Sköldkörtel – Män

Även om sköldkörtelproblem är mer vanligt hos kvinnor än hos män så existerar det ändå hos män. Symptomen är samma som kvinnor får, nämligen:

  • Trötthet – Som i sovatrött
  • Frusenhet
  • Koncentrationssvårigheter
  • Viktuppgång
  • Muskelvärk
  • Förstoppning
  • Nedstämdhet
  • Ingen sexlust
  • Torr hy och sköra naglar

Det finns lite olika orsaker bakom sköldkörtelproblem, och även om jag har skrivit om dem tidigare så tål det att upprepas. Låga sköldkörtelnivåer är nämligen inte samma sak som att sköldkörteln i sig inte fungerar.

  1. Autoimmunitet – Hashimotos eller Graves
    • Detta testas man inte alltid för. Diagnos kan ställas genom att testa för antikroppar (70% av alla med autoimmunitet visar positivt på ett sådant test) eller genom att göra ett ultraljud på sköldkörteln.
  2. Stress
  3. Näringsbrist – Främst av selen, zink och jod.

 

De vanligaste hormonerna man testar är TSH (gaspedalen), T4 och T3. T4 är det hormon som sköldkörteln tillverkar mest av vilket visserligen är aktivt i sig själv men som främst behöver omvandlas till T3 för optimal effekt. Detta görs ute i celler runt om i kroppen eller i mage och tarmkanal.

 

Stress och Sköldkörteln

Ett obalanserat kortisol kan dra ner sköldkörteln liksom sköldkörteln kan dra ner kortisol. Det kan därför vara svårt att veta vad som är hönan och vad som är ägget. Man ska komma ihåg att all stress inte orsakas av att ha för mycket att göra. Lika ofta är det negativa tankar, dålig kosthållning, insulinresistens, en känsla av att inte ha kontroll över eller att inte trivas med sin livssituation.

Det finns flera sätt på vilket kortisol påverkar sköldkörteln negativt. Dels hämmar det hypotalamus och hypofysen i hjärnan (övervakningscentralen) som i sin tur då inte trycker på ”gaspedalen” så att sköldkörteln ska tillverka T4 och T3. Därtill minskar både förhöjt kortisol liksom inflammation konverteringen av T4 till T3. Ofta har man i detta fall både lågt T4, T3 och TSH. Men man kan också ha lågt TSH, T3 och normalt T4.  Kronisk stress ökar också risken för autoimmunitet om genetiken finns där.

 

Resistens eller TBG – Gott om hormoner men ingen verkan

Ibland kan en blodpanel se helt normal ut trots att man upplever symptom. Då kan det vara frågan om en resistens, alternativt att sköldkörtelhormonerna är bundna till TBG, thyroid binding globuline. Problemet för båda dessa fall är att hormonerna finns i blodet men så länge de är bundna kan de inte göra verkan på cellnivå.

Resistens handlar oftast om ett kortisol i obalans och då är det man får behandla – den så kallade HPA-axeln.

 

Trots att du är man kan du få en indikation på hur du ligger till genom att testa din sköldkörtel och kortisol HÄR. (Svara bara nej på de frågor som rör en menscykeln). Du kan även ta en blodpanel via Werlabs för runt 360 kronor. Läs mer om det HÄR.

/M

 

Kortisol – vad har det för effekt i kroppen?

Kortisol har kanske fått lite väl dåligt rykte kan jag tycka. För även om det kallas för stresshormon så är det inte enbart av ondo. Tvärtom så är det ett livsviktigt hormon som ska vara högt på morgonen när vi vaknar – så att vi kommer pigga och glada ur sängen! Därefter sjunker det under dagen så att vi kan somna på kvällen. Problemet är att många inte har en sådan kortisolkurva. Istället är det lågt på morgonen så att man vaknar trött för att sedan bli lite högre framåt lunch. Därefter sjunker det ganska tvärt och ger den berömda tröttheten där vid 14-16-tiden. På kvällen däremot bestämmer sig kortisol för att sticka iväg uppåt igen varpå du inte kan sova.

