Styr våra gener vilken diet vi ska äta?

Styr våra gener vilken diet vi ska äta?

Eller snarare bör det styra vad vi ska äta, och bör vi alla vara medvetna om våra “styrkor och svagheter” rent genetiskt? Nu pratar jag inte om så kallade riskgener för sjukdomar, utan om hur vi metaboliserar den mat vi äter! Jag är nämligen inte helt övertygad om riskgeners betydelse för sjukdom då livsstil har en större inverkan. Men det är ett annat inlägg. Idag ska jag skriva några vanliga avvikelser man kan ha vad gäller hur vi tar upp den mat vi äter, och varför vi bör vara medvetna om det! Så – styr våra gener vilken diet vi ska äta?

 

Ni som läser här ofta vet att jag av hälsoskäl inte förespråkar varken en vegansk eller vegetarisk diet, och ni kommer att upptäcka varför nedan. Jag respekterar dock självklart helt och fullt dem som väljer den vägen av diverse anledningar. Vissa personer mår hur bra som helst på en vegansk eller vegetarisk diet medan andra inte gör det. Kan det ha med våra gener att göra?

 

Omega 3 – ALA vs DHA och EPA

Ingen kan väl ha missat hälsofördelarna av att få i sig tillräckligt med omega 3?! Det finns omega 3 i både vegetabiliska och i animaliska källor, där varianten ALA kommer från vegetabilier så som linfröolja medan varianterna EPA och DHA finns i fet fisk, kött från gräsbetade djur osv. Det är EPA och DHA som vi människor använder oss av, så när vi äter linfröolja till exempel så måste vi omvandla ALA till EPA och DHA.

Tyvärr finns det dock en genetisk avvikelse som gör att ALA i betydligt sämre utsträckning kan omvandlas till EPA och DHA hos ganska många människor. Omvandlingen sker dessutom långt från 100% från början så den här genen kan vara bra att ha koll på om man är vegetarian eller vegan.

  • Gen: FADS2
  • SNP: rs1535

Om man har SNP rs1535 A;G så är man ungefär 26,7% sämre på att omvandla ALA till EPA än om man är en A;A. Detta kan till exempel ha en avgörande roll för vegetarianer eller veganer som förlitar sig på linfrön och chiafrön vad gäller omega 3. De kan behöva fundera på om inte alger kan vara ett bra tillskott för att få i sig tillräckligt med omega 3 av rätt kvalitet!

 

Vitamin A – Betakaroten vs Retinol

Betakaroten är det som gör morötter orangea och finns alltså i vegetabilier. Retinol är den variant som finns i animalier, och också den variant av vitamin A som människan använder sig av. Betakaroten omvandlas alltså till Retinol i kroppen! Det finns en genkombination som ger en 69% minskning av den här omvandlingen:

  • Gen: BCMO1
  • SNP: rs7501331 och rs12934922

Om man har minst ett T i vardera SNP så har man en 69% minskning i förmågan att omvandla betakaroten till retinol. Fiskoljor, fet fisk, ägg och kött är rika på retinol.

 

Intag av mättat fett och risk för övervikt?

LCHF världen säger väldigt ofta att fett inte påverkar insulinnivåer, men faktum är att det faktiskt kan göra det. Det finns en gen som dels är kopplad till övervikt, men som också skulle kunna innebära att mättat fett har en negativ effekt på insulin och blodsocker. Genen kan därför också öka risken för diabetes typ 2.

  • Gen: FTO
  • SNP: rs17817449

Här är det varianten G;G och G;T som ökar risken för övervikt och diabetes.

Det finns även en annan gen som är starkt kopplad till övervikt, sämre blodsockerhantering samt en högre risk för typ 2 diatbetes.

  • Gen: PPARG
  • SNP: rs1801282

Om man har varianten G;G så ökar risken med ett högt intag av mättat fett, medan det skulle kunna öka risken vid varianten C;G. Varianten C;C kan däremot smaska i sig mättat fett utan risk för att lägga på sig kilon eller få diabetes. Åtminstone inte av just denna genen.

 

En liten brasklapp här bara om att jag själv har båda dessa genetiska uppsättningar “emot” mig. Jag en C;G (PPARG), och en G;G (FTO). Jag äter en hel del fett (en hel del!), av alla sorter och jag är inte överviktig, och jag har aldrig fått en blodsockerhöjning av fett (jag mäter i perioder). Jag är däremot en person som har lätt för att gå upp i vikt när jag äter fel mat, och jag har varit överviktig, även om det var en relativ kort period i min tidiga tonår. Så ovan behöver inte stämma, men kan göra det. Man får se själv hur ens kropp reagerar vid fettintag helt enkelt. Det finns nämligen många andra gener som också är inblandade i övervikt och metaboliseringen av fett än ovan nämnda!

