Vad är stress?

Vad är stress?

Jag har haft så många intressanta diskussioner med människor på sista tiden kring stress. Det är ju nästan en folksjukdom idag och roten till “mycket ont” och jag förstår att människor ofta vill väl men snälla – tänk en gång till innan du ger någon annan “goda råd”! För vad är stress för dig? Vad är stress för någon annan? Det är inte samma sak! 

Det enda vi med säkerhet kan veta är att vi inte tänker likadant som vår partner, vår granne, vårt barn, vår förälder, vår kollega eller ens vår bästa vän. När jag och min man varit på fest så kan våra diskussioner vara ganska intressanta efteråt. I början kunde jag bara inte förstå allt han missade och inte kunde se, men sen insåg jag ju lite skamset allt jag missade och inte såg. Han ser ett välsnickrat bord, ett snyggt golv, en detalj på ett skåp… jag såg paret som bråkat, de som flörtade eller de som kändes utanför och var blyga. Vi ser och upplever helt enkelt olika saker fast vi är på samma plats.

Med det sagt – vad som är stress för dig är inte nödvändigtvis stress för mig. För att något ska vara stressande så måste det upplevas som stressande. Det här är viktigt! Jag vet inte hur många gånger jag fått höra att jag måste ta det lugnt, att inte jobba så hårt, titta på en film eller varför inte “slappna av”. Alltså bara för att någon klassar att ligga på soffan som att slappna av betyder inte att jag slappnar av på det sättet. Jag träffade en fantastisk kvinna häromdagen som tävlade i crossfit och berättade för mig att hennes kropp var så stressad så hon hade utifrån goda råd från andra – slutat att träna i några månader. Resultatet? Ännu värre! Den här kvinnan har tränat hårt sen hon var liten och att inte få lov att träna stressade henne ännu mer. Träning var det enda hon kunde tänka på, och hon blev till och med rädd för att promenera i jakten på “vila”. Efter en halvtimme var vi på botten med det riktiga problemet, varför hon faktiskt var stressad. Det hade ingenting med hennes träning att göra, istället hade det med relationer att göra. Spännande eller hur?!

Så – ge inte goda råd utefter dig själv och dina referensramar – lyssna istället på den andra personen. Vad  behöver hon eller han för att må bra och ge sen guidning utifrån det. Att lyssna är en konst! 

/M

 

Progesteron och kortisol

Progesteron och kortisol

Har du problem med låga nivåer progesteron? Kan progesteron och kortisol ha med varandra att göra?

Progesteron kanske oftast kopplas ihop med PMS-besvär men det är inte det enda symptomet. Förstoppning, dålig hy, trötthet, infertilitet, depression och nedstämdhet, ömma bröst, vätskesamling, humörsvängningar och viktuppgång samt oregelbundna menstruationer är både indirekta och direkta effekter av för lågt progesteron. Smörjer man flitigt med progesteronkräm kan man också få utslag och finnar samt viktuppgång, så det kan vara tecken på både för lite och för mycket progesteron. Det här brukar för övrigt också vara en effekt av syntetiskt progesteron i preventivmedel.

För en fertil kvinna så mognar ett ägg var månad i en äggblåsa för att sedan släppas ut i äggledaren där det transporteras till livmodern. Den där äggblåsan som höll ägget görs om till en gulkropp som bildar progesteron men också östrogen.

Vad många däremot inte vet är att kvinnor som har fyllt 30-35 inte släpper ett ägg var månad! Ett ägg mognar inte ens var månad varför äggblåsan inte görs om till en gulkropp som därför inte heller tillverkar progesteron. För det första kan man ju inte bli gravid om ett ägg inte släpps, men man får också mindre progesteron. Så vid ungefär 35 års ålder kan därför klimakteriebesvär börja göra sig till känna. Progesteron och östrogen tillverkas även i binjurarna men i mycket mindre mängd.

