Tips inför semestern!

Tips inför semestern!

Ja nu börjar det vankas semester och för de flesta läggs träningen på hyllan och vinet plockas fram. Av alla upplevda krav och måsten så vet inte jag vad som är bättre för vårt mentala mående  än att sitta utomhus med ett glas vin i gott sällskap. Men de flesta vill ju gärna ha hälsan någorlunda i behåll, så här kommer ett par tips inför semestern!

Vin – Har priset betydelse?

Ja det har det faktiskt! Vin är en sådan produkt där innehållet inte behöver deklareras. Med andra ord så kan diverse tillsatser finnas i utan att det står på flaskan. Det enda som måste stå är sulfiter. Så om du köper en box för nästan inga pengar alls så kan du ge dig tusan på att de förmodligen stoppat i både det ena och det andra. De flesta boxar smakar dessutom hyfsat samma oavsett årgång. Är det rimligt? Nej! Köp hellre bra kvalitetsvin (på flaska!). Det finns jättemånga bra viner runt 100-lappen. Skippa boxen.

Tillskott av magnesium

Magnesium är en mineral som de flesta inte lyckas få i sig i optimal mängd. Få lider visserligen brist, men det är skillnad på brist och på optimala nivåer. Magnesium är nödvändigt för välfungerande mitokondrier (cellens kraftverk – dvs vår upplevda energinivå) och för att reparera skador på DNAt. Bland annat. Att svettas och dricka alkohol gör att vi förlorar mer magnesium än normalt så investera gärna i ett bra tillskott.

Tillskott av MSM – Organiskt svavel

Fantastiskt för att bistå vår lever i sitt hårda arbete men också för hår, hud och naglar.

Grönsaker, örter och bär

Det finns ju ingen bättre tid för grönsaker, örter och bär än nu när vi har möjlighet att få det mer eller mindre direkt från bonden. Gör det roligt att äta och experimentera med smakerna. Skippa juicer och kör på smoothies och goda, matiga sallader.

Träning utanför gymmet!

Har du ungar? Lek! Kryp, stå i hög planka, lek jage, simma, gunga, cykla, promenera, använd barnen som vikter… gå sicksack och hoppa hoppsasteg när du ska någonstans. Stanna för att titta på fjärilar och myror. Du har ju inte bråttom!

Upplevda krav och måsten

Ta tid för reflektion! Vad för krav ställs på dig? Av dessa, vilka är krav som du tror ställs på dig och vilka är faktiskt uttalade krav? Kommunicerar du med chefen, partnern, föräldrarna, barnen, vännerna så att du verkligen vet med säkerhet eller är det bara vad du själv antar och tror? Krävs det några förändringar inför hösten?

/M

Styr våra gener vilken diet vi ska äta?

Styr våra gener vilken diet vi ska äta?

Eller snarare bör det styra vad vi ska äta, och bör vi alla vara medvetna om våra “styrkor och svagheter” rent genetiskt? Nu pratar jag inte om så kallade riskgener för sjukdomar, utan om hur vi metaboliserar den mat vi äter! Jag är nämligen inte helt övertygad om riskgeners betydelse för sjukdom då livsstil har en större inverkan. Men det är ett annat inlägg. Idag ska jag skriva några vanliga avvikelser man kan ha vad gäller hur vi tar upp den mat vi äter, och varför vi bör vara medvetna om det! Så – styr våra gener vilken diet vi ska äta?

 

Ni som läser här ofta vet att jag av hälsoskäl inte förespråkar varken en vegansk eller vegetarisk diet, och ni kommer att upptäcka varför nedan. Jag respekterar dock självklart helt och fullt dem som väljer den vägen av diverse anledningar. Vissa personer mår hur bra som helst på en vegansk eller vegetarisk diet medan andra inte gör det. Kan det ha med våra gener att göra?