Oavsett vad så är det oerhört viktigt (oerhört!) att undvika processade fleromättade fetter som rapsolja, majsolja, solrosolja osv då dessa är extremt skadliga för oss! 

 

Kolin

En mindre känd spelare i hälsovärlden för många tror jag?! Det finns olika typer av kolin, men bland annat så är det ett ämne som är oerhört viktigt för hjärnan, men det har också en nyckelroll i alla våra cellmembran där den påverkar alla biologiska funktioner. Defekter i kroppens användande av kolin har bland annat kopplats ihop med Alzheimers och andra neurodegenerativa sjukdomar. Man har dessutom sett en stor positiv effekt av tillskott av kolin hos gravida kvinnor, och deras barns långtidsminne senare i livet.

Dessvärre kan man även här då ha en genvariant som gör att man har lägre nivåer av varianteFosfatidylkolin. Fosfatidylkolin är förutom en viktig beståndsdel i våra cellmembran även ett förstadium till den viktiga signalsubstansen acetylkolin.

  • Gen: FADS1
  • SNP: rs174548

Om man har SNP rs 174548 C;C så har man höga nivåer av Fosfatidylkolin, C;G har medelhöga nivåer medan G;G har lägst nivåer.

För att förbättra sina nivåer av kolin kan man framförallt äta organmat och äggulor, men det finns också i sojabönor (om än inte i lika stor mängd).

 

Det var lite om det, om du är intresserad av ett gentest så finns det bland annat att beställa på 23andme för 149USD (i skrivande stund). Därefter kan du själv analysera rådatan via diverse olika websiter!

 

/M

Att läka en autoimmun sjukdom naturligt

Att läka en autoimmun sjukdom naturligt

Autoimmuna sjukdomar sägs öka i antal idag, jag har faktiskt inte hittat några siffror på just det men jag har hittat information om hur vanligt det är i utvecklade länder jämfört med icke utvecklade länder. Det är skrämmande! Medan det här i väst (och numera även i många länder i öst) förekommer relativt ofta så är det nästan icke existerande i utvecklingsländer. Dagens inlägg ska handla om att läka en autoimmun sjukdom naturligt med 7 konkreta tips!

 

Jag har skrivit en hel del om autoimmunitet tidigare då det ju legat till grunden för hela min hälsoresa – att läka ut min ledgångsreumatism.

För att läka autoimmunitet så behöver man först och främst en enorm dos tålamod och envishet! För det ÄR jobbigt. Det finns visserligen några personer som har lyckats bli mer eller mindre symptomfria på någon ynka vecka eller två, men för de flesta tar det längre tid än så. Jag brukar säga att det tar runt 2-3 månader innan det har lagt sig tillräckligt. Man får inte glömma att det är en resa, och beroende på hur länge man varit sjuk innan – och hur stora skador kroppen fått av sjukdomen – så får man helt enkelt ge det tid.

 

Så nu till saken.

 

7 tips för att läka autoimmunitet

 

1. Hantera stressnivåer

Never ending story det här med stress och det är nog den största gemensamma faktorn till de allra flesta sjukdomar. Att ha ett högt kortisol är oerhört skadligt i längden, och det luriga är att de flesta som har det inte vet om det. Kronisk stress är väldigt svår att identifiera då man ju inte går runt med “andan i halsen”. Det kan bero på att man har mycket omkring sig och har svårt att varva ner, men många saker kan ju också vara roliga saker! Roliga saker i överflöd kan nämligen också bli för mycket, men är desto svårare att “stoppa” och framför allt att upptäcka. Ett högt kortisol kan även orsakas av vantrivsel på arbete eller hemma, fel kost med mycket snabba kolhydrater och processad mat, utanförskap eller ensamhet, för stor träningsbelastning, nedstämdhet och depression, för lite sömn (samtidigt som kortisol i sin tur orsakar sömnbesvär) osv.

Ta bort det som orsakar stressen (givetvis) och ägna tid åt meditation, yoga och umgås med vänner!

 

2. Städa upp på tallriken!

Spannmål, socker, tillsatser, alla hel- och halvfabrikat och annat skräp är ett måste att städa bort! Även mejerier, nötter, fröer, baljväxter och nattskuggeväxter behöver ofta tas bort under en tid – särskilt mejerier, nötter och baljväxter.