För att ytterligare “strö salt i såren” så är progesteron dels ett prohormon till kortisol, dvs progesteron kan omvandlas till kortisol vid behov. En stressad kvinna får därför mindre progesteron till förmån för det livsviktiga kortisol. Som om det inte vore nog kan kortisol fästa i samma receptorer som progesteron. Det här innebär att progesteron då simmar omkring i blodet utan att kunna göra verkan på cellnivå. Ett blodprov kan därför se normalt ut – men du har symptom på progesteronbrist!

Så summa summarum – Vad beror din progesteronbrist på? Om du har varit stressad under en lång tid så hjälper det inte att bara börja smörja med bioidentisk progesteronkräm. Det kan visserligen hjälpa under en period, men inte över tid. Snart smyger sig oönskade bieffekter sig på igen. Liksom med allt så behöver man gå på rotorsaken till problemet, och inte plåstra med diverse tillskott och hormoner, oavsett om de är bioidentiska. Det kommer inte att ge resultat på sikt!

Tänk på att stress inte bara behöver innebära mycket att göra utan lika gärna kan bero på negativa tankar, dålig kosthållning, låg självbild, ensamhet osv.

/M

Provtagning hos mig! Samarbete med Werlabs

Provtagning hos mig! Samarbete med Werlabs

Nu kan ni ta blodprov via mig! Eller det är ju inte jag personligen som gör själva prov och analys, men jag har ett samarbete med Werlabs numera vilket ger er 10% rabatt på deras tester. Jag testar för:

– Sköldkörtel  Här testas TSH, T3 och T4 men även TRAK och Anti-TPO för att se om du har en autoimmun reaktion mot sköldkörteln.

– Stress  Här testas DHEA och kortisol. Analys av DHEA görs för att se hur stor belastningen är på binjurarna.

– Kvinnliga könshormoner Här testas Östrogen och Progesteron

– Stora Hälsotestet Här testas  inflammation, några vitaminer och mineraler, blodfetter, Sköldkörtelfunktion, metabol störning, blodplättar, röda och vita blodkroppar samt lever- och njurfunktion.

– Metabolt Syndrom Här testas blodsocker, långtidsblodsocker men också Sköldkörtelfunktion.

Hur går det till?

Ni beställer era tester under Provtagning i menyn eller genom att klicka HÄR. Därefter får ni hem instruktioner, letar efter närmsta labb (Klicka HÄR för att se det). När analysen är klar så bokar du och jag en 30 minuters konsultation där vi går igenom dina provsvar och du får också en kostplan baserat på dina resultat.

Visst låter det bra?! 🙂

/M

Upplevd stress – testa dig!

Upplevd stress – testa dig!

Stress är inte stress förrän det är en upplevd stress. Du kan testa dig längre ned men först lite om vad jag har lärt mig kring orsakerna bakom det. Vad som helst kan nämligen vara stressande om du upplever det som stressande. Det har inte så mycket med “fullt upp” att göra som många tror. Du kan lika gärna ligga hemma på soffan och ha skyhögt kortisol.  Så hur kan vi då veta?

Just stress är något av ett favoritämne för mig, och något jag känner själv att jag tjatar ganska mycket om. Men det finns en anledning till det givetvis. Jag har upplevt fyra psykologiska faktorer som stressar människor till tänderna, och det är inte att ha “mycket att göra”. Det är detta:

  • Saknar/Ser inte syfte och mening i sitt arbete
  • Relationer (avsaknad av relationer eller problem i sina relationer)
  • Ansvar utan befogenheter
  • Självkänsla / Självförtroende (Beroende av yttre faktorer och inte inre)

Det var det! Hur ligger du till inom dessa fyra områden? Att arbeta mycket är inte farligt, det är brist på ovan som är farligt.

Stress leder till sjukdom  → Det ÄR fullt möjligt att stressa ihjäl sig. Stress har en enorm negativ påverkan på kroppen.

PSS – Perceived Stress Scale

Nedan test kom 1983 och har blivit välanvänd vad gäller att testa sin “upplevda stress”. Testet är utformat av Sheldon Cohen, professor i psykologi.