 

Omega 3 – ALA vs DHA och EPA

Ingen kan väl ha missat hälsofördelarna av att få i sig tillräckligt med omega 3?! Det finns omega 3 i både vegetabiliska och i animaliska källor, där varianten ALA kommer från vegetabilier så som linfröolja medan varianterna EPA och DHA finns i fet fisk, kött från gräsbetade djur osv. Det är EPA och DHA som vi människor använder oss av, så när vi äter linfröolja till exempel så måste vi omvandla ALA till EPA och DHA.

Tyvärr finns det dock en genetisk avvikelse som gör att ALA i betydligt sämre utsträckning kan omvandlas till EPA och DHA hos ganska många människor. Omvandlingen sker dessutom långt från 100% från början så den här genen kan vara bra att ha koll på om man är vegetarian eller vegan.

  • Gen: FADS2
  • SNP: rs1535

Om man har SNP rs1535 A;G så är man ungefär 26,7% sämre på att omvandla ALA till EPA än om man är en A;A. Detta kan till exempel ha en avgörande roll för vegetarianer eller veganer som förlitar sig på linfrön och chiafrön vad gäller omega 3. De kan behöva fundera på om inte alger kan vara ett bra tillskott för att få i sig tillräckligt med omega 3 av rätt kvalitet!

 

Vitamin A – Betakaroten vs Retinol

Betakaroten är det som gör morötter orangea och finns alltså i vegetabilier. Retinol är den variant som finns i animalier, och också den variant av vitamin A som människan använder sig av. Betakaroten omvandlas alltså till Retinol i kroppen! Det finns en genkombination som ger en 69% minskning av den här omvandlingen:

  • Gen: BCMO1
  • SNP: rs7501331 och rs12934922

Om man har minst ett T i vardera SNP så har man en 69% minskning i förmågan att omvandla betakaroten till retinol. Fiskoljor, fet fisk, ägg och kött är rika på retinol.

 

Intag av mättat fett och risk för övervikt?

LCHF världen säger väldigt ofta att fett inte påverkar insulinnivåer, men faktum är att det faktiskt kan göra det. Det finns en gen som dels är kopplad till övervikt, men som också skulle kunna innebära att mättat fett har en negativ effekt på insulin och blodsocker. Genen kan därför också öka risken för diabetes typ 2.

  • Gen: FTO
  • SNP: rs17817449

Här är det varianten G;G och G;T som ökar risken för övervikt och diabetes.

Det finns även en annan gen som är starkt kopplad till övervikt, sämre blodsockerhantering samt en högre risk för typ 2 diatbetes.

  • Gen: PPARG
  • SNP: rs1801282

Om man har varianten G;G så ökar risken med ett högt intag av mättat fett, medan det skulle kunna öka risken vid varianten C;G. Varianten C;C kan däremot smaska i sig mättat fett utan risk för att lägga på sig kilon eller få diabetes. Åtminstone inte av just denna genen.

 

En liten brasklapp här bara om att jag själv har båda dessa genetiska uppsättningar “emot” mig. Jag en C;G (PPARG), och en G;G (FTO). Jag äter en hel del fett (en hel del!), av alla sorter och jag är inte överviktig, och jag har aldrig fått en blodsockerhöjning av fett (jag mäter i perioder). Jag är däremot en person som har lätt för att gå upp i vikt när jag äter fel mat, och jag har varit överviktig, även om det var en relativ kort period i min tidiga tonår. Så ovan behöver inte stämma, men kan göra det. Man får se själv hur ens kropp reagerar vid fettintag helt enkelt. Det finns nämligen många andra gener som också är inblandade i övervikt och metaboliseringen av fett än ovan nämnda!

Oavsett vad så är det oerhört viktigt (oerhört!) att undvika processade fleromättade fetter som rapsolja, majsolja, solrosolja osv då dessa är extremt skadliga för oss! 

