att inte tala om rå mat eller långkok! Rå mat är proppfullt av livsnödvändiga vitaminer medan det kan vara döden för en redan skadad mag- och tarmkanal, som då föredrar långkok.

 

Som du säkerligen inser så handlar det om vilken utgångspunkt man har; hur ser livssituationen ut och vad har kroppen för grundförutsättningar och här är hormoner en stor, avgörande faktor utöver mag- och tarmhälsa!  

 

Periodisk fasta – Skippa måltider eller inte?

Undvik periodisk fasta: Vid stress, utmattningssyndrom och sköldkörtelbesvär!

Periodisk fasta är döden för redan trötta binjurar, och det drar med sig både sköldkörtelhormoner och progesteron. Du kan alltså hamna i en riktigt dålig spiral hormonellt genom att skippa måltider vid fel period i livet. Det kan även försvåra viktnedgång och leda till en sämre kroppssammansättning, försämra sömn och ditt psykiska välbefinnande.

Gör när: Du har blodsockerproblem eller vill tappa i fettvikt. Det kräver dock att du är i en viss balans hormonellt vad gäller framför allt kortisol och sköldkörtelhormoner.

Det är perfekt för dig som vill öka din insulinkänslighet (vare sig du redan har diabetes eller är på g till att få det). Men det fungerar också för dig som vill tappa fettvikt och öka den mentala prestationen. Men det kräver att du är på en viss nivå innan.

 

Kolhydrater – Ska man vara i ketos eller äta bra kolhydrater?

Undvik ketos: Sköldkörtelbesvär och vissa mag- och tarmbesvär.

Här är det naturligtvis högst beroende på vilken typ av kolhydrater du väljer att äta. Men eftersom jag aldrig förespråkar vita frallor och lösgodis så antar jag att det är underförstått. Om man har låga nivåer av sköldkörtelhormoner eller kanske till och med är diagnostiserad med hypotyreos så bör man inte gå in i ketos. Lite hälsosamma kolhydrater som rotfrukter, sötpotatis och bönor (blötlagda och tillagade) är perfekt. Lite högkvalitativa kolhydrater är också finemang om du har problem med tarmfloran, och din matsmältning.

Gör när: Om du har diabetes, låg insulinkänslighet och blodsockerproblem eller vid inflammation (exempelvis ledvärk, trötthet, hudproblem, huvudvärk, depression osv). Du kan använda det tillfälligt (i cykler) eller permanent. Det är dock en utmaning att vara i ketos dag ut och dag in eftersom något så oskyldigt som en tomat kan putta ur dig ur banan. Men det är ett fenomenalt verktyg till att dämpa inflammation, eller till att få insulinkänsligheten med på banan igen. Det låter systemet vila och hjälper kroppen att rensa ut slaggprodukter, samt läker en skadad tarm.

 

Glutenfritt eller fullkorn

Undvik fullkorn: Om du har en aggressiv autoimmun sjukdom, IBS, mag- och tarmproblem eller inflammation (trötthet, hudproblem, migrän, depression osv)

Spannmål är inflammationsskapande och taskigt mot tarmen. Det gäller inte bara gluten utan det finns betydligt fler ämenen i spannmålssläktet som man bör vara försiktig med, så som fermenterbara kolhydratkedjor och hårda fibrer. Om man därför redan har dragit sig på en autoimmun sjukdom, IBS eller visar tecken på övrig inflammation så bör man utesluta det. Det behöver förstås inte betyda att man måste undvika det för resten av livet, men prova åtminstone i 3-6 månader för att se om symptomen förbättras. Därefter kan man testa om och hur mycket man klarar av.

Gör när: Du är helt frisk! En frisk person klarar absolut av fullkorn då och då.

 

Rå mat eller långkok?

Undvik rå mat: Vid mag och tarmproblem.

Hur hälsosamt rå mat än är så kan det gå ganska hårt på en känslig mage. Dels så kan man ju få riktigt ont i magen av rå mat, men den största risken är ju att kroppen kanske inte har förmågan att bryta ner det till den grad att näringsämnen kan tas upp på ett vettigt sätt! Ett långkok är lättsmält, varför man får möjligheten att kunna ta upp det som finns i.