Vad gör det här med våra kroppar?

Ja förutom att skapa sömnproblem så ökar det också inflammationsgraden i kroppen, och då pratar vi om den där ökände låggradige inflammationen. Kortisol är inflammationshämmande om det får arbeta under begränsade perioder, men är det istället högt under lång tid, och särskilt på fel tider, så ökar det inflammation i kroppen. Det gör också att vi blir något insulinresistenta vilket gör att vi dels kan lagra in en hel del kroppsfett, och särskilt runt buken. Men kortisol gör också att vi får mindre energiomsättning i cellerna (lägre nivåer sköldkörtelhormon) liksom reparation och underhållsarbete avstannar. Då ökar risken i sin tur för en mängd olika sjukdomar. En obalans bidrar också till ett salt- och/eller sötsug, och det ger också symptom som ångest och oro vilka inte är helt ovanliga!

Kortisol och hormoner

Kortisol prioriteras alltid framför andra hormoner eftersom det bidrar till kortsiktig överlevnad. Andra hormoner kan vara testosteron och progesteron vilket gör oss sämre på att bygga muskler, vi tappar sexlust, får mindre energi, sämre minne, tappar hår, får finnar och acne, värk i leder, PMS-besvär ökar liksom vikten och risken för hudbristningar.

Hur gör man då för att balansera sitt kortisol? Man kan prova dels L-Glycin och zink vilka båda sänker kortisol liksom olika adaptogener som exempelvis rosenrot. Det här är dock bara kortsiktiga lösningar. De är inte verkningslösa men man behöver arbeta med en kost- och livsstilsförändring parallellt för ett långsiktigt resultat. Då gäller det att lyssna på sin kropp, göra som den säger och ha tålamod.

/M

 

Vad kan vi göra åt utbrändhet?

De flesta av mina klienter har antingen haft en utbrändhet eller så är de mitt uppe i det. Jag har sett alldeles för många gånger hur stor skada detta gör, och inte bara för individen som råkar ut för det utan även för familj, arbetsgivare, vänner och så vidare. För även om det inte känns som att arbetsgivaren bryr sig så gör de det, i de allra flesta fall åtminstone. Jag tror bara att de inte vet vad de kan eller bör göra åt det om jag ska vara ärlig. Varken innan det händer eller efter det har hänt. Många företag har en rutin för vad man ska göra, men jag har inte upplevt att det fungerar särskilt bra. Känslan av att känna sig värdelös och otillräcklig tas inte alltid om hand, och istället späs ofta den känslan på i den så kallade behandlingen. Vad kan vi göra åt utbrändhet?

För att kunna svara på den frågan så behöver man våga gräva lite. Vi kan inte ändra på det vi inte känner till. Många jag träffar börjar med att berätta ganska vaga historier om varför utbrändheten blev ett faktum. Det är inte tillräckligt. Vi måste kartlägga bakgrunden, och vi måste våga lyfta vad som är och var problemet. Inte i vår situation utan hos oss själva. Med det menar jag inte att det är ens eget fel, men vad var det i situationen som inte funkade för just mig. Stress är inte samma för alla, och ingenting är stressande förrän vi upplever det som stressande. Det är alltså inte de yttre omständigheterna som är viktiga, det är de inre. Detta handlar inte om skuld och skam, utan om möjligheten till att förebygga att samma sak händer igen. Om man ska förebygga det så måste man veta – annars är det lätt hänt att springa rakt i fällan igen. De flesta som blir utbrända en gång blir det också en andra och till och med en tredje gång.

Jag skulle gärna vilja se nya metoder till att behandla och förebygga utbrändhet! Dels i sig men också för att stress nästan alltid ligger bakom kroniska sjukdomar. Och som bekant ökar antalet människor som får en eller flera kroniska sjukdomar i rasande takt.

/M

Vad är stress?

Vad är stress?

