Hormonell obalans – Generella symptom

Hormonell obalans – Generella symptom

Vad gäller hormonell obalans så kan man generellt säga att de med sköldkörtelproblem främst har problem med trötthet, svårighet att gå ner i vikt och de har väldigt låg energi i den fysiska kroppen. Man orkar helt enkelt inte. För de med problem med kortisol så är oro, ångest och depression de dominerande symptomen och har man problem med de kvinnliga könshormonerna så är det särskilt hjärndimma, rikliga och/eller smärtsamma blödningar och PMS som utmärker sig. När androgener spökar så är det istället PCO/PCOS, ingen sexlust, infertilitet och acne som är problemet. Det finns självklart en hel uppsjö med symptom, och de varierar från person till person. Vi blir till exempel även trötta vid problem med kortisol liksom vi kan ha svårt att tappa i vikt vid brist på könshormonet progesteron. Därtill har vi en faktor till, och det är att kroppen är ett system vilket innebär att samtliga hormoner påverkar varandra. Du kommer att märka att många symptom uppstår vid olika obalanser, och därför är det viktigt att gå på grundorsaken till en hormonell obalans så att vi inte skapar än mer kaos. 

Kan man titta på en person och se hennes hormonella status? 

-Ja det kan man faktiskt!

Att ha lite extra fett inlagrat på…

 

…RUMPA OCH LÅR: Högt östrogen. Den här personen är ofta ”päronformad”. 

…MAGE: Högt insulin, högt kortisol och lågt östrogen. Det här gäller både ovanför navel, buk och “love handles”. Ofta har den här personen smala ben. 

…RYGG: Högt insulin och/eller högt kortisol 

…ÖVERARMAR: Högt insulin 

…NACKE OCH I ÖVRE DELEN AV RYGGEN: Högt insulin 

…ANSIKTE OCH UNDER HAKA: Högt kortisol och/eller högt insulin 

…GENERELL VIKTUPPGÅNG ÖVER HELA KROPPEN: Låga nivåer sköldkörtelhormon 

 

Däremot så är det helt normalt för en kvinna att ha underhudsfett. Vi ser alla olika ut av många anledningar, men att ha lite underhudsfett tyder inte på en hormonell obalans. Det är istället när fett lagras in på ställen där det inte bör vara som det uppstår problem, och inte så mycket ur ett estetiskt perspektiv som ur hälsosynpunkt. Det är ditt uppdrag att ta ansvar för hur och när din kropp mår som bäst! 

 

/M

 

Inlägget är ett utdrag ur boken Hormonkalendern – Länk till boken HÄR

Finns det verkligen experter på kost?

Vad är för mycket stress?

Vad som är för mycket stress beror helt och hållet på dig. Inom forskningen så finns det en hel del olika begrepp vad stress är. Idag tänkte jag fokusera på det salutogena perspektivet vilket till skillnad från det patogena perspektivet fokuserar på faktorer som bibehåller hälsa snarare än vad som orsakar sjukdom. Vi går alla igenom jobbiga händelser i livet – Frågan är hur vi ser på dessa händelser!

Det salutogena perspektivet handlar som sagt om vad det är som håller en person frisk och “lycklig” trots att individen kan gå igenom fruktansvärda prövningar under sitt liv. Begreppet myntades av Aaron Antonovsky, en professor i medicinsk sociologi och han kokar ner det här till “Känsla av sammanhang”, som förkortas KASAM. (Eller egentligen var det hans fru som kom på det). Vi går ju alla igenom prövningar, motgångar, konflikter och kriser av olika slag, men hur vi upplever dem är det intressanta här. Varför klarar vissa motgångar med hälsan i behåll medan andra inte gör det? Enligt Antonovsky så beror detta som sagt på vår “känsla av sammanhang” vilket kan delas in i tre delar:

  1. Begriplighet
  2. Hanterbarhet
  3. Meningsfullhet

→ En situation är inte stressande förrän vi upplever den som stressande!

Om vi tycker att det vi upplever är begripligt, hanterbart och meningsfullt så har vi en större chans att klara av motgångar.