 

Kolin

En mindre känd spelare i hälsovärlden för många tror jag?! Det finns olika typer av kolin, men bland annat så är det ett ämne som är oerhört viktigt för hjärnan, men det har också en nyckelroll i alla våra cellmembran där den påverkar alla biologiska funktioner. Defekter i kroppens användande av kolin har bland annat kopplats ihop med Alzheimers och andra neurodegenerativa sjukdomar. Man har dessutom sett en stor positiv effekt av tillskott av kolin hos gravida kvinnor, och deras barns långtidsminne senare i livet.

Dessvärre kan man även här då ha en genvariant som gör att man har lägre nivåer av varianteFosfatidylkolin. Fosfatidylkolin är förutom en viktig beståndsdel i våra cellmembran även ett förstadium till den viktiga signalsubstansen acetylkolin.

  • Gen: FADS1
  • SNP: rs174548

Om man har SNP rs 174548 C;C så har man höga nivåer av Fosfatidylkolin, C;G har medelhöga nivåer medan G;G har lägst nivåer.

För att förbättra sina nivåer av kolin kan man framförallt äta organmat och äggulor, men det finns också i sojabönor (om än inte i lika stor mängd).

 

Det var lite om det, om du är intresserad av ett gentest så finns det bland annat att beställa på 23andme för 149USD (i skrivande stund). Därefter kan du själv analysera rådatan via diverse olika websiter!

 

/M

Hur du optimerar din tarmbiota

Hur du optimerar din tarmbiota

Många trodde säkert att det här med tarmbiotans vikt i vår hälsa var en fluga när den kom, men forskningen blir verkligen bara mer och mer intressant på den fronten! Dagens inlägg ska handla om hur du optimerar din tarmbiota, men först lite om vad den kan påverka.

 

En mindre bra sammansättning av tarmbiotan är kopplad till en rad sjukdomar och tillstånd så som till exempel ångest, depression, Parkinson, hudproblem, hjärnans kognitiva förmåga, autoimmunitet som MS och reumatism, vissa typer av autism, ADHD, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt att den även kan öka takten av hur vi åldras!

 

Se en studie HÄR där man transplanterade unga fiskars tarmbiota till äldre fiskar varpå deras liv förlängdes med hela 37%! HÄR är en annan studie som visar tarmbiotans koppling till åldersrelaterad kronisk inflammation, vilken har mycket med tarmens permeabilitet att göra (läckande tarm).

Se en studie HÄR där man tog bort delar av vagusnerven, den nerv som kopplar samman vår mag- och tarmkanal med hjärnan. Resultatet blev en minskning med hela 40% i att utveckla Parkinson! Detta visar att Parkinson börjar i magen innan det kommer till hjärnan (det här är givetvis ingen behandlingsmetod). Ett flertal andra studier har också visat länken mellan mag- och tarmhälsa och Parkinson.

Se en studie HÄR som kopplar samman tarmbiotan med risken för att utveckla epilepsi och stroke.

Se en studie HÄR om tarmbiotans påverkan på ångest och humörstörningar.

 

Hur du optimerar din tarmbiota

 

Gör mer av:

  • Ät dina grönsaker – både råa och tillagade
  • Ät syrade grönsaker som surkål och kimchi
  • Ät kefir
  • Ta tillskott av aminosyran glutamin och MSM (svavel)
  • Fixa din matsmältning!
  • Stressa ner och sov på rätt tider!
  • Träna regelbundet

 

Gör mindre av:

  • Socker och sötningsmedel
  • Raffinerade kolhydrater och spannmål
  • Raffinerade mejeriprodukter
  • Raffinerade växtoljor med dålig fettsammansättning som rapsolja, solrosolja osv
  • Alkohol
  • Stress och oregelbunden dygnsrytm

 

/M

 

Preventivmedel

Preventivmedel

I min värld så har det varit väldigt mycket snack om preventivmedel de sista månaderna, och personer har kommit till mig och undrat vad de ska göra nu när de slutat, och allt mer eller mindre hamnat upp och ner. Det är i 90% av fallen p-piller det gäller, och de sista 10% har handlat om kopparspiral.