Fokusera på långkok när: Som sagt så gör ett långkok på både kött och grönsaker att mag och tarmkanalen enklare kan bryta ner maten och förse sig med de näringsämnen som den behöver. Om man dessutom ser till att få i sig långkok i form av olika buljonger så är man riktigt hemma vad gäller läkandet av en skadad tarm. Det finns få saker som är så läkande som hemgjord buljong med mycket gelatin.

 

Hur är det med rött kött då?

Jag tycker absolut inte att man behöver undvika oprocessat rött kött. Det finns det ingen anledning till. Man ska komma ihåg att det inte finns några isolerade, kontrollerade studier gjorda på enbart rött kött. De som visar att rött kött orsakar tarmcancer (bland annat) är rena observationsstudier gjorda på människor som lever “ett vanligt liv”. Utöver att det i de allra, allra flesta fall äter kött som inte är ekologiskt (utan fyllt av både antibiotika och dåliga fetter och toxiner från spannmålsfoder) så är det inte gjort på uteslutande köttätandet. Det är alltså mer som ligger på tallriken hos dessa människor, så som exempelvis bröd, pommes frites och lite annat smått och gott. Dessutom är det säkerligen inte sällan som rött kött innebär charkuterier eller andra processade råvaror som exempelvis bacon.

En rare, ekologisk biff däremot behöver ingen oroa sig för! 

 

Hur är det med fett då? Mättat fett, omättat fett, fleromättat fett… ja det tar vi i ett separat inlägg framöver 🙂

/M

 

Oliver & Olivolja!

Oliver & Olivolja!

Eftersom det förra inlägget handlade om hur man kan sänka inflammation i kroppen, så spinner vi vidare på temat med Oliver & Olivolja!

 

Inflammation

Du kan minska CRP (inflammationsmarkör) genom att bara äta olivolja! God medicin. Den innehåller bland annat oleocanthal, en fenol som är det som fått credit för olivoljans antioxidantiska och antiinflammatoriska effekt.

Oleocanthal har i studier visat sig ha likvärdig effekt som antiinflammatoriska läkemedel NSAID-preparat, som exempelvis ibuprofen. Den hindrar likt medicinen också enzymet COX-2 som är med vid bildandet av inflammatoriska prostaglandiner.

Man tror att olivolja möjligen går på COX-2 i större utsträckning än COX-1, medan NSAIDer påverkar båda. Enzymet COX-1 är nämligen också med i bildandet av prostaglandiner, men den varianten är mer kopplad till att hålla balansen i kroppen, och verkar i alla organ. I mag- och tarmkanalen till exempel så främjar COX-1 bland annat läkning varför smärtstillande preparat i förlängningen kan leda till magsår och andra skador i mag- och tarmsystemet. Eller det är en av anledningarna åtminstone. Kroppens förmåga att läka försämras helt enkelt. Detta kan dock inte ses som en bieffekt av olivolja!

Det stoppar dock inte där! Oleocanthal uppreglerar också ett enzym som heter LRP-1. Det här är spännande… LRP-1 har en avgörande roll i signaleringen inuti cellen. Varje cell. Den styr cellvandring som är viktigt för immunceller och särläkning. Om cellvandringen inte fungerar som den ska så kan det leda till tumörbildning, metastaser, inlärningssvårigheter och kärlsjukdom. LRP-1 styr också inflammation, celltillväxt,  reglering av blod- hjärnbarriärens genomsläpplighet, celldöd (apoptos) och så vidare, och så vidare!

 

Hjärt- och kärlsjukdom

Olivolja har dessutom visat sig minska risken för hjärt- och kärlhälsa, och detta gör den genom att förbättra funktionen hos våra endoteler. Endoteler är celler som täcker insidan av blodkärlsväggarna, och dessa har en mängd uppgifter, bland annat att styra hur kärlet kan dras ihop och utvidgas. Men de kan också utsöndra ämnen som har en antiinflammatorisk effekt, som kan kontrollera blodtryck, blodkoagulation, och minska benägenheten för lipoproteiner som exempelvis LDL-kolesterol att oxidera och förstöra vävnad.