 

3. Fixa magen

Både en tarm som läcker mer än den bör och/eller en dysbios, dvs obalans av tarmbiotan är nästan regel än undantag vid autoimmunitet. Det fixar man genom att äta benbuljong, kefir (gärna gjord på kokos) och syrade grönsaker som surkål och kimchi. Bra tillskott är glutamin och probiotika.

 

4. Ta tillskott för att stödja ett fungerande immunsystem

Vitamin D, vitamin C, fiskolja och zink stödjer, och i detta fallet lugnar immunsystemet.

 

5. Träna

Om du bara kan promenera – promenera! Träning och rörelse är väldigt effektivt för att sänka inflammation.

 

6. Testa dig för toxiner och tungmetaller

Dessa kan orsaka autoimmunitet så se till att du inte har stora mängder kvicksilver, dioxiner eller PCB i kroppen. Även mögel i hemmet kan trigga en autoimmunitet.

 

7. Personlig utveckling!

Det är oerhört viktigt att lyssna på sin egen inre röst, och att ständigt arbeta med sin personliga utveckling! Meditation är bland annat ett formidabelt verktyg för att åstadkomma detta. Det är väldigt svårt att sortera vad som kommer utifrån, och vad som kommer inifrån om man aldrig låter det vara tyst och stilla. Du kan heller inte höra din inre röst om du antingen lever i det förflutna eller i framtiden. Var här och nu – och lyssna!

 

/M

 

Hur du optimerar din tarmbiota

Hur du optimerar din tarmbiota

Många trodde säkert att det här med tarmbiotans vikt i vår hälsa var en fluga när den kom, men forskningen blir verkligen bara mer och mer intressant på den fronten! Dagens inlägg ska handla om hur du optimerar din tarmbiota, men först lite om vad den kan påverka.

 

En mindre bra sammansättning av tarmbiotan är kopplad till en rad sjukdomar och tillstånd så som till exempel ångest, depression, Parkinson, hudproblem, hjärnans kognitiva förmåga, autoimmunitet som MS och reumatism, vissa typer av autism, ADHD, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt att den även kan öka takten av hur vi åldras!

 

Se en studie HÄR där man transplanterade unga fiskars tarmbiota till äldre fiskar varpå deras liv förlängdes med hela 37%! HÄR är en annan studie som visar tarmbiotans koppling till åldersrelaterad kronisk inflammation, vilken har mycket med tarmens permeabilitet att göra (läckande tarm).

Se en studie HÄR där man tog bort delar av vagusnerven, den nerv som kopplar samman vår mag- och tarmkanal med hjärnan. Resultatet blev en minskning med hela 40% i att utveckla Parkinson! Detta visar att Parkinson börjar i magen innan det kommer till hjärnan (det här är givetvis ingen behandlingsmetod). Ett flertal andra studier har också visat länken mellan mag- och tarmhälsa och Parkinson.

Se en studie HÄR som kopplar samman tarmbiotan med risken för att utveckla epilepsi och stroke.

Se en studie HÄR om tarmbiotans påverkan på ångest och humörstörningar.

 

Hur du optimerar din tarmbiota

 

Gör mer av:

  • Ät dina grönsaker – både råa och tillagade
  • Ät syrade grönsaker som surkål och kimchi
  • Ät kefir
  • Ta tillskott av aminosyran glutamin och MSM (svavel)
  • Fixa din matsmältning!
  • Stressa ner och sov på rätt tider!
  • Träna regelbundet

 

Gör mindre av:

  • Socker och sötningsmedel
  • Raffinerade kolhydrater och spannmål
  • Raffinerade mejeriprodukter
  • Raffinerade växtoljor med dålig fettsammansättning som rapsolja, solrosolja osv
  • Alkohol
  • Stress och oregelbunden dygnsrytm

 

/M

 

Symptom på sjukdom eller orsaken bakom sjukdom?

Symptom på sjukdom eller orsaken bakom sjukdom?

Jag märker att det fortfarande är ett stort fokus på symptom, och jag skulle vilja slänga upp den frågan i luften lite. Har man verkligen en autoimmunitet för att man har ett för överaktivt immunförsvar? Får man artros för att man har använt sina leder för mycket? Har man verkligen sköldkörtelproblem för att man har brist på sköldkörtelhormoner (eller levaxin)? Har man astma pga för lite kortison? Har man inflammation för att man tagit för lite inflammationshämmande? Är man överviktig för att man rör sig för lite?