Det här är absolut inget inlägg för övrigt som ska uppmana människor till att sluta med preventivmedel, många upplever ju att det fungerar utmärkt för dem och då är det bara att köra på! Men för er andra som inte tycker att ni fungerar utmärkt på p-piller – fundera på om det är rätt för er! Här kommer lite kort om p-piller.

 

Det är ju tyvärr inte så att “allt har hamnat upp och ner” efter det att man slutat med p-piller vad gäller hormoner och menscyklar. Allt var upp och ner när man åt p-piller. När man äter p-piller så har man nämligen ingen menscykel eftersom man inte har någon ägglossning. Definitionen av mens är att den följs av ägglossning, och i övriga fall är det en bara en blödning. Så vad man har vid p-pillerknaprande är en mellanblödning som inte alls är länkad till kroppens “naturliga” signalering. Detta medför ju såklart att hormonerna inte heller följer samma cykel som de brukar, med tillhörande effekter i kroppen. Nackdelen med detta är att könshormonerna progesteron och östrogen mer eller mindre är höga hela tiden, istället för i sina naturliga cykler och dessa verkar ju förstås inte bara lokalt i livmodern för att reglera ägglossning och mens. Progesteron och östrogen har sina uppgifter i hela kroppen. Därav också biverkningar. När man slutar med sina p-piller så börjar kroppen alltså att jobba för att hamna på rätt håll från att ha varit upp och ner! Detta kan ta ett tag.

 

Vanliga biverkningar av p-piller är för övrigt minskad sexlust (med den bieffekten så behöver man ju dem inte?), depression, huvudvärk, viktökning, sömnsvårigheter, hudproblem så som tex akne (kan även förbättra akne), koncentrationssvårigheter och håravfall.

 

Det som är mest synd här tycker jag är att många börjar väldigt tidigt med sina p-piller, 15-17-årsåldern vilket gör att de inte överhuvudtaget varken känner sina kroppar, eller har låtit sina kroppar balanserat sig själva. Det tar nämligen ganska många år innan dess att kroppen har hittat balansen efter första menstruationen, och då har de flesta redan ätit p-piller ett par år. Många vet helt enkelt inte hur de mår i ett normaltillstånd, varken fysiskt eller psykiskt.

 

Personligen så tycker jag att menscykeln är en välsignelse för oss kvinnor. Vad jag har fått mycket information om min kropps status genom den som män helt enkelt missar! Jag kan nämna två exempel på det. Första är när jag flög mycket till Kina i mitt arbete. Jag kände mig överhuvudtaget inte varken fysiskt eller psykiskt stressad av resorna, men min menscykel visade på något helt annat. Det kunde gå 3-4 månader utan att jag fick mens. Samma sak hände när jag gick in i så kallad ketos, dvs när man äter en högfettkost (ca 80 energiprocent fett) och minimalt med kolhydrater. Resultatet? Rubbad menscykel. I huvudet mådde jag däremot hur bra som helst! Jag har aldrig varit så produktiv och full av energi som på ketos, men min kropp tyckte att nu är det kris här och systemet klarar absolut inte en graviditet. Tänk vad bra att jag fick den signalen om att det inte var för mig! Jag tog själv p-piller under många, många år och även om menscykeln var regelbunden ganska så snabbt efter det att jag slutat, så fick jag jobba på att få ordning på den hormonella statusen i drygt ett års tid efteråt.

 

En naturlig, regelbunden menscykel utan diverse cykliska symptom är en signal om att din kropp fungerar som den ska och har allt den behöver! Allt annat är ledtrådar om att någonting är fel. Det spelar ju dessutom ingen roll om planen är att bli gravid eller att undvika att bli gravid – förstår du din menscykel så kan du inte bara kontrollera båda utkomsterna, utan också hela din hälsa!

