blodsocker för lågt

Progesteron och kortisol

Har du problem med låga nivåer progesteron? Kan progesteron och kortisol ha med varandra att göra?

Progesteron kanske oftast kopplas ihop med PMS-besvär men det är inte det enda symptomet. Förstoppning, dålig hy, trötthet, infertilitet, depression och nedstämdhet, ömma bröst, vätskesamling, humörsvängningar och viktuppgång samt oregelbundna menstruationer är både indirekta och direkta effekter av för lågt progesteron. Smörjer man flitigt med progesteronkräm kan man också få utslag och finnar samt viktuppgång, så det kan vara tecken på både för lite och för mycket progesteron. Det här brukar för övrigt också vara en effekt av syntetiskt progesteron i preventivmedel.

För en fertil kvinna så mognar ett ägg var månad i en äggblåsa för att sedan släppas ut i äggledaren där det transporteras till livmodern. Den där äggblåsan som höll ägget görs om till en gulkropp som bildar progesteron men också östrogen.

Vad många däremot inte vet är att kvinnor som har fyllt 30-35 inte släpper ett ägg var månad! Ett ägg mognar inte ens var månad varför äggblåsan inte görs om till en gulkropp som därför inte heller tillverkar progesteron. För det första kan man ju inte bli gravid om ett ägg inte släpps, men man får också mindre progesteron. Så vid ungefär 35 års ålder kan därför klimakteriebesvär börja göra sig till känna. Progesteron och östrogen tillverkas även i binjurarna men i mycket mindre mängd.

För att ytterligare "strö salt i såren" så är progesteron dels ett prohormon till kortisol, dvs progesteron kan omvandlas till kortisol vid behov. En stressad kvinna får därför mindre progesteron till förmån för det livsviktiga kortisol. Som om det inte vore nog kan kortisol fästa i samma receptorer som progesteron. Det här innebär att progesteron då simmar omkring i blodet utan att kunna göra verkan på cellnivå. Ett blodprov kan därför se normalt ut - men du har symptom på progesteronbrist!

Så summa summarum - Vad beror din progesteronbrist på? Om du har varit stressad under en lång tid så hjälper det inte att bara börja smörja med bioidentisk progesteronkräm. Det kan visserligen hjälpa under en period, men inte över tid. Snart smyger sig oönskade bieffekter sig på igen. Liksom med allt så behöver man gå på rotorsaken till problemet, och inte plåstra med diverse tillskott och hormoner, oavsett om de är bioidentiska. Det kommer inte att ge resultat på sikt!

Tänk på att stress inte bara behöver innebära mycket att göra utan lika gärna kan bero på negativa tankar, dålig kosthållning, låg självbild, ensamhet osv.

/M

Kortisol – vad gör det egentligen?

Kortisol – vad gör det egentligen?

Kortisol är ett av de hormoner som jag tycker har ett överdrivet dåligt rykte, och kanske vet de flesta inte riktigt vilken roll det har i kroppen. Som med alla hormoner så gäller det att hålla det i balans, varken för högt eller för lågt är bra. I detta inlägget ska jag försöka svara på era vanligaste funderingar. Kortisol - vad gör det egentligen?

 

KORTISOL I KROPPEN

Kortisol är ett steroidhormon som produceras i binjurarna. Nästan alla celler i kroppen har receptorer för kortisol, varför det kan agera på en mängd olika sätt beroende på vilken cell det kommer i kontakt med.

 

Kortisol höjer blodsocker, styr ämnesomsättning, matsmältning, verkar inflammationsdämpande, påverkar minnesbildning, påverkar hunger och sug, styr vår vakna- och sovklocka, reglerar blodtryck, påverkar andra hormoner, styr fettinlagring, avgör stresstolerans och påverkar vårt immunförsvar.

 

Den naturliga cykeln av kortisol är att vara högt på morgonen för att få dig att få vakna pigg och alert. Under dagen avtar sedan nivåerna för att framåt kvällen och natten vara som lägst. Då tar istället sömnhormonet melatonin över för att vagga dig till sömns.

 

Med normala nivåer av kortisol känner du dig lugn och samlad, du sover bra och vaknar utvilad och pigg. Ditt blodsocker är på jämna och stabila nivåer, och ditt blodtryck är inte för högt.

 

NÄR BLIR KORTISOL ETT PROBLEM?

Om du bråkar med din partner eller har en stressig situation på jobbet så ryker kortisol in som stresshormonet  nummer ett! Vad som händer är att det höjer blodtrycket så att du får blod ut till dina muskler, samtidigt som det höjer blodsocker så att du får kraft att springa. Det kallas för ett "fight or flight"-mode, och det är förstås ingenting konstigt. Inte om det händer ibland åtminstone! Problemet dock, är att det finns de som konstant går runt i ett mode av "fight och flight". Anledningarna kan vara många; att inte trivas på jobbet, att inte trivas i sin relation, att ha en dålig självkänsla och tro på sig själv, att känna att man inte har kontroll över sin situation, sjukdom osv. Gemensamt brukar dock vara en upplevd saknad av kontroll på något vis, eller att man inte är nöjd och/eller trivs. Man kan ha supermycket att göra, men älskar man vad man gör och själv styr sin riktning, så upplevs det inte som en stress på kroppen.

 

En annan faktor som kan öka kortisolnivåer är en taskig kost, fylld av snabba kolhydrater och tillsatser, vilket är enormt stressande på kroppen.