Jag har haft så många intressanta diskussioner med människor på sista tiden kring stress. Det är ju nästan en folksjukdom idag och roten till “mycket ont” och jag förstår att människor ofta vill väl men snälla – tänk en gång till innan du ger någon annan “goda råd”! För vad är stress för dig? Vad är stress för någon annan? Det är inte samma sak! 

Det enda vi med säkerhet kan veta är att vi inte tänker likadant som vår partner, vår granne, vårt barn, vår förälder, vår kollega eller ens vår bästa vän. När jag och min man varit på fest så kan våra diskussioner vara ganska intressanta efteråt. I början kunde jag bara inte förstå allt han missade och inte kunde se, men sen insåg jag ju lite skamset allt jag missade och inte såg. Han ser ett välsnickrat bord, ett snyggt golv, en detalj på ett skåp… jag såg paret som bråkat, de som flörtade eller de som kändes utanför och var blyga. Vi ser och upplever helt enkelt olika saker fast vi är på samma plats.

Med det sagt – vad som är stress för dig är inte nödvändigtvis stress för mig. För att något ska vara stressande så måste det upplevas som stressande. Det här är viktigt! Jag vet inte hur många gånger jag fått höra att jag måste ta det lugnt, att inte jobba så hårt, titta på en film eller varför inte “slappna av”. Alltså bara för att någon klassar att ligga på soffan som att slappna av betyder inte att jag slappnar av på det sättet. Jag träffade en fantastisk kvinna häromdagen som tävlade i crossfit och berättade för mig att hennes kropp var så stressad så hon hade utifrån goda råd från andra – slutat att träna i några månader. Resultatet? Ännu värre! Den här kvinnan har tränat hårt sen hon var liten och att inte få lov att träna stressade henne ännu mer. Träning var det enda hon kunde tänka på, och hon blev till och med rädd för att promenera i jakten på “vila”. Efter en halvtimme var vi på botten med det riktiga problemet, varför hon faktiskt var stressad. Det hade ingenting med hennes träning att göra, istället hade det med relationer att göra. Spännande eller hur?!

Så – ge inte goda råd utefter dig själv och dina referensramar – lyssna istället på den andra personen. Vad  behöver hon eller han för att må bra och ge sen guidning utifrån det. Att lyssna är en konst! 

/M

 

Progesteron och kortisol

Progesteron och kortisol

Har du problem med låga nivåer progesteron? Kan progesteron och kortisol ha med varandra att göra?

Progesteron kanske oftast kopplas ihop med PMS-besvär men det är inte det enda symptomet. Förstoppning, dålig hy, trötthet, infertilitet, depression och nedstämdhet, ömma bröst, vätskesamling, humörsvängningar och viktuppgång samt oregelbundna menstruationer är både indirekta och direkta effekter av för lågt progesteron. Smörjer man flitigt med progesteronkräm kan man också få utslag och finnar samt viktuppgång, så det kan vara tecken på både för lite och för mycket progesteron. Det här brukar för övrigt också vara en effekt av syntetiskt progesteron i preventivmedel.

För en fertil kvinna så mognar ett ägg var månad i en äggblåsa för att sedan släppas ut i äggledaren där det transporteras till livmodern. Den där äggblåsan som höll ägget görs om till en gulkropp som bildar progesteron men också östrogen.

Vad många däremot inte vet är att kvinnor som har fyllt 30-35 inte släpper ett ägg var månad! Ett ägg mognar inte ens var månad varför äggblåsan inte görs om till en gulkropp som därför inte heller tillverkar progesteron. För det första kan man ju inte bli gravid om ett ägg inte släpps, men man får också mindre progesteron. Så vid ungefär 35 års ålder kan därför klimakteriebesvär börja göra sig till känna. Progesteron och östrogen tillverkas även i binjurarna men i mycket mindre mängd.