 

Vore det inte mer intressant om vi frågar oss varför immunförsvaret är överaktivt vid autoimmunitet? Är det ens “överaktivt” eller är det bara aktivt för att det finns något den faktiskt vill bli av med? Om vi hade fått artros av att vi rörde oss för mycket så hade det ju uppstått hos 100% av alla aktiva själar? Varför har kroppen dragit ner på produktionen av sköldkörtelhormoner när den faktiskt har möjligheten att producera dem helt på egen hand? Varför drar luftrören ihop sig vid astma? Varför uppstår inflammation i tex knän, rygg osv? Varför är övervikt så fruktansvärt svårt att bli av med för vissa?

 

Det är fortfarande så mycket fokus på att dämpa och lindra symptom. Men som sagt, är det inte bättre att titta längre än så. Kan det vara så att orsaken bakom många olika sjukdomar faktiskt är densamma? Eller åtminstone liknande. Jag är ju av tron att  symptomen tar sig uttryck där vi har vår svagaste länk, dvs där vi genetiskt sätt är svaga. Det kan därför visa sig som reumatism, depression, diabetes, parkinson, hudproblem, fibromyalgi osv… om det får gå för långt! Men orsaken kan fortfarande vara “samma”. Ska vi verkligen gå in och mixtra med symptomet då? Vore det inte säkrare att leta efter orsaken och rätta till den. Kroppen är ett symptom, att fylla på med levaxin vid sköldkörtelbekymmer är bara en tillfällig “quickfix” och kommer förmodligen att göra så att kroppen visar andra symptom i framtiden. Liksom cellgifter eller biologiska läkemedel vid autoimmunitet. Varför är det så? Jo för att problemet fortfarande kvarstår, man har bara plåstrat om symptomet.

 

Läkarkåren är helt fantastisk, utan dem hade jag förmodligen haft proteser lite här och där istället för en enda steloperation. Däremot så är det DU som är expert på din kropp, och när det kommer till kroniska tillstånd så är det bara du själv som kan hitta lösningen. Är inte det fantastiskt?

 

Vad styr vårt liv – Gener eller miljö? Ja, faktiskt så är det endast 10% av vår hälsa som beror på gener, medan 90% styrs av livsstil. Är inte det ännu mer fantastiskt? (Tyvärr ärver vi ju ofta inte bara gener utan även livsstil av våra föräldrar.)

 

/M

Äta frukost, skippa frukost, äta kolhydrater, vara i ketos, äta kött eller inte, glutenfritt eller fullkorn, rå mat eller långkok?

Äta frukost, skippa frukost, äta kolhydrater, vara i ketos, äta kött eller inte, glutenfritt eller fullkorn, rå mat eller långkok?

Vad tusan gäller egentligen?? Buden är oändliga till hur man ska leva för “perfekt hälsa”, och fler blir dem. Dieter har blivit det nya svarta, en livsstil och utbudet växer. Ska man äta frukost, skippa frukost, äta kolhydrater, vara i ketos, äta kött eller inte, äta glutenfritt eller fullkorn, rå mat eller långkok?

Ja visst kan det vara lite förvirrande med alla nya studier som kommer ut hela tiden. Faktum är att man kan söka på vad som helst numera i studie-väg som stöder vilken teori som helst. I princip. Det är anledningen till att jag sällan länkar till studier, även om jag kan tycka att det är intressant ibland.

 

Men hur ska man hitta i kostdjungeln då? Vad är verkligen bäst för just mig? Jag ska försöka reda ut de största misstagen och möjligheterna!

 

Det kan vara oerhört hälsosamt att köra periodisk fasta, men det kan också vara direkt skadligt. Att vara i ketos är extremt antiinflammatoriskt, men det kan också resultera i en rad negativa konsekvenser. Glutenfritt mår visserligen de flesta bra av medan fullkorn däremot har två sidor – det kan vara både riktigt skadligt eller riktigt hälsosamt. För att inte tala om rå mat eller långkok! Rå mat är proppfullt av livsnödvändiga vitaminer medan det kan vara döden för en redan skadad mag- och tarmkanal, som då föredrar långkok.

 

Som du säkerligen inser så handlar det om vilken utgångspunkt man har; hur ser livssituationen ut och vad har kroppen för grundförutsättningar och här är hormoner en stor, avgörande faktor utöver mag- och tarmhälsa!  

 

Periodisk fasta – Skippa måltider eller inte?

Undvik periodisk fasta: Vid stress, utmattningssyndrom och sköldkörtelbesvär!