 

Kvinnor är inte så “fertila” som många verkar tro utan fönstret för möjligheten till en befruktning är allt från ett par timmar långt till 3-4 dagar. I extremfall upp till 6 dagar men det är väldigt ovanligt. Är man över 30 år så är 1 dag ganska genomsnittligt. Om du vill köra utan preventivmedel, men ändå gärna undvika graviditet så kan man ur så enkla medel som sin kroppstemperatur och sina flytningar avläsa om man är fertil eller inte.

 

Förresten så finns det mängder med personer som aldrig har haft någon form av preventivmedel, men som ändå har ett hormonsystem som löper bananas och helt bortom kontroll. Det är inte normalt med PMS-besvär så som humörsvängningar, finnar och dylikt. Bara för att många har det, och särskilt i samma släkt, så betyder det fortfarande inte att det är normalt. Vi ärver som bekant inte bara gener av våra föräldrar, utan även beteende vilket gör att det ofta förekommer i familjer. Men PMS går att bli av med, tro mig jag har sett det många, många gånger. Livsstil och kost är svaren på att både få det och för att bli av med det, men av olika sort beroende på önskad utkomst förstås.

 

Läsrekommendationer:

Podden hälsosant har en oerhört intressant serie som handlar om preventivmedel med Jenny Koos:

Avsnitt 59 – Förstå din menscykel en gång för alla

Avsnitt 60 Jenny Koos – Syntethormonella preventivmedel

 

Martina Johansson  har skrivit om kopparspiral på sin blogg HÄR. Oerhört bra inlägg!

 

 

Styr kroppsfett mer än vi tror?

Styr kroppsfett mer än vi tror?

Vi vet ju att fettceller i allra högsta grad verkar som ett organ där hormoner som bland annat leptin (för mättnad) tillverkas, liksom östrogen hos både kvinnor och män. Men fettceller, producerar också olika inflammatoriska faktorer så som TNF-α, och här är det särskilt de stora fettcellerna som är värst. Stora och små fettceller finns hos alla människor, tjocka som smala, men i olika mängd. Men nu visar Jun Yoshino, Docent i psykologi och neurovetenskap att även glukosmetabolismen i kroppens fettvävnad påverkar resten av kroppen. Styr kroppsfett mer än vi tror?

 

Dagens inlägg återkopplar till NAD+och NMN som jag skrev om häromdagen, länk HÄR. I den här studien så tittade man på möss med en defekt förmåga att tillverka NAD+ i kroppens fettvävnad, medan resten av deras vävnader och organ var normala. Trots att syntesen av NAD+ endast var nedsatt i fettcellerna, så såg forskarna metabolisk dysfunktion i hela kroppen inklusive skelettmuskulatur, hjärtmuskeln och lever. När de sedan gav NMN till dessa möss (som omvandlas till NAD) så återställdes mössen, vilket innebär att fettvävnad är en kritisk regulator av hela kroppens ämnesomsättning!

 

Med det här har Jun Yoshino påvisat att om man sabbar NAD+ syntes endast i fettvävnad, så ser man insulinresistens överallt. Fettvävnad måste därför göra något riktigt anmärkningsvärt för att kunna kontrollera hela kroppens insulinkänslighet!

 

(Vissa tumörceller har förresten en högre förmåga för att syntetisera NAD, varför man innan testerna var oroliga att tillskott av NMN även skulle kunna påverka cancerutveckling. De såg dock inga skillnader i cancertillväxt hos de olika grupperna!)

 

 

/M

Åldrande och broccoli!

Åldrande och broccoli!

Något som förstås påverkar hur vi mår är hur väl våra mitokondrier producerar energi! Ni vet de där små kraftverken som finns inuti våra celler. Det är dem som gör om fettsyror och glukos till ett bränsle som är användbart för cellen, via cellandning som bla inkluderar citronsyracykeln. Av någon anledning som vi ännu inte vet så blir mitokondrierna sämre på att producera energi ju äldre vi blir, vilket i sin tur gör oss ännu äldre. Men vad kan åldrande och broccoli ha gemensamt? Jo, broccoli innehåller ett ämne som verkar sakta ner vårt åldrande, och jag ska förklara hur!