För att ytterligare “strö salt i såren” så är progesteron dels ett prohormon till kortisol, dvs progesteron kan omvandlas till kortisol vid behov. En stressad kvinna får därför mindre progesteron till förmån för det livsviktiga kortisol. Som om det inte vore nog kan kortisol fästa i samma receptorer som progesteron. Det här innebär att progesteron då simmar omkring i blodet utan att kunna göra verkan på cellnivå. Ett blodprov kan därför se normalt ut – men du har symptom på progesteronbrist!

Så summa summarum – Vad beror din progesteronbrist på? Om du har varit stressad under en lång tid så hjälper det inte att bara börja smörja med bioidentisk progesteronkräm. Det kan visserligen hjälpa under en period, men inte över tid. Snart smyger sig oönskade bieffekter sig på igen. Liksom med allt så behöver man gå på rotorsaken till problemet, och inte plåstra med diverse tillskott och hormoner, oavsett om de är bioidentiska. Det kommer inte att ge resultat på sikt!

Tänk på att stress inte bara behöver innebära mycket att göra utan lika gärna kan bero på negativa tankar, dålig kosthållning, låg självbild, ensamhet osv.

/M

Kaffe och hormoner

Kaffe och hormoner

Ja ni kära läsare, vad har kaffe med hormoner att göra? Massor! Symptom som PMS, viktuppgång, oregelbunden eller till och med utebliven menstruation, smärtsamma menstruationer och kraftiga blödningar kan faktiskt alla minskas med hjälp av att dra ner markant på konsumtionen av kaffe, eller mer korrekt koffein. Jag tycker själv att det här är ett urtråkigt inlägg för jag älskar kaffe, och särskilt “bulletproof” kaffe med smör och kokosolja i, men faktum är att det kan rubba våra hormoner. Om det gör det eller inte beror på din genetik och hur aktiverat ditt stressystem är. Så med andra ord – det är inte dåligt för alla! Men hur vet man?

Tittar man på studier gällande kaffe så får man först intrycket av att det är extremt hälsosamt. Människor som dricker 3-5 koppar om dagen verkar nämligen ha lägre risk för både hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och andra sjukdomar kopplade till kortare livsspann. Men som man söker finnar man som man brukar säga. Studierna, eller rättare sagt artiklarna kring studierna avslöjar som sagt att risken att dö i förtid minskar hos de flesta. Vad de inte brukar säga är det fanns vissa personer som istället fick en ökad risk att dö i förtid. Vad de heller inte brukar gå igenom är eventuella bieffekter.

Så med detta sagt – jag brukar ju tjata om att man måste se till sin egen situation och detta är exakt ett sådant exempel. Det finns olika genetik vad gäller att bryta ner koffein – snabb eller långsam. Är man snabb klarar man förstås kaffe bättre än en långsam en.

Men vi har en faktor till – fenotyp! Fenotyp är styrd av miljö medan genotyp är styrd av DNA kan man säga. Vad har det här med kaffe att göra då? Jo en fenotyp, dvs något som ändrats pga en viss omständighet kan inverka på om kaffe är bra eller inte oavsett om man är en snabb nedbrytare av koffein. Om man har trötta binjurar, eller rättare sagt en dysfunktion i binjurarna som efter utbrändhet till exempel så kanske kaffe är en riktigt dålig idé. Men om du tvärtom sover gott, tränar som du ska, kroppen är i bra form, du äter kanonmat osv så är förmodligen kaffe inga problem. Åtminstone inte i lagom mängd. Men som sagt kan du vara en dålig idé om binjurarna redan är slutkörda. Då kan kaffet påverka dina hormoner och särskilt kortisol och progesteron men också sköldkörtelhormoner. Känn dig fram!

Jag brukar rekommendera kvinnor som har problem med kortisol och progesteron att utesluta kaffet en tid. Tar du sköldkörtelhormoner så som levaxin så kanske du ska läsa DEN HÄR studien gällande kaffe.

Om du vill veta hur du ligger till kan du mina tester HÄR.