Begripligt innebär att vi kan förstå situationen och sätta oss in i den. Det betyder inte att vi tycker att den är rättvis eller bra, men vi har en förståelse och kan förklara det som hänt. Vi människor gillar ju att kunna förutse saker, men även när vi inte kan det – när vi blir överraskade – så klarar vi oss bättre från ohälsa om vi kan hitta en förklaring.

Hanterbarhet innebär att vi som personer upplever att vi har eller kan skaffa oss de resurser som krävs för att kunna hantera situationen som händer. Det behöver inte innebära hanterbarhet av allt i en given situation, utan snarare förmågan att fokusera på det vi kan hantera och lösa. Vi blir inte offer för händelser där vi förväntar oss att en läkare, en arbetsgivare, en partner eller någon annan ska lösa problemet åt oss.

Meningsfullhet handlar om delaktighet och om de utmaningar vi möter är värda att lägga energi på. Om vi kan hitta en mening och lärdom i det som händer så klarar vi oss bättre.

Hur kan du då använda den här modellen när vi pratar om stress, och hur vet du när det är för mycket stress i ditt liv? Du kan analysera dina egna tankar utefter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet när du stöter på motgångar och problem. Hur har prövningar fått dig att agera och tänka tidigare? Fastnar du till exempel ofta i tankemönster om att bli ett offer inför en situation där du tänker att “jag kan inte göra någonting åt detta”, “Jag får inte den hjälpen jag behöver” eller vad det nu kan vara. Eller fastnar du istället i tankar om “varför hände detta just mig?”. Det kan gälla problem i en relation, ett stressigt arbete, en sjukdom, hormonell obalans eller vad som helst. För mycket stress för dig behöver inte vara stress överhuvud taget för mig. Vi är olika och det beror på hur vi upplever det vi råkar ut för.

Fastnar du, och om ja – Hur? Vad kan du då ställa dig för typ av frågor för att bryta mönster?

 

/M

 

Vill du läsa mer om Salutogenes så finns boken “Hälsans Mysterium” HÄR.

Läkemedel eller läke-medel

Jag tänker ofta på ord och vad de egentligen betyder. Ofta säger vi ord utan att  reflektera vad de består av. Ett exempel är läkemedel. Läke-medel, med andra ord medel för läkning. Då tänker de flesta spontant på medicin. Men medel för läkning är så mycket mer än medicin. Har vi inte sömn, återhämtning och en vettig självbild så blir vi sjuka. Jag har sett det så många gånger och när jag arbetar med klienter så hamnar vi nästan alltid där. Hur sover du, vad äter du, hur tränar du och hur återhämtar du dig är kanske självklara frågor. Men vad vi också behöver fråga oss är HUR ser du på dig själv och på vad du gör om dagarna? Är du nöjd med vad du gjort när du går och lägger dig om kvällarna? Sorgligt ofta är svaret nej. Vad är syftet och meningen?

Vi kan inte separera tanke från kropp. Mental hälsa är starkt sammankopplad med vår fysiska hälsa, och givetvis tvärtom. Ofta är det “enkelt” att börja med en livsstilsförändring med avseende på kost och träning då det finns “scheman” och guidning i det. När det kommer till självbild och personlig utveckling så finns det ingen guide eftersom vi alla är olika och har olika utgångslägen, bagage och mål. Vi kan heller inte mäta vart vi befinner oss och exakt vart vi ska. Hur vet vi när vi kommit fram? Det är din uppgift att ta reda på.