 

Cancer

Oleocanthal har förmågan att döda sjuka celler, medan den låter friska vara. Den tränger in i cellens lysosom där den frisätter enzymer som dödar cellen, så kallad apoptos.

Alzheimer

En orsak bakom Alzheimer är plackbildning i hjärnan från β-amyloid. P-glykoprotein (heter det så på svenska?) är ett protein som bland annat hjälper till att “städa” cellerna. Det förekommer extra mycket i tjocktarmen, blodkärlen och i blod- hjärnbarriären där det skyddar våra celler. Problemet är att det minskar i mängd ju äldre vi blir. Oleocanthal har förmågan att uppreglera P-glykoproteiner, och på så vis också förbättra städningen!

Men Oleocanthal uppreglerar också proteinet LRP-1 som jag skrev om ovan!

 

Hur mycket ska man ta då? Finansgurun Mikael Syding drar i sig hela 1 dl om dagen, vilket förmodligen inte är en dålig idé. Men troligen räcker ett par, tre matskedar för effekt 🙂

 

-> Äkta olivolja ska få dig att “hosta till”, det vill säga man ska känna en lite brännande effekt långt bak i halsen. Då är den som bäst! 

 

Vi kikade förresten på medicin med Michael Mosley häromdagen där de genom ett experiment på ett antal personer undersökte olika oljors nyttighet. Olivolja visade sig ge en fin effekt på hjärt- och kärlhälsan medan andra vegetabiliska oljor som tex rapsolja inte hade någon som helst effekt.

 

Jag som tänkte att det här skulle bli ett kort inlägg…

 

/M

Minska inflammation naturligt

Minska inflammation naturligt

Jag vet inte om jag har skrivit förut om hur viktigt det är att hålla nere inflammationsgraden i kroppen? Kanske har nämnt det någon gång 😉 Här kommer ett inlägg i hur du kan minska inflammation naturligt.

 

Inflammation ligger bakom nästan alla sjukdomar, om inte alla, och vilket typ av symptom som uppstår beror på vart inflammationen är som mest aktiv. Tvärtom mot vad många tror, så behöver man inte alls märka av att man har en tyst inflammation, utan symptomen är många och kan vara ganska luddiga. Några exempel är värk i kroppen, låga energinivåer, ångest och depression, huvudvärk/migrän, sköldkörtelproblem, magproblem, viktuppgång eller koncentrationssvårigheter. På sikt kan det orsaka cancer, hjärt- och kärlsjukdom, alzheimers, autoimmunitet… ja ni fattar grejen!

 

Kosten är den allra, allra största orsaken bakom inflammation. Som väl är så verkar det åt båda håll, vilket innebär att kosten också kan användas för att bli av med det. Att äta “ren” mat som är så lite processad som möjligt är kanske en självklarhet, men det finns några saker till man kan boosta med:

 

Vad som minskar inflammation:

  • Omega 3 olja (EPA och DHA är mest effektivt vilka kommer från djurriket)
  • Gurkmeja – fantastisk krydda, glöm inte att tillsätta lite svartpeppar för optimalt upptag. Tidigare inlägg HÄR.
  • Ingefära
  • Grönsaker och bär! Gröna bladgrönsaker, alla typer av kål, vitlök, blåbär, hallon, rödbetor, selleri, svamp, morötter osv. Länk HÄR och HÄR
  • Oliver och olivolja (oupphettad)
  • Kokosolja.
  • Benbuljong – läker mage- och tarmkanal. Länk till tidigare inlägg HÄR.
  • Fermenterade grönsaker som surkål, kimchi osv
  • Te, särskilt grönt te men även svart
  • Tillskott av aminosyran glutamin för tarmarnas skull. Länk till tidigare inlägg HÄR.

-> Att läka mage och tarm är en stor vinst!

 

Övriga saker man kan göra

  • Svettas! Träning gör underverk
  • Sov ordentligt!
  • Stressa ner…
  • Umgås med folk!

 

Vad som är inflammationsskapande:

  • Socker – alla typer av socker. Länk till tidigare inlägg HÄR.
  • Kassa, processade vegetabiliska oljor, och särskilt upphettade sådana.
  • Vita mjölprodukter
  • Mejerier – för vissa!