Periodisk fasta är döden för redan trötta binjurar, och det drar med sig både sköldkörtelhormoner och progesteron. Du kan alltså hamna i en riktigt dålig spiral hormonellt genom att skippa måltider vid fel period i livet. Det kan även försvåra viktnedgång och leda till en sämre kroppssammansättning, försämra sömn och ditt psykiska välbefinnande.

Gör när: Du har blodsockerproblem eller vill tappa i fettvikt. Det kräver dock att du är i en viss balans hormonellt vad gäller framför allt kortisol och sköldkörtelhormoner.

Det är perfekt för dig som vill öka din insulinkänslighet (vare sig du redan har diabetes eller är på g till att få det). Men det fungerar också för dig som vill tappa fettvikt och öka den mentala prestationen. Men det kräver att du är på en viss nivå innan.

 

Kolhydrater – Ska man vara i ketos eller äta bra kolhydrater?

Undvik ketos: Sköldkörtelbesvär och vissa mag- och tarmbesvär.

Här är det naturligtvis högst beroende på vilken typ av kolhydrater du väljer att äta. Men eftersom jag aldrig förespråkar vita frallor och lösgodis så antar jag att det är underförstått. Om man har låga nivåer av sköldkörtelhormoner eller kanske till och med är diagnostiserad med hypotyreos så bör man inte gå in i ketos. Lite hälsosamma kolhydrater som rotfrukter, sötpotatis och bönor (blötlagda och tillagade) är perfekt. Lite högkvalitativa kolhydrater är också finemang om du har problem med tarmfloran, och din matsmältning.

Gör när: Om du har diabetes, låg insulinkänslighet och blodsockerproblem eller vid inflammation (exempelvis ledvärk, trötthet, hudproblem, huvudvärk, depression osv). Du kan använda det tillfälligt (i cykler) eller permanent. Det är dock en utmaning att vara i ketos dag ut och dag in eftersom något så oskyldigt som en tomat kan putta ur dig ur banan. Men det är ett fenomenalt verktyg till att dämpa inflammation, eller till att få insulinkänsligheten med på banan igen. Det låter systemet vila och hjälper kroppen att rensa ut slaggprodukter, samt läker en skadad tarm.

 

Glutenfritt eller fullkorn

Undvik fullkorn: Om du har en aggressiv autoimmun sjukdom, IBS, mag- och tarmproblem eller inflammation (trötthet, hudproblem, migrän, depression osv)

Spannmål är inflammationsskapande och taskigt mot tarmen. Det gäller inte bara gluten utan det finns betydligt fler ämenen i spannmålssläktet som man bör vara försiktig med, så som fermenterbara kolhydratkedjor och hårda fibrer. Om man därför redan har dragit sig på en autoimmun sjukdom, IBS eller visar tecken på övrig inflammation så bör man utesluta det. Det behöver förstås inte betyda att man måste undvika det för resten av livet, men prova åtminstone i 3-6 månader för att se om symptomen förbättras. Därefter kan man testa om och hur mycket man klarar av.

Gör när: Du är helt frisk! En frisk person klarar absolut av fullkorn då och då.

 

Rå mat eller långkok?

Undvik rå mat: Vid mag och tarmproblem.

Hur hälsosamt rå mat än är så kan det gå ganska hårt på en känslig mage. Dels så kan man ju få riktigt ont i magen av rå mat, men den största risken är ju att kroppen kanske inte har förmågan att bryta ner det till den grad att näringsämnen kan tas upp på ett vettigt sätt! Ett långkok är lättsmält, varför man får möjligheten att kunna ta upp det som finns i.

Fokusera på långkok när: Som sagt så gör ett långkok på både kött och grönsaker att mag och tarmkanalen enklare kan bryta ner maten och förse sig med de näringsämnen som den behöver. Om man dessutom ser till att få i sig långkok i form av olika buljonger så är man riktigt hemma vad gäller läkandet av en skadad tarm. Det finns få saker som är så läkande som hemgjord buljong med mycket gelatin.

 

Hur är det med rött kött då?

Jag tycker absolut inte att man behöver undvika oprocessat rött kött. Det finns det ingen anledning till. Man ska komma ihåg att det inte finns några isolerade, kontrollerade studier gjorda på enbart rött kött. De som visar att rött kött orsakar tarmcancer (bland annat) är rena observationsstudier gjorda på människor som lever “ett vanligt liv”. Utöver att det i de allra, allra flesta fall äter kött som inte är ekologiskt (utan fyllt av både antibiotika och dåliga fetter och toxiner från spannmålsfoder) så är det inte gjort på uteslutande köttätandet. Det är alltså mer som ligger på tallriken hos dessa människor, så som exempelvis bröd, pommes frites och lite annat smått och gott. Dessutom är det säkerligen inte sällan som rött kött innebär charkuterier eller andra processade råvaror som exempelvis bacon.