Jag har varit nära utbrändhet ett par gånger i min yrkeskarriär och särskilt vid ett tillfälle 2014. Det här året arbetade jag inte bara oerhört hårt på ett arbete som jag inte kände uppfyllde någon som helst mening i mitt liv, jag skulle också gifta mig och jag hade lagt av med alla mina mediciner året innan för att “äta mig frisk”. Samtidigt hade jag en utdragen konflikt med en som stod mig väldigt nära och jag var aldrig, aldrig hemma. Jag har ett stort behov av att vara själv och ladda ibland men det här året fick jag inte det. Vi var iväg och hälsade på folk varenda helg. Det hade givetvis pågått en längre tid än bara ett år men kulmen nåddes i juni 2014 strax efter bröllopet. För att rädda min mentala hälsa så sa jag upp mig utan att ha ett nytt arbete. Det här har jag gjort tre gånger nu och jag har inte ångrat mig en enda gång. Det leder alltid till något bättre men framför allt så innebär det att jag respekterar mig själv. Att köra på oavsett vad ens magkänsla och hjärta säger innebär att jag skiter i mig själv. Oavsett om jag uttalat det högt eller inte. Jag kan ha hur många ursäkter som helst gällande lojalitet och vad jag “måste göra” och så vidare men det kokar faktiskt ner till min egen självbild. Att köra över sig själv innebär att vi inte värderar oss själva högt nog. Vi är rädda för att bli uteslutna ur gemenskapen och att inte vara behövda. Tänk om ingen skulle behöva oss? Det här i min mening leder inte bara till utbrändhet utan även fysiska sjukdomar.

Min övertygelse är att utbrändhet och sjukdom inte har med mängden arbete att göra. Det beror snarare bristen på självrespekt och förmågan att ta hand om sig själv. Om du respekterar dig själv så tar du också hand om dig själv. Kost, träning och återhämtning är verktyg för detta. Det är min övertygelse.

Så kanske behöver vi omvärdera ordet läke-medel till att även inbegripa sömn, kost och träning MEN framförallt självbild! 

/M

Skriver och så!

Skriver och så!

Jag är tillbaka i arbete igen sedan ett par veckor tillbaka efter mammaledigheten. Om jag nu var ledig helt och hållet, det är man väl aldrig som egenföretagare. Däremot så har jag varit noga med att sova när min son Ask sovit, för om det är något jag lärt mig under mina år så är det att ta sig tid för återhämtning.

Just nu är jag fullt upptagen med att skriva min första bok – Hormonkalendern! En bok om kvinnor. Den blir bra och jag hoppas verkligen att ni kommer att tycka om den. Min illustratör skickar bilder på löpande band och den ena är mer fantastisk än den andra. Det är en arbetsbok kan man säga, den handlar om dig som läsare och just därför varvar jag information om kost och livsstil med reflektion och självutvärdering. Jag försöker verkligen få den så konkret som möjligt, samtidigt som jag inte vill tumma på fakta och information. För er som bor i Göteborgsområdet så hoppas jag att vi ses den 30e maj då jag har mitt bokreleaseevent på “The House” i Nya hovås. Anmälan görs på min hemsida under “Shop” eller så kan du klicka dig rätt in HÄR.

Nu ska jag hem och umgås med min familj och ta mig ett glas vin!

/M

blodsocker för lågt

Strikt kost vid hormonobalans?

Det jag får absolut mest frågor om är hormonobalans och hur noga man egentligen behöver vara med kosten när man ska “rätta till det”. Ja, hur noga behöver man vara? En hormonobalans, eller vilken annan kroppslig obalans (tex sjukdom) som helst för den delen beror inte enbart på vad man har ätit. Den mentala balansen har minst lika stor betydelse för hälsan!

 

Stress får till exempel mycket skit för att ligga bakom “allt ont” men då får man också komma ihåg att först definiera stress. Vad som är stress för mig är inte samma sak som stress för dig, och hur “stresstålig” en person är beror på personens mentala status. Visst finns det fysiska faktorer också, men en väldigt (!) stor del sitter i huvudet. Stress behöver alltså inte vara ett fulltecknat schema där du fysiskt måste befinna dig på många olika platser och göra många saker samtidigt. Tvärtom så uppstår stress minst lika ofta hemma på soffan – nämligen i huvudet!

 

Förväntningar och krav på sig själv och andra, en benägenhet att aldrig uppskatta vad man har och vart man är just nu har blivit en sjuka. Utöver att vi ställer höga krav på oss själva och våra medmänniskor så målar vi dessutom upp en bild av vilka krav och förväntningar de i sin tur ställer på oss. Som om det ena inte vore nog. Kraven vi tror att andra har på oss är sällan sanna heller för den delen. Vi är våra egna största kritiker. Vill vi ens ha och vara allt vi tror att vi vill ha och vara?