Dricker jag kaffe? Ja jag dricker kaffe. Men jag vet också när jag bör låta bli och det är under perioder av stress i mitt liv. Jag är en riktig kortisolare som pumpar ut det högt och lågt så fort jag får chansen, och därför får jag anpassa min vardag därefter. Däremot är jag en snabb nedbrytare av koffein, men då jag har ett alert stressystem så får jag vara lika alert själv vad gäller avslappning 🙂

/M

 

Provtagning hos mig! Samarbete med Werlabs

Provtagning hos mig! Samarbete med Werlabs

Nu kan ni ta blodprov via mig! Eller det är ju inte jag personligen som gör själva prov och analys, men jag har ett samarbete med Werlabs numera vilket ger er 10% rabatt på deras tester. Jag testar för:

– Sköldkörtel  Här testas TSH, T3 och T4 men även TRAK och Anti-TPO för att se om du har en autoimmun reaktion mot sköldkörteln.

– Stress  Här testas DHEA och kortisol. Analys av DHEA görs för att se hur stor belastningen är på binjurarna.

– Kvinnliga könshormoner Här testas Östrogen och Progesteron

– Stora Hälsotestet Här testas  inflammation, några vitaminer och mineraler, blodfetter, Sköldkörtelfunktion, metabol störning, blodplättar, röda och vita blodkroppar samt lever- och njurfunktion.

– Metabolt Syndrom Här testas blodsocker, långtidsblodsocker men också Sköldkörtelfunktion.

Hur går det till?

Ni beställer era tester under Provtagning i menyn eller genom att klicka HÄR. Därefter får ni hem instruktioner, letar efter närmsta labb (Klicka HÄR för att se det). När analysen är klar så bokar du och jag en 30 minuters konsultation där vi går igenom dina provsvar och du får också en kostplan baserat på dina resultat.

Visst låter det bra?! 🙂

/M

Upplevd stress – testa dig!

Upplevd stress – testa dig!

Stress är inte stress förrän det är en upplevd stress. Du kan testa dig längre ned men först lite om vad jag har lärt mig kring orsakerna bakom det. Vad som helst kan nämligen vara stressande om du upplever det som stressande. Det har inte så mycket med “fullt upp” att göra som många tror. Du kan lika gärna ligga hemma på soffan och ha skyhögt kortisol.  Så hur kan vi då veta?

Just stress är något av ett favoritämne för mig, och något jag känner själv att jag tjatar ganska mycket om. Men det finns en anledning till det givetvis. Jag har upplevt fyra psykologiska faktorer som stressar människor till tänderna, och det är inte att ha “mycket att göra”. Det är detta:

  • Saknar/Ser inte syfte och mening i sitt arbete
  • Relationer (avsaknad av relationer eller problem i sina relationer)
  • Ansvar utan befogenheter
  • Självkänsla / Självförtroende (Beroende av yttre faktorer och inte inre)

Det var det! Hur ligger du till inom dessa fyra områden? Att arbeta mycket är inte farligt, det är brist på ovan som är farligt.

Stress leder till sjukdom  → Det ÄR fullt möjligt att stressa ihjäl sig. Stress har en enorm negativ påverkan på kroppen.

PSS – Perceived Stress Scale

Nedan test kom 1983 och har blivit välanvänd vad gäller att testa sin “upplevda stress”. Testet är utformat av Sheldon Cohen, professor i psykologi.

Hur testet används

Man svarar på frågorna via en 5-gradig poängsättning: 0-4.

  • 0 = Aldrig
  • 1 = Nästan aldrig
  • 2 = Ibland
  • 3 = Ganska ofta
  • 4 = Gäldigt ofta

Obs! Omvända frågor: 4,5,6,7,9,10,13 (Aldrig=4, nästan aldrig= 3, ibland=2, ganska ofta=1, väldigt ofta= 0)

Summering: Alla frågor summeras efter poängsättning enligt ovan. Svaren kodas sedan omvänt för positiva upplevelser så att höga poäng alltid motsvarar hög stress.