 

Folk blir verkligen upprörda när man säger att mejerier kan orsaka inflammation, det är en sådan grundpelare i vår kosthållning jämte spannmål. Självklart så behöver det här inte vara sanningen för alla, men har man “provat allt” och fortfarande lider av något av symptomen ovan, så kan det vara en bra idé att utesluta mejerier en tid. Allt eftersom man läker mage och tarm, så kan man mycket väl tåla mejerier framöver igen, så det måste inte vara “för gott”. Personligen så äter jag och maken ost någon gång per vecka, men i övrigt är det mejerifritt här hemma. Vi mår båda två bättre av att dra ner på mejerier. Anledningen till att vi äter ost ibland är både för att det är väldigt gott (!), och för att vi klarar det betydligt bättre än övriga mejerier. Hade man kunnat handla rå grädde i Sverige så hade vi nog konsumerat det också 🙂

 

/M

Värk? Träna!

Värk? Träna!

Jag har ramlat på ganska många på sistone som säger att de inte kan träna pga värk, antingen för att de har en inflammatorisk sjukdom så som reumatism eller att de har förslitningsskada (artros). Detta är helt fel! Jag är visserligen ingen sjukgymnast och tänker inte låtsas vara en heller, men träna ska alla människor göra, och särskilt de men värk! På sin nivå. Förstås. Har du värk? Träna!

Pilates skapades av Josef Pilates som faktiskt var reumatiker! Han skapade den träningsformen just för att stärka upp sina leder. Det ni! Att träna är alltid en bra idé.

 

Ni som läser här ofta vet ju att min armbåge är en barometer för hur väl jag sköter mig. Den tog över jobbet efter min högra handled, som var det innan steloperationen. Sköt jag mig riktigt illa så protesterade även armbågen efter några dagar, men den reagerar fortare nu. På något konstigt sätt så har jag accepterat det i 1,5 år. Att den är så alltså! Jag har trott att leden varit skadad efter reumatismen, men för några veckor sedan så satt jag och tittade på den, och tänkte att man kanske kan göra något åt det. Det borde ha varit självklart egentligen, man kan ju göra något åt allt (!!). Men det märkliga i historien var att jag helt plötsligt då började undra varför armen är så mycket bättre de veckor jag yogar 4-5 ggr. För er som provat yoga så förstår ni det märkliga i det, då man ju spenderar en stor del av tiden med att just belasta armbågarna.

 

Jag bokade helt enkelt tid med en sjukgymnast! Just pga ledgångsreumatismen så har jag träffat rätt så många sådana under åren, och med (väldigt) blandade resultat. Denna gången bokade jag däremot med hon som driver det yogacenter jag går på, stabilisera. Vilken kvinna! Jag säger så om alla som arbetar där, men de är verkligen helt fenomenala. Vi började med att prata kost i en halvtimme innan vi ens började kika på armbågen. Det är ju ett så spännande ämne, och extra roligt är det när det visar sig att man delar kostfilosofie 🙂

 

Det visade sig förresten att mina småmuskler runt armbågen är väldigt spända och överansträngda. Därav “knutorna”. Jag fick några övningar att sysselsätta mig med, excentriska sådana, och så ska jag dessutom gå på laserbehandlingar för att kicka igång läkningen. Jag fick även lite massage, och ska fortsätta att ge mig själv det för att tvinga muskeln att slappna av. Experter är bra! Visst är det möjligt att jag även har en ledskada, men det kan jag ju inte göra så mycket åt så min enda räddning är att stärka musklerna runt leden.

 

Problemet med mig är förresten att jag dessutom är överrörlig, så jag har en tendens att belasta på fel sätt. Jag måste därför alltid tänka på att arbeta muskulärt och inte “bara släppa kroppen” liksom. Det ska ju visserligen alla tänka på, men vi som är överrörliga får fundera extra mycket. Som tur är går det att bygga in det som vana. Yoga är ett bra sätt att skapa vana på, men även pilates!

Jag ska återkomma med recension av lasern. Jag är verkligen supernyfiken på vilken effekt det kommer att ha. Det ska bli riktigt spännande!

/M

 

 

Ketosens potential!

Ketosens potential!