 

Högt kortisol

Så vad händer då? Jo som jag skrev ovan så förbereder kortisolet musklerna för fight or flight. Samtidigt som det gör det, så nedreglerar det matsmältning, immunförsvar, lagning och underhåll av celler, tillväxt, hormonerna testosteron och progesteron, minnesbildning och alla andra kroppsfunktioner som inte är livsavgörande för stunden. Om stressen då är kronisk, dvs ligger på under en lång tid så blir det här förstås väldigt obekvämt. Symptomen är olika för olika människor, men det kan resultera i matsmältningsproblem, viktökning (särskilt bål) eller viktminskning, sömnproblem, nedbrytning av muskelmassa, grånande av hår, sköra naglar, hudproblem, rubbningar i menscykeln, infertilitet, ökning av infektioner, ytliga blodkärl och rosaröd hudton osv.

 

Kortisol ökar även sug efter kolhydrater och salt mat, samtidigt som det ökar risken för nedstämdhet och depression då det minskar nivåerna av serotonin i hjärnan. Det är dessutom den främsta orsaken till att man får hudbristningar, både i tonåren, under graviditet och vid viktökning.

 

Problemet med för högt kortisol kopplat till sömn är att när man befinner sig i en stressande situation under en längre tid, så är också kortisolet högt på kvällen när det borde vara som lägst. Detta gör att man känner att man inte behöver vila, när man egentligen behöver det som mest! Man kommer in i ett dåligt hamsterhjul.

 

Lågt kortisol

Utmattning, sämre hantering av stress, muskelsvaghet, yrsel och depression är några exempel på att ha ett för lågt kortisol. Anledningen till en försämrad produktion av kortisol är oftast att binjurarna är utmattade. Man har alltså ställt för höga krav på dem, under en för lång tid. Det har då resulterat i en försämrad produktion, och detta kan man inte åtgärda. Så om binjurarna en gång blivit utbrända efter att man tex har "gått in i väggen", så har man en försämrad stresshantering för gott.

 

En annan anledning till för låg produktion av kortisol är den autoimmuna sjukdomen Addisons sjukdom.

 

KAFFEDRICKANDE, TRÄNING OCH MAT SOM PÅVERKAR KORTISOL

Kaffe är en lurig dryck, och det finns två faktorer som avgör i hur stor grad det påverkar kortisolutsöndring. Nummer ett är om du metaboliserar koffein snabbt eller långsamt, vilket man kan få reda på genom ett DNA-test. Nummer två är hur van kaffedrickare du är! Vana kaffedrickare påverkas mindre, medan ovana får en större "effekt". Kaffe gör alltså alltid att kortisol utsöndras, men i olika grad hos olika personer. Om man vill minimera kaffets mindre bra hälsoeffekter, alltså dess påverkan på kortisolet, så bör man dricka det under dagens första halva. Att dricka kaffe efter kl 15.00 påverkar mer i kroppen än bara sömnhormonet melatonin. Man kanske kan sova trots en minskning av melatoninutsöndring (till följd av ökat kortisol), men det får ändå följder i kroppen. Melatonin säger nämligen bland annat till kroppens celler att starta reparation och underhåll och sortera dagens intryck. Sömn är otroligt viktigt för vår hälsa, och att sova otillräckligt och ineffektivt höjer kroppens biologiska ålder. Avsevärt!

 

Träning då? Att få ett kortisolpåslag tillfälligt pga träning är inte farligt! Många är rädda för det, men tvärtom så förbättras kortisolnivåerna på sikt, även om de höjs tillfälligt. Däremot så kan det vara onödigt att träna tex långdistans kondition (som gör att kortisol höjs över en längre tid) strax innan läggdags just för sömnkvalitet och kroppens återhämtning.

 

Påverkar mat kortisol? I allra högsta grad! En kost baserad på snabba kolhydrater gör att blodsockret åker bergochdalbana, och med det följer kortisolet hack i häl. När blodsockret dyker, som det gör en stund efter några frallor och yoghurt till frukost, så utsöndras kortisol för att rädda situationen. Kortisol tar nämligen av glykogendepåerna i levern, av muskler, mjukdelar och skelett för att höja blodsockernivåerna igen. Frukosten är därför ganska viktig när det kommer till att bestämma dagens kortisolutsöndring, och även därmed förbränning och energinivåer!

/M

 

 

 

Glycin

Glycin

Denna underbara lilla aminosyra! Jag har skrivit lite om den förut men det tål att upprepas, och särskilt om man är en person som lätt kommer upp i kortisolnivåer, som jag.

Glycin är som sagt en av de 20 aminosyrorna och förekommer bland annat rikligt i kollagen och gelatin. Andra proteiner innehåller relativt små mängder glycin, och eftersom folk generellt sett är dåliga på att äta gelatin- och kollagenbildning livsmedel så kan ett tillskott vara på sin plats. Visserligen tillverkas det även av kroppen själv, men när man utsätts för framför allt stress och mycket toxiner (alkohol, skräpmat mm) så förbrukas det fort.

Glycin i korthet:

  • Sänker kortisolnivåer (bra om man tränar mycket eller "bara" är allmänt uppskruvad)
  • Avgiftar lever och njurar
  • Ökar blodsockerkontroll, dvs trycker glukos in i cellerna.
  • Verkar som en hämmande signalsubstans i hjärnan och ryggmärgen, likt GABA
  • Är en av byggstenarna i Glutation, kroppens kraftigaste antioxidant.
  • Kan förbättra sömnen pga det som jag nämnt ovan.
  • Kan förbättra kroppssammansättning pga det som jag har nämnt ovan.

Glycin är dessutom gott till skillnad från mycket annat som man tvingar i sig! Det ser ut och smakar som socker faktiskt. Jag har börjat ta glycin även på morgonen, då jag tidigare bara har tagit det på kvällen, och jag har märkt många fördelar av att öka och sprida ut intaget.

Mår man dåligt av glycin så är det ett tecken på att levern är överbelastad, och fylld med skräp. Börja på något gram om dagen bara i så fall och jobba dig uppåt.

/M