Testa dig!


  1. Hur ofta har du under den senaste månaden känt dig upprörd på grund av att något oväntat har inträffat?
  2. Hur ofta har du under den senaste månaden känt att du inte kunnat kontrollera viktiga saker i ditt liv?
  3. Hur ofta har du under den senaste månaden känt dig nervös och stressad?
  4. Hur ofta har du under den senaste månaden framgångsrikt hanterat vardagsproblem och irritationsmoment?
  5. Hur ofta har du under den senaste månaden känt att du effektivt kunnat hantera viktiga förändringar som inträffat i ditt liv?
  6. Hur ofta har du under den senaste månaden känt tilltro till din egen förmåga att hantera personliga problem?
  7. Hur ofta har du under den senaste månaden känt att saker och ting gått din väg?
  8. Hur ofta har du under den senaste månaden tyckt att du inte kunnat klara av allt du skulle ha gjort?
  9. Hur ofta har du under den senaste månaden kunnat kontrollera irritationsmoment i ditt liv?
  10. Hur ofta har du under den senaste månaden känt att du har haft kontroll på saker och ting?
  11. Hur ofta har du under den senaste månaden blivit arg på saker som har hänt och som du inte kunnat kontrollera?
  12. Hur ofta har du under den senaste månaden kommit på dig själv med att tänka på saker som du måste göra?
  13. Hur ofta har du känt under den senaste månaden att du haft kontroll över hur du använder din tid?
  14. Hur ofta har du under den senaste månaden tyckt att svårigheter har tornat upp sig så mycket att du inte kunnat hantera dem?

HÄR är en länk till testet och mer information gällande statistik (från USA).
Vill du läsa mer om stress? Se ett av mina tidigare inlägg HÄR, HÄR eller på Chris Kressers hemsida HÄR.
/M

 

Hormonell obalans – Generella symptom

Hormonell obalans – Generella symptom

Vad gäller hormonell obalans så kan man generellt säga att de med sköldkörtelproblem främst har problem med trötthet, svårighet att gå ner i vikt och de har väldigt låg energi i den fysiska kroppen. Man orkar helt enkelt inte. För de med problem med kortisol så är oro, ångest och depression de dominerande symptomen och har man problem med de kvinnliga könshormonerna så är det särskilt hjärndimma, rikliga och/eller smärtsamma blödningar och PMS som utmärker sig. När androgener spökar så är det istället PCO/PCOS, ingen sexlust, infertilitet och acne som är problemet. Det finns självklart en hel uppsjö med symptom, och de varierar från person till person. Vi blir till exempel även trötta vid problem med kortisol liksom vi kan ha svårt att tappa i vikt vid brist på könshormonet progesteron. Därtill har vi en faktor till, och det är att kroppen är ett system vilket innebär att samtliga hormoner påverkar varandra. Du kommer att märka att många symptom uppstår vid olika obalanser, och därför är det viktigt att gå på grundorsaken till en hormonell obalans så att vi inte skapar än mer kaos. 

Kan man titta på en person och se hennes hormonella status? 

-Ja det kan man faktiskt!

Att ha lite extra fett inlagrat på…

 

…RUMPA OCH LÅR: Högt östrogen. Den här personen är ofta ”päronformad”. 

…MAGE: Högt insulin, högt kortisol och lågt östrogen. Det här gäller både ovanför navel, buk och “love handles”. Ofta har den här personen smala ben. 

…RYGG: Högt insulin och/eller högt kortisol 

…ÖVERARMAR: Högt insulin 

…NACKE OCH I ÖVRE DELEN AV RYGGEN: Högt insulin 

…ANSIKTE OCH UNDER HAKA: Högt kortisol och/eller högt insulin 

…GENERELL VIKTUPPGÅNG ÖVER HELA KROPPEN: Låga nivåer sköldkörtelhormon 

 

Däremot så är det helt normalt för en kvinna att ha underhudsfett. Vi ser alla olika ut av många anledningar, men att ha lite underhudsfett tyder inte på en hormonell obalans. Det är istället när fett lagras in på ställen där det inte bör vara som det uppstår problem, och inte så mycket ur ett estetiskt perspektiv som ur hälsosynpunkt. Det är ditt uppdrag att ta ansvar för hur och när din kropp mår som bäst! 