 

Dessvärre är de mentala faktorerna ibland lite svårare att tas med än en så “enkel” sak som att kontrollera vad man lägger på tallriken. Om inte annat så är de inte lika uppenbara.

 

Det finns såklart en anledning till att yoga och mindfulness dels har blivit stort väldigt snabbt, men också att trenden har hållit i sig! Yoga handlar inte om att stå på huvudet snyggt, det handlar om att släppa prestationer och gå in och lyssna på sin egen kropp. Här och nu. Att bara vara i sin kropp.

 

Så hur noga behöver man vara med kosten? Eftersom kosten bara är en faktor, visserligen en viktig sådan, så spelar det ingen roll hur nitisk du är med den om du inte sköter om hela dig. Dock är maten en bra början, och den blir också väldigt ofta en inkörsport till att så småningom börja titta på helheten 🙂

 

/M

meditation personlig utveckling

Meditation minskar inflammation orsakad av stress

Om du läser den här bloggen regelbundet så vet du hur mycket jag älskar meditation, och vilken otrolig effekt det kan ha! Häromdagen kom det en artikel i Science Daily som visar att meditation, yoga och tai-chi även skapar epigenetiska effekter – dvs påverkar genuttryck vad gäller inflammation på cellnivå. Superintressant! Som ni säkerligen också vet vid det här laget så är inflammation kopplat till nästan alla välfärdssjukdomar, såväl fysiska som mentala.

 

Vår stressrespons

Vi har utvecklats under många, många tusen år till att ha ett effektivt och alert svarssystem på stressande situationer. Detta fungerar utmärkt – om det är en tillfällig situation! Vårt system är fortfarande inte anpassat efter den kroniska stress som många går runt med idag. Hur som helst, vid en stressig situation så ökar produktionen av en molekyl som heter NF-kB, nuclear factor kappa. Den här molekylen har förmågan att gå in och reglera genuttryck och är inblandad i oerhört många processer i våra kroppar. Vad gäller en stressig situation dock, så meddelar den att det är dags att öka produktionen av inflammatoriska cytokiner. Om det här pågår under en lång tid så ökar det risken för cancer, depression samtidigt som det åldrar cellerna.

 

Meditation, yoga och stress

Meditation och yoga har visat sig sänka nivåerna av NF-kB och därmed också minska den inflammatoriska responsen. Detta gör att människor som mediterar eller utöver yoga regelbundet har en betydligt lägre risk för att drabbas av sjukdomar som cancer och depression, men de håller också sina celler yngre! Meditation och yoga sätter nämligen igång det parasympatiska nervsystemet till skillnad från stress som aktiverar det sympatiska nervsystemet.

 

Meditation är inte så svårt!

Många drar sig nog för meditation för att det verkar svårt att stänga av hjärnan från tankar. Men meditation handlar inte om att stänga av hjärnan, det handlar om att ge hjärnan en paus. Tankarna kommer inte att försvinna, utan istället handlar det om att skapa en förmåga att låta tankar komma – och gå! – utan att fastna eller spinna vidare på dem. Man blir en observatör till sin egen tankeverksamhet och låter det passera utan inblandning. Att bli en riktigt bra meditatör tar visserligen många, många år, men du kan få jättebra resultat av så lite som 3 minuter om dagen! Alla har 3 minuter till övers under sin dag, och har man inte det så har man större problem med sin organisation- och strukturförmåga än något annat. Då behöver man betydligt mer än 3 minuters meditation 😉

/M

Att läka en autoimmun sjukdom naturligt

Att läka en autoimmun sjukdom naturligt

Autoimmuna sjukdomar sägs öka i antal idag, jag har faktiskt inte hittat några siffror på just det men jag har hittat information om hur vanligt det är i utvecklade länder jämfört med icke utvecklade länder. Det är skrämmande! Medan det här i väst (och numera även i många länder i öst) förekommer relativt ofta så är det nästan icke existerande i utvecklingsländer. Dagens inlägg ska handla om att läka en autoimmun sjukdom naturligt med 7 konkreta tips!

 

Jag har skrivit en hel del om autoimmunitet tidigare då det ju legat till grunden för hela min hälsoresa – att läka ut min ledgångsreumatism.