Hur testet används

Man svarar på frågorna via en 5-gradig poängsättning: 0-4.

  • 0 = Aldrig
  • 1 = Nästan aldrig
  • 2 = Ibland
  • 3 = Ganska ofta
  • 4 = Gäldigt ofta

Obs! Omvända frågor: 4,5,6,7,9,10,13 (Aldrig=4, nästan aldrig= 3, ibland=2, ganska ofta=1, väldigt ofta= 0)

Summering: Alla frågor summeras efter poängsättning enligt ovan. Svaren kodas sedan omvänt för positiva upplevelser så att höga poäng alltid motsvarar hög stress.

Testa dig!


  1. Hur ofta har du under den senaste månaden känt dig upprörd på grund av att något oväntat har inträffat?
  2. Hur ofta har du under den senaste månaden känt att du inte kunnat kontrollera viktiga saker i ditt liv?
  3. Hur ofta har du under den senaste månaden känt dig nervös och stressad?
  4. Hur ofta har du under den senaste månaden framgångsrikt hanterat vardagsproblem och irritationsmoment?
  5. Hur ofta har du under den senaste månaden känt att du effektivt kunnat hantera viktiga förändringar som inträffat i ditt liv?
  6. Hur ofta har du under den senaste månaden känt tilltro till din egen förmåga att hantera personliga problem?
  7. Hur ofta har du under den senaste månaden känt att saker och ting gått din väg?
  8. Hur ofta har du under den senaste månaden tyckt att du inte kunnat klara av allt du skulle ha gjort?
  9. Hur ofta har du under den senaste månaden kunnat kontrollera irritationsmoment i ditt liv?
  10. Hur ofta har du under den senaste månaden känt att du har haft kontroll på saker och ting?
  11. Hur ofta har du under den senaste månaden blivit arg på saker som har hänt och som du inte kunnat kontrollera?
  12. Hur ofta har du under den senaste månaden kommit på dig själv med att tänka på saker som du måste göra?
  13. Hur ofta har du känt under den senaste månaden att du haft kontroll över hur du använder din tid?
  14. Hur ofta har du under den senaste månaden tyckt att svårigheter har tornat upp sig så mycket att du inte kunnat hantera dem?

HÄR är en länk till testet och mer information gällande statistik (från USA).
Vill du läsa mer om stress? Se ett av mina tidigare inlägg HÄR, HÄR eller på Chris Kressers hemsida HÄR.
/M

 

Vad är för mycket stress?

Vad är för mycket stress?

Vad som är för mycket stress beror helt och hållet på dig. Inom forskningen så finns det en hel del olika begrepp vad stress är. Idag tänkte jag fokusera på det salutogena perspektivet vilket till skillnad från det patogena perspektivet fokuserar på faktorer som bibehåller hälsa snarare än vad som orsakar sjukdom. Vi går alla igenom jobbiga händelser i livet – Frågan är hur vi ser på dessa händelser!

Det salutogena perspektivet handlar som sagt om vad det är som håller en person frisk och “lycklig” trots att individen kan gå igenom fruktansvärda prövningar under sitt liv. Begreppet myntades av Aaron Antonovsky, en professor i medicinsk sociologi och han kokar ner det här till “Känsla av sammanhang”, som förkortas KASAM. (Eller egentligen var det hans fru som kom på det). Vi går ju alla igenom prövningar, motgångar, konflikter och kriser av olika slag, men hur vi upplever dem är det intressanta här. Varför klarar vissa motgångar med hälsan i behåll medan andra inte gör det? Enligt Antonovsky så beror detta som sagt på vår “känsla av sammanhang” vilket kan delas in i tre delar:

  1. Begriplighet
  2. Hanterbarhet
  3. Meningsfullhet

→ En situation är inte stressande förrän vi upplever den som stressande!

Om vi tycker att det vi upplever är begripligt, hanterbart och meningsfullt så har vi en större chans att klara av motgångar.