 

NAD+ (nikotinamidadenindinukleotid) är ett ämne som har en väldigt central roll i cellens energiproduktion, men tyvärr så avtar det kraftigt med åldern. Utan tillräckligt med NAD+ så kan cellens metabolism inte fungera ordentligt vilket ger en rad effekter i kroppen så som bland annat sänkt ämnesomsättning och åldersrelaterad viktuppgång, sänkt insulinkänslighet, minskad fysisk aktivitet, sämre syn och immunförsvar, minskad bentäthet och sämre muskelfunktion. Forskning gjord på möss har dock visat att tillskott av NAD+ inte ger någon positiv effekt. Men det gör däremot tillskott av något annat, nämligen Nicotinamide mononucleotide (NMN) som är ett förstadie till NAD+. Tillskott av NMN har visat ge en ökad koncentration av NMN i blodet, vilket sedan snabbt har omvandlats till NAD+ i kroppens olika vävnader.

 

I studien gav man möss NMN från 5 månaders ålders till och med att de blev 17 månader (medellivslängden för en labbmus är 24 månader). De möss som fick tillskott av NMN visade sig ha bättre syn, immunförsvar, muskelfunktion och bentäthet som äldre än sina muskompisar i kontrollgruppen. De vägde dessutom mindre samtidigt som de var mer fysiskt aktiva och hade bättre insulinkänslighet. Det intressanta var dock att förbättringarna först visade sig när mössen blev äldre! Unga möss producerar nämligen tillräckligt med NMN varför ett tillskott då inte ger någon effekt.

 

Så vad kan vi göra med den här informationen? Ja vår cellandning fungerar ju på samma sätt som mössens varför ett tillskott av NMN tros vara en bra idé på ålderns höst även hos oss människor. Rent NMN är inte tillgängligt för allmänheten, MEN vi kan förstås hitta det i vanlig mat också så som broccoli, kål, gurka och avokado. Wohoo!

 

/M

Oliver & Olivolja!

Oliver & Olivolja!

Eftersom det förra inlägget handlade om hur man kan sänka inflammation i kroppen, så spinner vi vidare på temat med Oliver & Olivolja!

 

Inflammation

Du kan minska CRP (inflammationsmarkör) genom att bara äta olivolja! God medicin. Den innehåller bland annat oleocanthal, en fenol som är det som fått credit för olivoljans antioxidantiska och antiinflammatoriska effekt.

Oleocanthal har i studier visat sig ha likvärdig effekt som antiinflammatoriska läkemedel NSAID-preparat, som exempelvis ibuprofen. Den hindrar likt medicinen också enzymet COX-2 som är med vid bildandet av inflammatoriska prostaglandiner.

Man tror att olivolja möjligen går på COX-2 i större utsträckning än COX-1, medan NSAIDer påverkar båda. Enzymet COX-1 är nämligen också med i bildandet av prostaglandiner, men den varianten är mer kopplad till att hålla balansen i kroppen, och verkar i alla organ. I mag- och tarmkanalen till exempel så främjar COX-1 bland annat läkning varför smärtstillande preparat i förlängningen kan leda till magsår och andra skador i mag- och tarmsystemet. Eller det är en av anledningarna åtminstone. Kroppens förmåga att läka försämras helt enkelt. Detta kan dock inte ses som en bieffekt av olivolja!