För att läka autoimmunitet så behöver man först och främst en enorm dos tålamod och envishet! För det ÄR jobbigt. Det finns visserligen några personer som har lyckats bli mer eller mindre symptomfria på någon ynka vecka eller två, men för de flesta tar det längre tid än så. Jag brukar säga att det tar runt 2-3 månader innan det har lagt sig tillräckligt. Man får inte glömma att det är en resa, och beroende på hur länge man varit sjuk innan – och hur stora skador kroppen fått av sjukdomen – så får man helt enkelt ge det tid.

 

Så nu till saken.

 

7 tips för att läka autoimmunitet

 

1. Hantera stressnivåer

Never ending story det här med stress och det är nog den största gemensamma faktorn till de allra flesta sjukdomar. Att ha ett högt kortisol är oerhört skadligt i längden, och det luriga är att de flesta som har det inte vet om det. Kronisk stress är väldigt svår att identifiera då man ju inte går runt med “andan i halsen”. Det kan bero på att man har mycket omkring sig och har svårt att varva ner, men många saker kan ju också vara roliga saker! Roliga saker i överflöd kan nämligen också bli för mycket, men är desto svårare att “stoppa” och framför allt att upptäcka. Ett högt kortisol kan även orsakas av vantrivsel på arbete eller hemma, fel kost med mycket snabba kolhydrater och processad mat, utanförskap eller ensamhet, för stor träningsbelastning, nedstämdhet och depression, för lite sömn (samtidigt som kortisol i sin tur orsakar sömnbesvär) osv.

Ta bort det som orsakar stressen (givetvis) och ägna tid åt meditation, yoga och umgås med vänner!

 

2. Städa upp på tallriken!

Spannmål, socker, tillsatser, alla hel- och halvfabrikat och annat skräp är ett måste att städa bort! Även mejerier, nötter, fröer, baljväxter och nattskuggeväxter behöver ofta tas bort under en tid – särskilt mejerier, nötter och baljväxter.

 

3. Fixa magen

Både en tarm som läcker mer än den bör och/eller en dysbios, dvs obalans av tarmbiotan är nästan regel än undantag vid autoimmunitet. Det fixar man genom att äta benbuljong, kefir (gärna gjord på kokos) och syrade grönsaker som surkål och kimchi. Bra tillskott är glutamin och probiotika.

 

4. Ta tillskott för att stödja ett fungerande immunsystem

Vitamin D, vitamin C, fiskolja och zink stödjer, och i detta fallet lugnar immunsystemet.

 

5. Träna

Om du bara kan promenera – promenera! Träning och rörelse är väldigt effektivt för att sänka inflammation.

 

6. Testa dig för toxiner och tungmetaller

Dessa kan orsaka autoimmunitet så se till att du inte har stora mängder kvicksilver, dioxiner eller PCB i kroppen. Även mögel i hemmet kan trigga en autoimmunitet.

 

7. Personlig utveckling!

Det är oerhört viktigt att lyssna på sin egen inre röst, och att ständigt arbeta med sin personliga utveckling! Meditation är bland annat ett formidabelt verktyg för att åstadkomma detta. Det är väldigt svårt att sortera vad som kommer utifrån, och vad som kommer inifrån om man aldrig låter det vara tyst och stilla. Du kan heller inte höra din inre röst om du antingen lever i det förflutna eller i framtiden. Var här och nu – och lyssna!

 

/M

 

Hur du optimerar din tarmbiota

Hur du optimerar din tarmbiota

Många trodde säkert att det här med tarmbiotans vikt i vår hälsa var en fluga när den kom, men forskningen blir verkligen bara mer och mer intressant på den fronten! Dagens inlägg ska handla om hur du optimerar din tarmbiota, men först lite om vad den kan påverka.

 

En mindre bra sammansättning av tarmbiotan är kopplad till en rad sjukdomar och tillstånd så som till exempel ångest, depression, Parkinson, hudproblem, hjärnans kognitiva förmåga, autoimmunitet som MS och reumatism, vissa typer av autism, ADHD, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt att den även kan öka takten av hur vi åldras!