Min armbåge är back in business igen. Jag vet inte riktigt varför jag blir så förvånad varje gång (!) över ketosens potential! Det är verkligen ett fruktansvärt och förvånansvärt effektivt verktyg.

Man kan ju såklart argumentera över hur lång tid det tar att komma in i ketos, eller åtminstone “optimal ketos”. Men för att ta den frågan så behöver man ju också fundera på vad man är ute efter, som i mitt fall är att sänka inflammation. Ketoner är ju aldrig av eller på, utan de tillverkas hela tiden men i olika hög grad hos olika människor beroende på vad de äter och hur ofta. Det betyder att du kan få upp antalet ketoner i blodet väldigt snabbt, men det betyder inte att kroppen lärt sig att använda dem. Användandet tar tid. Hur som helst så ska jag inte springa ett marathon där jag i så fall hade behövt vara totalt ketoadapterad sedan ett par månader tillbaka, utan jag vill snabbt bli av med inflammation.

Så med det sagt; hur gör man och vilken effekt kan man få av ketos?

Hur gör man?

Det finns ett par sätt att komma in i ketos på, och fasta är en variant. Du kan dessutom kombinera det med att köra ett hårt träningspass för att vara riktigt säker på att tömma glykogenlagrena. Personligen så är jag ganska bekväm av mig, varför jag väljer ett annat sätt, nämligen att fettbomba! Ibland kombinerar jag det med ett träningspass, och ibland inte.

Att fettbomba innebär precis vad det låter som; att verkligen ösa på med fett, och gärna kokosolja eller MCT-olja. Det tvingar nämligen kroppen att använda fett som bränsle. Definitionen fettbombning är såklart olika för olika människor, och människor hamnar i ketos olika lätt, men för mig innebär det någonstans 70-90 energiprocent fett. Då går det fort!

Liksom med mycket annat så verkar kroppen vänja sig även vid ketos. Jag upplever att det blir lättare och lättare med tiden, och den här gången tog det bara 3 dagar innan min armbåge var helt bra igen. Då kan jag ju tillägga att jag även ätit ganska så stora mängder protein de här dagarna i form av nötfärs och fläskkotlett. Protein i överskott blir till glukos i kroppen, varför det försvårar en ketos. Bacon är förresten ingenting som vi äter särskilt ofta här hemma, även om det har en bra “sammansättning” ur ett ketosperspektiv. Det finns dock andra mindre bra saker med det, varför vi helst väljer att äta andra typer av animalier.

Saker som försvårar ketos:

  • Mejeriprodukter med undantag smör
  • Alkohol
  • Eventuellt stora mängder koffein
  • Sötningsmedel (påverkar inte insulin, men det påverkar ketoner)
  • Tomater
  • Paprika
  • Stora mängder magert protein (äts istället med stora mängder fett)
  • Frukt
  • Rotfrukter
  • Processade livsmedel som charkuterier (för vissa)
  • Nötmjöl och stora mängder nötter

Naturliga råvaror gäller i vanlig ordning, och personligen adderar jag gärna ett par fettkaffe om dagen, mycket olivolja på mina grönsaker, ägg och orimmat fläsk eller andra feta bitar.

 

Hur lång tid tar det? 
Som sagt så går det ganska så fort för mig, men om man inte är van vid de här fettmängderna så får man kanske räkna med 1-4 veckor innan man fått resultat. Somliga kör ketos över lång tid, medan andra är som jag och använder det som ett verktyg. Det finns inga regler i hur länge eller hur ofta, utan man kan använda det precis som man vill!

 

Övrigt om ketos är att det är överlägset som en detox av kroppen! Jag tror inte att det finns någonting som på ett så effektivt sätt renar på cellnivå. Det gör att kroppen slår om till att reparera skador samtidigt som den gör sig av med slaggprodukter. Så det kan vara behövligt bara ur det perspektivet. 

 

/M

Solskenshistorier

Solskenshistorier

Det finns otroligt många solskenshistorier där personer som lagt om sin kost fått fantastiska resultat redan efter någon, eller ett par veckor. De har blivit av med allt från ledvärk, migrän, hudåkommor till psykiska besvär. Underbart!