Begripligt innebär att vi kan förstå situationen och sätta oss in i den. Det betyder inte att vi tycker att den är rättvis eller bra, men vi har en förståelse och kan förklara det som hänt. Vi människor gillar ju att kunna förutse saker, men även när vi inte kan det – när vi blir överraskade – så klarar vi oss bättre från ohälsa om vi kan hitta en förklaring.

Hanterbarhet innebär att vi som personer upplever att vi har eller kan skaffa oss de resurser som krävs för att kunna hantera situationen som händer. Det behöver inte innebära hanterbarhet av allt i en given situation, utan snarare förmågan att fokusera på det vi kan hantera och lösa. Vi blir inte offer för händelser där vi förväntar oss att en läkare, en arbetsgivare, en partner eller någon annan ska lösa problemet åt oss.

Meningsfullhet handlar om delaktighet och om de utmaningar vi möter är värda att lägga energi på. Om vi kan hitta en mening och lärdom i det som händer så klarar vi oss bättre.

Hur kan du då använda den här modellen när vi pratar om stress, och hur vet du när det är för mycket stress i ditt liv? Du kan analysera dina egna tankar utefter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet när du stöter på motgångar och problem. Hur har prövningar fått dig att agera och tänka tidigare? Fastnar du till exempel ofta i tankemönster om att bli ett offer inför en situation där du tänker att “jag kan inte göra någonting åt detta”, “Jag får inte den hjälpen jag behöver” eller vad det nu kan vara. Eller fastnar du istället i tankar om “varför hände detta just mig?”. Det kan gälla problem i en relation, ett stressigt arbete, en sjukdom, hormonell obalans eller vad som helst. För mycket stress för dig behöver inte vara stress överhuvud taget för mig. Vi är olika och det beror på hur vi upplever det vi råkar ut för.

Fastnar du, och om ja – Hur? Vad kan du då ställa dig för typ av frågor för att bryta mönster?

 

/M

 

Vill du läsa mer om Salutogenes så finns boken “Hälsans Mysterium” HÄR.

Läkemedel eller läke-medel

Jag tänker ofta på ord och vad de egentligen betyder. Ofta säger vi ord utan att  reflektera vad de består av. Ett exempel är läkemedel. Läke-medel, med andra ord medel för läkning. Då tänker de flesta spontant på medicin. Men medel för läkning är så mycket mer än medicin. Har vi inte sömn, återhämtning och en vettig självbild så blir vi sjuka. Jag har sett det så många gånger och när jag arbetar med klienter så hamnar vi nästan alltid där. Hur sover du, vad äter du, hur tränar du och hur återhämtar du dig är kanske självklara frågor. Men vad vi också behöver fråga oss är HUR ser du på dig själv och på vad du gör om dagarna? Är du nöjd med vad du gjort när du går och lägger dig om kvällarna? Sorgligt ofta är svaret nej. Vad är syftet och meningen?

Vi kan inte separera tanke från kropp. Mental hälsa är starkt sammankopplad med vår fysiska hälsa, och givetvis tvärtom. Ofta är det “enkelt” att börja med en livsstilsförändring med avseende på kost och träning då det finns “scheman” och guidning i det. När det kommer till självbild och personlig utveckling så finns det ingen guide eftersom vi alla är olika och har olika utgångslägen, bagage och mål. Vi kan heller inte mäta vart vi befinner oss och exakt vart vi ska. Hur vet vi när vi kommit fram? Det är din uppgift att ta reda på.