Det stoppar dock inte där! Oleocanthal uppreglerar också ett enzym som heter LRP-1. Det här är spännande… LRP-1 har en avgörande roll i signaleringen inuti cellen. Varje cell. Den styr cellvandring som är viktigt för immunceller och särläkning. Om cellvandringen inte fungerar som den ska så kan det leda till tumörbildning, metastaser, inlärningssvårigheter och kärlsjukdom. LRP-1 styr också inflammation, celltillväxt,  reglering av blod- hjärnbarriärens genomsläpplighet, celldöd (apoptos) och så vidare, och så vidare!

 

Hjärt- och kärlsjukdom

Olivolja har dessutom visat sig minska risken för hjärt- och kärlhälsa, och detta gör den genom att förbättra funktionen hos våra endoteler. Endoteler är celler som täcker insidan av blodkärlsväggarna, och dessa har en mängd uppgifter, bland annat att styra hur kärlet kan dras ihop och utvidgas. Men de kan också utsöndra ämnen som har en antiinflammatorisk effekt, som kan kontrollera blodtryck, blodkoagulation, och minska benägenheten för lipoproteiner som exempelvis LDL-kolesterol att oxidera och förstöra vävnad.

 

Cancer

Oleocanthal har förmågan att döda sjuka celler, medan den låter friska vara. Den tränger in i cellens lysosom där den frisätter enzymer som dödar cellen, så kallad apoptos.

Alzheimer

En orsak bakom Alzheimer är plackbildning i hjärnan från β-amyloid. P-glykoprotein (heter det så på svenska?) är ett protein som bland annat hjälper till att “städa” cellerna. Det förekommer extra mycket i tjocktarmen, blodkärlen och i blod- hjärnbarriären där det skyddar våra celler. Problemet är att det minskar i mängd ju äldre vi blir. Oleocanthal har förmågan att uppreglera P-glykoproteiner, och på så vis också förbättra städningen!

Men Oleocanthal uppreglerar också proteinet LRP-1 som jag skrev om ovan!

 

Hur mycket ska man ta då? Finansgurun Mikael Syding drar i sig hela 1 dl om dagen, vilket förmodligen inte är en dålig idé. Men troligen räcker ett par, tre matskedar för effekt 🙂

 

-> Äkta olivolja ska få dig att “hosta till”, det vill säga man ska känna en lite brännande effekt långt bak i halsen. Då är den som bäst! 

 

Vi kikade förresten på medicin med Michael Mosley häromdagen där de genom ett experiment på ett antal personer undersökte olika oljors nyttighet. Olivolja visade sig ge en fin effekt på hjärt- och kärlhälsan medan andra vegetabiliska oljor som tex rapsolja inte hade någon som helst effekt.

 

Jag som tänkte att det här skulle bli ett kort inlägg…

 

/M

Glycin för att stödja avgiftning i levern

Glycin för att stödja avgiftning i levern

Egentligen är jag lite tveksam till ordet avgiftning, då levern är fullt kapabel till att ta hand om gifter helt utan vår inblandning, och att ta specifika tillskott väger inte upp för den skräpmat man stoppar i sig i övrigt. Vad som underlättar leverns arbete är istället att äta en allmänt “bra kost” som är rik på bra fetter som smör och omega 3 till exempel, fibrer och protein. Men vad som är särskilt viktigt är kanske att undvika toxiner i maten, socker och dåliga fetter som margarin, rapsolja, solrosolja, upphettad olivolja och andra konstiga vegetabiliska skräpoljor. Därtill är det nödvändigt med gott om mineraler, vitaminer och aminosyror av hög kvalitet. När man väl gjort det så kan man börja kika på tillskott, eller fundera på vilken mat som stödjer den här avgiftningsprocessen lite extra. Jag vet dock inte om det faktiskt har effekt, eller om det bara mentalt känns bättre. Hur som helst, nu kikar vi på hur det fungerar! Hur använder man glycin för att stödja avgiftning i levern.