 

Men… givetvis gäller det här inte alla! Hur härligt det än är att läsa och höra om, så tycker jag att det är synd att det oftast är dessa personer som lyfts fram i diverse media. De allra, allra flesta får inte resultat så fort. Jag har arbetat med en hel del klienter, och framför allt personer med reumatisk värk av olika slag, och för dem tar det tid. Hur lång tid beror på hur länge man har varit sjuk, hur status är i dagsläget vad gäller inflammationer, hur ens livssituation ser ut och inte att glömma – ens “skador”. Om man har varit sjuk en tid, så har man troligen också en del skador på både mjukdelar och skelett. Värken kvarstår förstås i de fallen, hur väl man än sköter sig. Det var till exempel en sådan skada som ledde till att jag själv valde att steloperera min handled. Skelettet var helt enkelt i ett allför dåligt skick, till och med obefintligt på sina ställen.

 

Syftet med det här inlägget är inte att slå ner på varken trovärdighet eller allvarlighetsgrad av värk hos de som har blivit “friska” fort, utan snarare att tydliggöra att det inte alls hör till vanligheten. De flesta måste ha tålamod, och arbeta med fler delar av sitt liv än enbart kosten.

 

För mig tog det över ett år att bli helt symptomfri, vilket var en process, och jag fick även kika på andra delar av mitt liv för att nå hela vägen fram. Det är mycket som man säger föds ur trauma, både “framgång och nederlag”, och det gäller även kronisk sjukdom. Viktiga frågor att ställa sig är därför:

 

  • När blev jag sjuk?
  • Var det någon särskild händelse som triggade sjukdomen?
  • Hur levde jag mitt liv när jag blev sjuk? Kost, stress, sömn, träning.

 

Trauma behöver inte vara psykisk, utan det kan också vara fysisk i form av skador. Man måste helt enkelt sätta sig ned och lära känna sig själv 🙂

 

Lita på processen, låt det ta tid och ge inte upp!

/M

Mera gurkmeja!

Mera gurkmeja!

Nu blev jag ju supersugen på att skriva om gurkmejans förträffligheter, eller rättare sagt kurkumin, som är den aktiva substansen. Jag vill ha mera gurkmeja!

 

Kurkumin är en polyfenol, vilket är en kemisk ämnesklass som återfinns i växter. Namnet kommer sig från att de innehåller fenolgrupper och det finns olika sorter där ni säkerligen känner igen tanniner (i vin och kaffe till exempel), flavonoider (kakao, blåbär, lök, te och äggula till exempel) och fenylpropanoider. Det är ingenting som man behöver kunna, utan poängen är att det är ett mycket potent ämne som också räknas som antioxidant.

 

Kroppen fungerar lite som ett pussel, där om man tar immunförsvaret som exempel, vissa antikroppar passar perfekt för att pussla ihop sig med ett förkylningsvirus av en viss sort. Andra passar istället för något helt annat virus, bakterie eller vad för hot det nu är. När antikropparna “dockar” ihop med valt virus så oskadliggör de viruset. Ju mer man utsätts för, ju bredare sortiment av specialanpassade pusselbitar (antikroppar) får man. Det här pusselsystemet gäller inte bara immunförsvaret utan även enzymer, inflammatoriska cytokiner, tillväxtfaktorer etc. Kurkumin är en multifunktionell pusselbit kan man säga, och passar till flera sorters celler vilket är anledningen till att den är så mångsidig.

 

Kurkumin har potentialen att:

  • Hämma amyloider som är en grupp proteiner som ligger bakom “amyloida plack” som är en av orsakerna till Alzheimers.
  • Hämma enzymet lipooxygenas som ovandlar arakidonsyra (omega 6) till leukotriener vilka i sin tur ökar genomsläppligheten i blodkärlen.
  • Gå in och slå av och på gener som bidrar till inflammation och tumörbildning. Men den kan också aktivera celldöd hos tumörceller via TNF-α.
  • Nedreglera både MAPK och COX-2 som är spelare bakom inflammation.
  • Förbättra kolesterolprofilen, med mer av HDL och mindre av LDL.

 

Så vad kan man använda det här till i praktiken? Kurkumin har visat effekt vid IBS (Irritable Bowl Syndrom), reumatiska sjukdomar, inflammatoriska tillstånd och i vissa fall cancer. I Indien används våtomslag med gurkmeja mot allt från insektsbett, hudsår, akne till brännskador.