Jag har varit nära utbrändhet ett par gånger i min yrkeskarriär och särskilt vid ett tillfälle 2014. Det här året arbetade jag inte bara oerhört hårt på ett arbete som jag inte kände uppfyllde någon som helst mening i mitt liv, jag skulle också gifta mig och jag hade lagt av med alla mina mediciner året innan för att “äta mig frisk”. Samtidigt hade jag en utdragen konflikt med en som stod mig väldigt nära och jag var aldrig, aldrig hemma. Jag har ett stort behov av att vara själv och ladda ibland men det här året fick jag inte det. Vi var iväg och hälsade på folk varenda helg. Det hade givetvis pågått en längre tid än bara ett år men kulmen nåddes i juni 2014 strax efter bröllopet. För att rädda min mentala hälsa så sa jag upp mig utan att ha ett nytt arbete. Det här har jag gjort tre gånger nu och jag har inte ångrat mig en enda gång. Det leder alltid till något bättre men framför allt så innebär det att jag respekterar mig själv. Att köra på oavsett vad ens magkänsla och hjärta säger innebär att jag skiter i mig själv. Oavsett om jag uttalat det högt eller inte. Jag kan ha hur många ursäkter som helst gällande lojalitet och vad jag “måste göra” och så vidare men det kokar faktiskt ner till min egen självbild. Att köra över sig själv innebär att vi inte värderar oss själva högt nog. Vi är rädda för att bli uteslutna ur gemenskapen och att inte vara behövda. Tänk om ingen skulle behöva oss? Det här i min mening leder inte bara till utbrändhet utan även fysiska sjukdomar.

Min övertygelse är att utbrändhet och sjukdom inte har med mängden arbete att göra. Det beror snarare bristen på självrespekt och förmågan att ta hand om sig själv. Om du respekterar dig själv så tar du också hand om dig själv. Kost, träning och återhämtning är verktyg för detta. Det är min övertygelse.

Så kanske behöver vi omvärdera ordet läke-medel till att även inbegripa sömn, kost och träning MEN framförallt självbild! 

/M

Skriver och så!

Skriver och så!

Jag är tillbaka i arbete igen sedan ett par veckor tillbaka efter mammaledigheten. Om jag nu var ledig helt och hållet, det är man väl aldrig som egenföretagare. Däremot så har jag varit noga med att sova när min son Ask sovit, för om det är något jag lärt mig under mina år så är det att ta sig tid för återhämtning.

Just nu är jag fullt upptagen med att skriva min första bok – Hormonkalendern! En bok om kvinnor. Den blir bra och jag hoppas verkligen att ni kommer att tycka om den. Min illustratör skickar bilder på löpande band och den ena är mer fantastisk än den andra. Det är en arbetsbok kan man säga, den handlar om dig som läsare och just därför varvar jag information om kost och livsstil med reflektion och självutvärdering. Jag försöker verkligen få den så konkret som möjligt, samtidigt som jag inte vill tumma på fakta och information. För er som bor i Göteborgsområdet så hoppas jag att vi ses den 30e maj då jag har mitt bokreleaseevent på “The House” i Nya hovås. Anmälan görs på min hemsida under “Shop” eller så kan du klicka dig rätt in HÄR.

Nu ska jag hem och umgås med min familj och ta mig ett glas vin!

/M

Strikt kost vid hormonobalans?

Strikt kost vid hormonobalans?

Det jag får absolut mest frågor om är hormonobalans och hur noga man egentligen behöver vara med kosten när man ska “rätta till det”. Ja, hur noga behöver man vara? En hormonobalans, eller vilken annan kroppslig obalans (tex sjukdom) som helst för den delen beror inte enbart på vad man har ätit. Den mentala balansen har minst lika stor betydelse för hälsan!

 

Stress får till exempel mycket skit för att ligga bakom “allt ont” men då får man också komma ihåg att först definiera stress. Vad som är stress för mig är inte samma sak som stress för dig, och hur “stresstålig” en person är beror på personens mentala status. Visst finns det fysiska faktorer också, men en väldigt (!) stor del sitter i huvudet. Stress behöver alltså inte vara ett fulltecknat schema där du fysiskt måste befinna dig på många olika platser och göra många saker samtidigt. Tvärtom så uppstår stress minst lika ofta hemma på soffan – nämligen i huvudet!