En rare, ekologisk biff däremot behöver ingen oroa sig för! 

 

Hur är det med fett då? Mättat fett, omättat fett, fleromättat fett… ja det tar vi i ett separat inlägg framöver 🙂

/M

 

Anti-aging effekt på huden med hjälp av bakterier!

Anti-aging effekt på huden med hjälp av bakterier!

Vad har ni för hudvårdsrutin? Personligen gör jag så lite som möjligt. Som ni säkerligen har märkt så är mag- och tarmkanalen med tillhörande tarmbiota ett av mina absoluta favoritämnen. En frisk tarmbiota motverkar allt från reumatism, diabetes, hormonrubbningar, migrän och eksem till depression och andra psykologiska tillstånd. Nu visar en studie att probiotika, dvs tillskott av bakterier även har en anti-aging effekt på huden!

 

Det var faktiskt i början på 1900-talet som biologen och immunologforskaren Elie Metchnikoff påstod att man kunde påverka sin hud via sin tarmbiota. Genom sin forskning förstod han vilken stor roll vårt mag- och tarmsystem har på hela vår kropp. Långt innan dess var detta förstås redan allmänt känt både inom ayurveda, kinesisk medicin samt schaminsmen, dvs hos indianerna, även om de inte hade några vetenskapliga studier som backade upp deras påståenden. På senare tid har man använt probiotika för att bota svår acne, psoriasis och andra eksem, vilket också ledde till frågeställningen om det även kan motverka ålderstecken på huden. Man vet ju att en frisk tarmbiota håller våra inre organ friska och krya, liksom vår hjärna, så varför inte även huden, vårt yttre organ?

 

Studier visar som sagt att tarmbiotan motverkar ålderstecken som rynkor, åldersfläckar och så vidare, men jag hittar inte särskilt mycket som förklarar exakt hur det här går till mer än teorier kring den inflammatoriska aspekten. Man tror också att bakteriefloran bidrar till att hudens kollagenproduktion främjas, men hur det fungerar återstår att se. Personligen så tror jag att en stor faktor är matsmältningen som ju tarmbiotan har en avgörande roll i. Det spelar ju ingen roll egentligen vad vi äter, utan vad vi smälter (som man säger inom ayurveda). Med en bra matsmältning så får ju kroppen en stor tillgång på mineraler, vitaminer, spårämnen och andra byggstenar i form av fett och protein samt en hel del antioxidanter för att bygga en så bra kropp den bara kan.

 

Kroppen är ju ett komplext system, och huden avslöjar mycket om hur kroppen mår på insidan. I många kulturer är det faktiskt just huden som har använts för att ställa en diagnos! 

 

Men det är inte bara via tarmkanalen som bakterier hjälper huden att leva livet, utan de små rackarna kan även appliceras direkt på huden, och nu forskas det mängder inom detta området! Vi har ju en riklig bakterieflora som lever överallt på och i oss, och då såklart även där. Utan tillräckligt med bakterier på vår hud så får vi lättare utslag och huden upplevs som “känslig”. Bakterierna hjälper även till att läka skador och skyddar oss dessutom mot oxidativ stress! Ytterligare en anti-aging funktion alltså.

Eftersom jag alltid trott att hudvård kommer inifrån så har jag förmodligen helt omedvetet räddat min hud. Ingen mer rengöring än vatten och olja, inga hudkrämer och inget smink bortsett från läppstift på fest (tack för mina fina fransar Nathalie). Om man inte frenetiskt tvättar av ansiktet så behöver man nämligen inte en massa krämer, utan huden reglerar sig helt själv. Utan tvål,  kräm och annat skräp så får bakterierna på huden en mycket större chans till att överleva och frodas. Jag tror att vi gör oss själva en stor otjänst med alla rengöringskrämer, ansiktsvatten (särskilt med alkohol i), hudkrämer, foundation osv som bara försämrar levnadsvillkoren för våra hudbakterier. Det är som sagt då vi får “känslig hy” och måste smörja oss konstant med diverse skräp för att hålla fanan uppe, och det kan vara ganska tufft att ta sig ur den spiralen.

 

Städa upp på tallriken, svettas mer, var ute i frisk luft, torrborsta dig, duscha kallt och låt huden vara naturell så har du din “mirakelkur” som är helt oslagbar för huden!

 

/M

 

 

Tarmbiotan och kombinationen fett och kolhydrater!

Tarmbiotan och kombinationen fett och kolhydrater!