 

Jag kan ju också nämna att det kan vara svårt att få i sig tillräckliga mängder med gurkmeja för att få tydliga effekter. Detta beror dels på att gurkmeja bara innehåller 3-5% kurkumin, men också för att biotillgängligheten är så låg. Som jag skrev i förra inlägget så ökar piperin i svartpeppar upptaget av kurkumin i gurkmeja, och inte så lite heller, utan med hela 2000%! Även fett behövs då det är lösligt i fett (och alkohol). Koppar verkar också hindra aktiviteten hos kurkumin. Då det inte finns några negativa bieffekter av stora intag, så tänker jag att en shot lite då och då är en (liten men bra och enkel!) försäkring för min framtida hälsa.

/M

 

Underbara gurkmeja!

Underbara gurkmeja!

Den där armbågen jag skrev om för ett tag sedan blev värre i förra veckan. Inflammationen vägrade släppa och den svullnade upp och hade sig. Jag blev lite smått desperat och började med en rågad matsked gurkmeja både morgon och kväll. Gurkmejan blandades med ungefär ett gram C-vitamin i vatten. Och svartpeppar förstås för att öka biotillgängligheten. Inte särskilt gott men oerhört effektivt! Jag är nästan helt bra, så jag ska fortsätta med detta i en dryg vecka till tänkte jag för att vara på den säkra sidan. Kanske två.

 

Jag har tidigare länkat till en pilotstudie där försökspersoner med RA fick kurkumin (den aktiva substansen i gurkmeja) och NSAIDer (Voltaren eller diklofenak) där gurkmeja hjälpte bättre mot inflammation än NSAID. Det är bara en pilot men ändå. Mitt gurkmeja-intag går alldeles för mycket i perioder, så den biten ska jag absolut skärpa till, då gurkmeja även har visat sig ha en mängd andra positiva effekter i kroppen än just inflammation. Mig veterligen så finns det dessutom inga biverkningar på att använda det under lång tid.

 

Den aktiva substansen i gurkmeja, kurkumin är fettlöslig så förutom att ta det tillsammans med svartpeppar, där det är piperin som ökar biotillgängligheten så ta det även tillsammans med någon typ av fett. Utan dessa två så har kroppen nämligen väldigt svårt för att ta upp det, och det får ingen eller väldigt lite effekt. Andelen kurkumin i gurkmeja är lågt som det är redan på endast runt 3-5%. En skvätt olivolja i shoten fungerar därför utmärkt om man inte äter en måltid i samband med intaget som innehåller fett.

 

Gurkmeja är för övrigt väldigt effektivt på att dämpa inflammation i just mag- och tarmsystem! Det var dagens tips det!

/M

Pyssel och armbågar

Pyssel och armbågar

Häromdagen så diskuterade jag med min 4-åriga brorsdotter om vem som egentligen bestämmer vilka blommor som är ogräs och inte, och när det är säsong för vad. Allt är ju fint alltid tycker hon. Det tycker jag med! Tete a teten fick därför komma in och bo lite till. Våra julstjärnor lever faktiskt också fortfarande, och växer så de knakar. Blommor kan vara hängandes, ståendes… eller på sniskan. Allt klär i blommor när man är 4 år! Och även 32.

 

Men hur går det med min armbåge undrar man ju?! Sådär. Upp och ner. Jag har inte varit så snäll mot den då jag trots lite känningar har grejat hemma. Ganska mycket. Typ målat möbler, vaxat möbler, virkat mattor, yogat, grävt i trädgården… Armbågen hade väldigt blandade känslor till dessa aktiviteter.

 

Jag ÄR fortfarande (!) irriterad för att gluten hade en sådan effekt på mig. Det gör mig ju egentligen ingenting att det är just gluten i sig, då jag vant mig av vid det, men jag ville ändå att jag skulle ha möjligheten att kunna äta det. Förstås! Även om jag väljer att låta bli. Men, men så kan det vara. Jag vet ju åtminstone vad som triggar min inflammation, och jag är väldigt nöjd med att jag slipper cellgifter 🙂

/M