 

Förväntningar och krav på sig själv och andra, en benägenhet att aldrig uppskatta vad man har och vart man är just nu har blivit en sjuka. Utöver att vi ställer höga krav på oss själva och våra medmänniskor så målar vi dessutom upp en bild av vilka krav och förväntningar de i sin tur ställer på oss. Som om det ena inte vore nog. Kraven vi tror att andra har på oss är sällan sanna heller för den delen. Vi är våra egna största kritiker. Vill vi ens ha och vara allt vi tror att vi vill ha och vara?

 

Dessvärre är de mentala faktorerna ibland lite svårare att tas med än en så “enkel” sak som att kontrollera vad man lägger på tallriken. Om inte annat så är de inte lika uppenbara.

 

Det finns såklart en anledning till att yoga och mindfulness dels har blivit stort väldigt snabbt, men också att trenden har hållit i sig! Yoga handlar inte om att stå på huvudet snyggt, det handlar om att släppa prestationer och gå in och lyssna på sin egen kropp. Här och nu. Att bara vara i sin kropp.

 

Så hur noga behöver man vara med kosten? Eftersom kosten bara är en faktor, visserligen en viktig sådan, så spelar det ingen roll hur nitisk du är med den om du inte sköter om hela dig. Dock är maten en bra början, och den blir också väldigt ofta en inkörsport till att så småningom börja titta på helheten 🙂

 

/M

Meditation minskar inflammation orsakad av stress

Meditation minskar inflammation orsakad av stress

Om du läser den här bloggen regelbundet så vet du hur mycket jag älskar meditation, och vilken otrolig effekt det kan ha! Häromdagen kom det en artikel i Science Daily som visar att meditation, yoga och tai-chi även skapar epigenetiska effekter – dvs påverkar genuttryck vad gäller inflammation på cellnivå. Superintressant! Som ni säkerligen också vet vid det här laget så är inflammation kopplat till nästan alla välfärdssjukdomar, såväl fysiska som mentala.

 

Vår stressrespons

Vi har utvecklats under många, många tusen år till att ha ett effektivt och alert svarssystem på stressande situationer. Detta fungerar utmärkt – om det är en tillfällig situation! Vårt system är fortfarande inte anpassat efter den kroniska stress som många går runt med idag. Hur som helst, vid en stressig situation så ökar produktionen av en molekyl som heter NF-kB, nuclear factor kappa. Den här molekylen har förmågan att gå in och reglera genuttryck och är inblandad i oerhört många processer i våra kroppar. Vad gäller en stressig situation dock, så meddelar den att det är dags att öka produktionen av inflammatoriska cytokiner. Om det här pågår under en lång tid så ökar det risken för cancer, depression samtidigt som det åldrar cellerna.

 

Meditation, yoga och stress

Meditation och yoga har visat sig sänka nivåerna av NF-kB och därmed också minska den inflammatoriska responsen. Detta gör att människor som mediterar eller utöver yoga regelbundet har en betydligt lägre risk för att drabbas av sjukdomar som cancer och depression, men de håller också sina celler yngre! Meditation och yoga sätter nämligen igång det parasympatiska nervsystemet till skillnad från stress som aktiverar det sympatiska nervsystemet.

 

Meditation är inte så svårt!

Många drar sig nog för meditation för att det verkar svårt att stänga av hjärnan från tankar. Men meditation handlar inte om att stänga av hjärnan, det handlar om att ge hjärnan en paus. Tankarna kommer inte att försvinna, utan istället handlar det om att skapa en förmåga att låta tankar komma – och gå! – utan att fastna eller spinna vidare på dem. Man blir en observatör till sin egen tankeverksamhet och låter det passera utan inblandning. Att bli en riktigt bra meditatör tar visserligen många, många år, men du kan få jättebra resultat av så lite som 3 minuter om dagen! Alla har 3 minuter till övers under sin dag, och har man inte det så har man större problem med sin organisation- och strukturförmåga än något annat. Då behöver man betydligt mer än 3 minuters meditation 😉

/M

Att läka en autoimmun sjukdom naturligt

Att läka en autoimmun sjukdom naturligt

Autoimmuna sjukdomar sägs öka i antal idag, jag har faktiskt inte hittat några siffror på just det men jag har hittat information om hur vanligt det är i utvecklade länder jämfört med icke utvecklade länder. Det är skrämmande! Medan det här i väst (och numera även i många länder i öst) förekommer relativt ofta så är det nästan icke existerande i utvecklingsländer. Dagens inlägg ska handla om att läka en autoimmun sjukdom naturligt med 7 konkreta tips!