 

/M

 

Inlägget är ett utdrag ur boken Hormonkalendern – Länk till boken HÄR

Vad är för mycket stress?

Vad är för mycket stress?

Vad som är för mycket stress beror helt och hållet på dig. Inom forskningen så finns det en hel del olika begrepp vad stress är. Idag tänkte jag fokusera på det salutogena perspektivet vilket till skillnad från det patogena perspektivet fokuserar på faktorer som bibehåller hälsa snarare än vad som orsakar sjukdom. Vi går alla igenom jobbiga händelser i livet – Frågan är hur vi ser på dessa händelser!

Det salutogena perspektivet handlar som sagt om vad det är som håller en person frisk och “lycklig” trots att individen kan gå igenom fruktansvärda prövningar under sitt liv. Begreppet myntades av Aaron Antonovsky, en professor i medicinsk sociologi och han kokar ner det här till “Känsla av sammanhang”, som förkortas KASAM. (Eller egentligen var det hans fru som kom på det). Vi går ju alla igenom prövningar, motgångar, konflikter och kriser av olika slag, men hur vi upplever dem är det intressanta här. Varför klarar vissa motgångar med hälsan i behåll medan andra inte gör det? Enligt Antonovsky så beror detta som sagt på vår “känsla av sammanhang” vilket kan delas in i tre delar:

  1. Begriplighet
  2. Hanterbarhet
  3. Meningsfullhet

→ En situation är inte stressande förrän vi upplever den som stressande!

Om vi tycker att det vi upplever är begripligt, hanterbart och meningsfullt så har vi en större chans att klara av motgångar.

Begripligt innebär att vi kan förstå situationen och sätta oss in i den. Det betyder inte att vi tycker att den är rättvis eller bra, men vi har en förståelse och kan förklara det som hänt. Vi människor gillar ju att kunna förutse saker, men även när vi inte kan det – när vi blir överraskade – så klarar vi oss bättre från ohälsa om vi kan hitta en förklaring.

Hanterbarhet innebär att vi som personer upplever att vi har eller kan skaffa oss de resurser som krävs för att kunna hantera situationen som händer. Det behöver inte innebära hanterbarhet av allt i en given situation, utan snarare förmågan att fokusera på det vi kan hantera och lösa. Vi blir inte offer för händelser där vi förväntar oss att en läkare, en arbetsgivare, en partner eller någon annan ska lösa problemet åt oss.

Meningsfullhet handlar om delaktighet och om de utmaningar vi möter är värda att lägga energi på. Om vi kan hitta en mening och lärdom i det som händer så klarar vi oss bättre.

Hur kan du då använda den här modellen när vi pratar om stress, och hur vet du när det är för mycket stress i ditt liv? Du kan analysera dina egna tankar utefter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet när du stöter på motgångar och problem. Hur har prövningar fått dig att agera och tänka tidigare? Fastnar du till exempel ofta i tankemönster om att bli ett offer inför en situation där du tänker att “jag kan inte göra någonting åt detta”, “Jag får inte den hjälpen jag behöver” eller vad det nu kan vara. Eller fastnar du istället i tankar om “varför hände detta just mig?”. Det kan gälla problem i en relation, ett stressigt arbete, en sjukdom, hormonell obalans eller vad som helst. För mycket stress för dig behöver inte vara stress överhuvud taget för mig. Vi är olika och det beror på hur vi upplever det vi råkar ut för.

Fastnar du, och om ja – Hur? Vad kan du då ställa dig för typ av frågor för att bryta mönster?

 

/M

 

Vill du läsa mer om Salutogenes så finns boken “Hälsans Mysterium” HÄR.