Det finns ju ett flertal anledningar till varför just kombinationen fett och kolhydrater bör undvikas, och det har säkerligen ni som velat gå ner i vikt upptäckt! Oavsett om man utesluter fett eller kolhydrater, så brukar man rasa i vikt. Men det var inte det vi skulle skriva om idag, utan om tarmbiotan och kombinationen fett och kolhydrater!

 

LPS

Jag har skrivit tidigare om LPS, lipopolysackarider som är något som produceras av vissa tarmbakterier. LPS är egentligen inte menat att vara giftigt, utan är något som bygger upp cellmemebranen hos bakterier. Men eftersom det finns på just bakterier så reagerar vårt immunsystem kraftigt på det, och i normala mängder är det inte farligt. Det blir dock farligt när kosten till stor del består av kolhydrater, och gärna i kombination med mycket fett och lite fibrer. LPS-bildande bakterier livnär sig nämligen på kolhydrater, och särskilt socker- och spannmålsbaserad mat, och eftersom det är fettlösligt så bidrar en stor mängd fett i kosten till ett bättre upptag till blodomloppet. Särskilt mättade, långkedjiga fettsyror, som binder in direkt till LPS.

Så är då LCHF bra? Sålänge du väljer dina fettkällor med omsorg; fisk, nötter, kokos, oliver osv innehåller fetter som har en mindre benägenhet att binda till LPS. Visserligen minskar LPS naturligt vid en lågkolhydratkost eftersom bakterierna naturligt minskar i antal. Men även om bacon och rostade jordnötter får dig att gå ner i vikt, så betyder det inte att det är hälsosamt. Det kan orsaka inflammation med huvudvärk, hudutslag osv som följd. Ekologiskt kött innehåller mer omega 3, vilket som sagt inte binder in till LPS i samma mån, så välj din mat med omsorg och ät dina grönsaker! Det är helheten som räknas.

Inflammation

LPS kan binda in till receptorer runt om i kroppen, där de orsakar inflammation, och i fettceller ökar de exempelvis produktionen av TNF-α och IL-6, två inflammatoriska ämnen som har en stark koppling till diabetes och hjärt- och kärlsjukdom. Om de istället binder till immunceller sätter de igång en kaskad av inflammatoriska processer. Man har även sett att LPS ökar i portavenen, ett stort blodkärl som går till levern där det kraftigt ökar olika biomarkörer för leverinflammation.

 

Vikt och LPS

Det här är väldigt spännande, för det har nämligen visat sig att en stor produktion av LPS gör oss överviktiga genom att minska våra mättnadssignaler. Människor har en naturlig förmåga att hålla sig viktstabila, och det beror främst på vårt långtidsverkande mättnadshormon Leptin. Leptin utsöndras av fettceller, vilket innebär att ju fler fettceller man har, desto mer leptin finns det i blodet som gör att man känner sig mätt. Effekten blir då att man äter mindre, och får tillbaka sin “jämvikt” eller “setpoint”, vad man nu väljer att kalla det. Problem uppstår dock när vi får för många av de sockerälskande bakterierna i tarmkanalen, eftersom de kan orsaka leptinresistens i magens nervsystem. Du blir alltså mer hungrig, eller åtminstone mindre mätt. Detta gör de för att du ska äta ännu mer av den kolhydratrika maten, så att de kan växa sig ännu större. Fler mättnadshormoner än leptin påverkas eftersom leptin främjar effekten av andra hormoner som exempelvis CCK. Summa summarum så försämras vår viktregleringsförmåga av spannmål- och sockerrik mat, för att sedan underlätta viktökning ytterligare.

 

Förändra sin tarmbiota

Genom att ändra sin kost, så har man sett dramatiska förändringar i tarmbiotan redan efter 3 dagar! Det är ju fantastiskt. Detta påverkar ju givetvis LPS-kvantiteten direkt, vilket medför väldigt fina hälsoeffekter. Dock ska man komma ihåg att om man väl utvecklat leptinresistens, så tar det lång tid att återställa. Man måste ha tålamod, tänka långsiktigt och vara uthållig!

/M

Fibrer till basiluskerna!

Fibrer till basiluskerna!

Jag kan inte nog prata mig varm om bakteriefloran i tarmen, så här kommer ytterligare ett inlägg! Som jag har skrivit om tidigare så anpassar sig tarmbakterierna efter vår livsstil, och särskilt vår kost. Mycket socker, processade livsmedel, mediciner, och antibiotika gör inte bara så att betydligt färre sorter överlever och frodas, utan det gör också så att balansen blir helt fel bland de som klarar sig. Man vill förstås ha många olika arter, så att balansen lättare viktas.