 

Jag har skrivit en hel del om autoimmunitet tidigare då det ju legat till grunden för hela min hälsoresa – att läka ut min ledgångsreumatism.

För att läka autoimmunitet så behöver man först och främst en enorm dos tålamod och envishet! För det ÄR jobbigt. Det finns visserligen några personer som har lyckats bli mer eller mindre symptomfria på någon ynka vecka eller två, men för de flesta tar det längre tid än så. Jag brukar säga att det tar runt 2-3 månader innan det har lagt sig tillräckligt. Man får inte glömma att det är en resa, och beroende på hur länge man varit sjuk innan – och hur stora skador kroppen fått av sjukdomen – så får man helt enkelt ge det tid.

 

Så nu till saken.

 

7 tips för att läka autoimmunitet

 

1. Hantera stressnivåer

Never ending story det här med stress och det är nog den största gemensamma faktorn till de allra flesta sjukdomar. Att ha ett högt kortisol är oerhört skadligt i längden, och det luriga är att de flesta som har det inte vet om det. Kronisk stress är väldigt svår att identifiera då man ju inte går runt med “andan i halsen”. Det kan bero på att man har mycket omkring sig och har svårt att varva ner, men många saker kan ju också vara roliga saker! Roliga saker i överflöd kan nämligen också bli för mycket, men är desto svårare att “stoppa” och framför allt att upptäcka. Ett högt kortisol kan även orsakas av vantrivsel på arbete eller hemma, fel kost med mycket snabba kolhydrater och processad mat, utanförskap eller ensamhet, för stor träningsbelastning, nedstämdhet och depression, för lite sömn (samtidigt som kortisol i sin tur orsakar sömnbesvär) osv.

Ta bort det som orsakar stressen (givetvis) och ägna tid åt meditation, yoga och umgås med vänner!

 

2. Städa upp på tallriken!

Spannmål, socker, tillsatser, alla hel- och halvfabrikat och annat skräp är ett måste att städa bort! Även mejerier, nötter, fröer, baljväxter och nattskuggeväxter behöver ofta tas bort under en tid – särskilt mejerier, nötter och baljväxter.

 

3. Fixa magen

Både en tarm som läcker mer än den bör och/eller en dysbios, dvs obalans av tarmbiotan är nästan regel än undantag vid autoimmunitet. Det fixar man genom att äta benbuljong, kefir (gärna gjord på kokos) och syrade grönsaker som surkål och kimchi. Bra tillskott är glutamin och probiotika.

 

4. Ta tillskott för att stödja ett fungerande immunsystem

Vitamin D, vitamin C, fiskolja och zink stödjer, och i detta fallet lugnar immunsystemet.

 

5. Träna

Om du bara kan promenera – promenera! Träning och rörelse är väldigt effektivt för att sänka inflammation.

 

6. Testa dig för toxiner och tungmetaller

Dessa kan orsaka autoimmunitet så se till att du inte har stora mängder kvicksilver, dioxiner eller PCB i kroppen. Även mögel i hemmet kan trigga en autoimmunitet.

 

7. Personlig utveckling!

Det är oerhört viktigt att lyssna på sin egen inre röst, och att ständigt arbeta med sin personliga utveckling! Meditation är bland annat ett formidabelt verktyg för att åstadkomma detta. Det är väldigt svårt att sortera vad som kommer utifrån, och vad som kommer inifrån om man aldrig låter det vara tyst och stilla. Du kan heller inte höra din inre röst om du antingen lever i det förflutna eller i framtiden. Var här och nu – och lyssna!

 

/M