 

Se en studie HÄR där man transplanterade unga fiskars tarmbiota till äldre fiskar varpå deras liv förlängdes med hela 37%! HÄR är en annan studie som visar tarmbiotans koppling till åldersrelaterad kronisk inflammation, vilken har mycket med tarmens permeabilitet att göra (läckande tarm).

Se en studie HÄR där man tog bort delar av vagusnerven, den nerv som kopplar samman vår mag- och tarmkanal med hjärnan. Resultatet blev en minskning med hela 40% i att utveckla Parkinson! Detta visar att Parkinson börjar i magen innan det kommer till hjärnan (det här är givetvis ingen behandlingsmetod). Ett flertal andra studier har också visat länken mellan mag- och tarmhälsa och Parkinson.

Se en studie HÄR som kopplar samman tarmbiotan med risken för att utveckla epilepsi och stroke.

Se en studie HÄR om tarmbiotans påverkan på ångest och humörstörningar.

 

Hur du optimerar din tarmbiota

 

Gör mer av:

  • Ät dina grönsaker – både råa och tillagade
  • Ät syrade grönsaker som surkål och kimchi
  • Ät kefir
  • Ta tillskott av aminosyran glutamin och MSM (svavel)
  • Fixa din matsmältning!
  • Stressa ner och sov på rätt tider!
  • Träna regelbundet

 

Gör mindre av:

  • Socker och sötningsmedel
  • Raffinerade kolhydrater och spannmål
  • Raffinerade mejeriprodukter
  • Raffinerade växtoljor med dålig fettsammansättning som rapsolja, solrosolja osv
  • Alkohol
  • Stress och oregelbunden dygnsrytm

 

/M

 

hormonella obalanser

Hormonella obalanser

Jättekul att mina hormontester har blivit så populära! Ni skickar väldigt mycket frågor till mig vilket också är roligt, men det kan vara väldigt svårt att svara på. Hormoner och hormonella obalanser är komplicerade, och eftersom kroppen är ett system  så är det sällan man visar obalans på endast ett hormon.

Några vanliga kombinationer av hormonobalanser är:

 

Kortisol – Lågt Progesteron

Är inte kortisol ett lurigt hormon? Så fantastiskt i rätt mängder men samtidigt så förrädiskt. Den här kombinationen beror på att kortisol dels “kapar” progesteron-receptorer vilket innebär att man kan ha normala blodvärden, men progesteronet kan inte fästa till cellerna då de redan är upptagna med kortisol. Men progesteron kan också omvandlas till kortisol vid behov, så är du under hög mental eller fysisk press (medveten eller omedveten) så gör kroppen det. Kortisol är ju ett överlevnadshormon och betydligt viktigare för den kortsiktiga framtiden än progesteron i dessa lägen. Du visar symptom på högt kortisol och lågt progesteron.

 

Kortisol – Problem med sköldkörteln

Kortisol blockerar “aktiveringen” av sköldkörtelhormonerna (T4 till T3) vilket i förlängningen ger en nedsatt sköldkörtelfunktion. Det fanns säkert en bra evolutionär anledning till det, men med dagens kroniska och “tysta” stress så är det inget vidare. Oerhört många människor går idag omkring och är stressade utan att ha en aning om det! Dessutom så gör kroniskt högt kortisol så att serotoninet i hjärnan minskar, och serotoninet i sin tur är viktig för en normal sköldkörtelfunktion.

 

Kortisol – Lågt Progesteron och lågt Östrogen

Ett klassiskt problem, och särskilt för kvinnor över 35. Det luriga här är att du ofta visar symptom på östrogendominans men ändå har väldigt låga värden av östrogen i blodet. Symptomen beror då på att östrogen är högt i förhållande till progesteron, och inte för att östrogen är högt i sig. Man måste ta hänsyn till systemet i kroppen återigen. Vad gäller kortisol så kan det visa sig som både högt eller lågt beroende på hur länge man dragits med det.