 

Det finn många symptom som kan tyda på en störd och obalanserad tarmflora. Allt ifrån uppenbara saker som dålig matsmältning, gaser, uppsvälldhet, ledvärk, diarréer och förstoppning kan visa sig. Men tarmbakterierna kan också påverka ditt humör och “cravings” genom att bilda signalsubstanser som färdas upp till hjärnan via vagusnerven. Man tror att de även kan ha en roll i depression, ångest, oro, diabetes typ 1 och till och med autism. Det finns helt klart mycket spännande att kika på vad gäller de små rackarna, och det är en komplicerad värld.

 

Förutom att hjälpa vår matsmältning så tillverkar tarmbakterierna också näringsämnen till oss så som vitamin K2, biotin samt en massa fettsyror som göder vår tarmslemhinna. Cellerna i tarmväggen lever nämligen inte på glukos och proteiner, utan på särskilda fettsyror som tarmbakterierna tillverkar åt dem. En fin symbios! När det fungerar vill säga. Det fett vi själva äter tas upp tidgare och når inte de här cellerna, varför tarmbakterierna fyller en viktig roll. Utan det så blir nämligen tarmslemhinnan “gles”, då de annars starka bindningarna mellan cellerna blir svagare eller helt försvinner. Det är då det finns risk för att immunförsvaret blir överaktiverat med allergier, inflammation, autoimmunitet, migrän, övervikt, hudproblem, depression osv till möjlig följd. Det blir en ond cirkel återigen.

 

Egentligen är ju matsmältningskanalen, tekniskt sett utsidan av vår kropp, då bland annat 80% av vårt immunförsvar sitter just i tarmarna för att skydda kroppen från det vi äter och dricker. 

 

Tips på bra prebiotika, dvs mat till tarmbakterierna är:

  • Grönsaker – alla sorter!
  • Frukt
  • Bönor
  • Linser
  • Kall potatis och/eller kallt potatismjöl
  • Fröer
  • Nötter
  • Havregryn

 

I dagens snabbmatssamhälle så räknar man med att genomsnittsvensken får i sig ca 10-20 gram fibrer per dag. Detta kan jämföras med de gamla jägar- och samlarkulturerna runt om i världen där man istället äter runt 150 gram fibrer per dag. Hur mycket vi faktiskt behöver äta är dock diskuterbart, och säkerligen olika för olika personer precis som med allt annat! Vi kommer ju från olika kulturer varför till exempel inuiter och nordeuropeer inte nödvändigtvis mår bäst av exakt samma kostupplägg.

 

Dock räcker det inte alltid med att bara äta bra mat för att göda bakterierna. Studier på möss har nämligen visat att när väl en sort har dött ut på grund av för lite fibrer i kosten, så orsakar det en brist i flera generationer framöver. Så mycket som 75% av mångfalden i bakteriefloran kan försvinna! Tarmfloran påverkas dock ganska så snabbt efter en kostomläggning, även om man har sett skillnader i hur mycket som påverkas hos normalviktiga jämfört med överviktiga personer.

 

I vetenskapens värld för någon vecka sedan berättade dem att björnar har olika sorters tarmflora på sommaren och vintern. På sommaren jobbar de nämligen stenhårt på att suga ut vartenda näringsämne ur maten de äter för att göra björnarna så tjocka som möjligt. Allt för att de ska klara vintern! På vintern sedan är deras bakaterier inte lika effektiva, och balansen mellan de olika arterna ser helt annorlunda ut. Spännande! De blir dessutom inte insulinresistenta som vi människor skulle ha blivit. Man har även sett liknande olikheter i tarmfloran hos överviktiga och normalviktiga möss i flera olika studier, men här har det ju snarare varit “oönskat” och kroniskt. Här har man sett att insulinkänsligheten kan påverkas av tarmbakterierna och därför också risken för diabetes, inflammation och övervikt. Om man dessutom injicerar tarmbakterier från en ängslig och orolig mus till en vanlig, så blir denna också ängslig och orolig. Oerhört intressant!

 

Förr sa man att en arterna firmicutes och bacteroidetes styrde vikten på människor, där överbelamring av firmicutes gjorde en person tjock medan bacteroidetes ökade förbränningen och höll kroppens set point på vikt. Idag har man däremot sett att det är betydligt mer komplicerat än så. Mycket forskning pågår inom det här området, så det återstår att se hur stor roll tarmbakterierna faktiskt har i vår hälsa.

/M