 

Lågt progesteron – Problem med sköldkörteln

Här har vi också ett klassiskt problem! Så som jag skrev ovan så innebär ett lågt progesteron en östrogendominans, oavsett om östrogen faktiskt är högt eller inte. Progesteron stimulerar sköldkörteln medan östrogen istället minskar den. När östrogen är högt i förhållande till progesteron så får levern signaler om att producera ett ämne som binder sköldkörtelhormoner och gör dem inaktiva, så kallat thyroid binding globulin. Du visar symptom på låg sköldkörtelfunktion!

 

Lågt kortisol och högt kortisol

Insulinresistens är ju ett känt begrepp, men förmodligen är inte kortisolresistens det. Liksom alla receptorer i kroppen så kan även dessa bli uttröttade om de får jobba för hårt, för länge. Detta betyder att cellerna inte längre är lika känsliga för kortisol, så även om det snurrar runt mängder av det i blodet, så kan inte lika mycket fästa till cellerna. Resultatet är att du känner symptom av både högt och lågt kortisol.

 

När det kommer till hormoner så är det viktigt att gå på både provresultat och symptom! Man kan nämligen visa normala värden i blodet, men symptomen säger att man har låga nivåer. Detta beror på att hormonerna av någon anledning inte kan komma intill och kommunicera med cellen. Glöm därför inte att dina symptom också är väldigt viktiga!

 

/M

 

 

Insulin och glukostranportörer!

Symptom på sjukdom eller orsaken bakom sjukdom?

Jag märker att det fortfarande är ett stort fokus på symptom, och jag skulle vilja slänga upp den frågan i luften lite. Har man verkligen en autoimmunitet för att man har ett för överaktivt immunförsvar? Får man artros för att man har använt sina leder för mycket? Har man verkligen sköldkörtelproblem för att man har brist på sköldkörtelhormoner (eller levaxin)? Har man astma pga för lite kortison? Har man inflammation för att man tagit för lite inflammationshämmande? Är man överviktig för att man rör sig för lite?

 

Vore det inte mer intressant om vi frågar oss varför immunförsvaret är överaktivt vid autoimmunitet? Är det ens “överaktivt” eller är det bara aktivt för att det finns något den faktiskt vill bli av med? Om vi hade fått artros av att vi rörde oss för mycket så hade det ju uppstått hos 100% av alla aktiva själar? Varför har kroppen dragit ner på produktionen av sköldkörtelhormoner när den faktiskt har möjligheten att producera dem helt på egen hand? Varför drar luftrören ihop sig vid astma? Varför uppstår inflammation i tex knän, rygg osv? Varför är övervikt så fruktansvärt svårt att bli av med för vissa?

 

Det är fortfarande så mycket fokus på att dämpa och lindra symptom. Men som sagt, är det inte bättre att titta längre än så. Kan det vara så att orsaken bakom många olika sjukdomar faktiskt är densamma? Eller åtminstone liknande. Jag är ju av tron att  symptomen tar sig uttryck där vi har vår svagaste länk, dvs där vi genetiskt sätt är svaga. Det kan därför visa sig som reumatism, depression, diabetes, parkinson, hudproblem, fibromyalgi osv… om det får gå för långt! Men orsaken kan fortfarande vara “samma”. Ska vi verkligen gå in och mixtra med symptomet då? Vore det inte säkrare att leta efter orsaken och rätta till den. Kroppen är ett symptom, att fylla på med levaxin vid sköldkörtelbekymmer är bara en tillfällig “quickfix” och kommer förmodligen att göra så att kroppen visar andra symptom i framtiden. Liksom cellgifter eller biologiska läkemedel vid autoimmunitet. Varför är det så? Jo för att problemet fortfarande kvarstår, man har bara plåstrat om symptomet.

 

Läkarkåren är helt fantastisk, utan dem hade jag förmodligen haft proteser lite här och där istället för en enda steloperation. Däremot så är det DU som är expert på din kropp, och när det kommer till kroniska tillstånd så är det bara du själv som kan hitta lösningen. Är inte det fantastiskt?

 

Vad styr vårt liv – Gener eller miljö? Ja, faktiskt så är det endast 10% av vår hälsa som beror på gener, medan 90% styrs av livsstil. Är inte det ännu mer fantastiskt? (Tyvärr ärver vi ju ofta inte bara gener utan även livsstil av våra föräldrar.)

 

/M