 

Över till glycinet roll i levern! De flesta gifter hanteras av kroppen i två steg, eller två faser som man säger. I fas ett gör levern om giftet till en annan produkt, som faktiskt brukar vara mer farlig än vad det var från början. Det har förstås ett syfte, och det är att kroppen i fas två ska kunna binda det nya ämnet till ett transportmedel. Transportmedlet för sedan ut det ur kroppen via urin, svett, avföring eller skickar ut det i håret där det inte gör skada. Att binda ett ämne på det här viset kallas för konjugering, och när det händer så inaktivares det skadliga ämnet. Här kan det dock slå fel. Antingen så är fas två väldigt långsam, dvs transportämnen och enzymer tillverkas alltför långsamt (man kan testa detta med hjälp av DNA-prov), vilket innebär att det reaktiva mellanämnet hinner göra skada på celler innan det oskadliggörs och transporteras ut. Eller så har man brist på byggstenar för att kunna tillverka transportämnen. Det händer när man äter mycket skräpmat, socker, dricker mycket alkohol osv.

 

På tal om alkohol så avslöjar faktiskt baksmällan hur bra du är på att ta hand om det, och därmed också hur mycket du tål! Blir du ofta bakfull? Då bör du dra ner på alkoholen. Det betyder nämligen att mellanprodukten, som orsakar baksmälla, får härja runt i kroppen en längre tid innan det förs ut.

 

I steg två så behövs det två saker; transportämnen och enzymer som möjliggör att gifterna sammanfogas med transportämnen. Glutation är ett av kroppens kraftigaste antioxidanter, och används för att föra ut gifter. Så hur kommer glycin in i bilden då? Jo, glycin behövs för att tillverka glutation, tillsammans med glutamin och cystein. Men glycin kan också direkt binda till farliga ämnen och transportera ut dem. Varför tillverkas glutation när andra ämnen kan göra samma jobb? Glutation är som jag skrev kroppens kraftigaste antioxidant, vilket innebär att det kan återanvändas betydligt fler gånger och därmed ta hand om större kvantiteter. Det är effektivitet!

 

I övrigt så behövs även C-vitamin, zink, vitamin D, vitamin E, magnesium och selen för att fas två ska fungera optimalt vad gäller konjugering. Vitamin B12 och folat (B9) är också oerhört viktiga i den här processen, varför brist på det leder till en försämrad avgiftningsprocess. Det är också därför de med MTHFR-generna verkligen behöver vara extra noga med sina gröna bladgrönsaker, så att de får i sig gott om folat. Se ett tidigare inlägg HÄR om varför man ska ta folat och ALDRIG (!!) folsyra!

 

Nu har jag inte ens gått in på glycins roll i produktionen av galla… Men väldigt kort så ingår glycin även som byggsten i galla, och galla är också viktigt för vår avgiftningsprocess. Mer om det någon annan gång!

 

Summa summarum?

Glycin sänker kortisol, bidrar till att få ut gifter ur kroppen, gör att vi får fin hud och stark stödjevävnad, fungerar som en hämmande signalsubstans, och till att förbättra funktionen hos nervceller. Glycin är rätt bra alltså skulle jag nog vilja påstå!

 

Ja mina vänner, vilken makalöst härlig, underbar och komplicerad kropp vi lever i!

 

/M

Hur fungerar glycin?

Hur fungerar glycin?

Ett av de tillskott jag alltid använder är aminosyran glycin. Många andra cirkulerar in och ut ur brukslådan över året, men inte glycin. Det hjälper mig att sänka mitt kortisol, sova bättre, få finare hud och stark stödjevävnad, samt att det även stärker leverns avgiftningsförmåga. Vad det är har jag skrivit om förut (HÄR), men hur fungerar glycin?

 

Glycin är som sagt en aminosyra, och den är inte essentiell, vilket innebär att kroppen kan tillverka den själv. Proteinrik mat innehåller små mängder glycin, medan gelatin och kollagen innehåller en betydande mängd. När man utsätts för mycket stress, sömnbrist och/eller toxiner (alkohol, skräpmat) så förbrukas det extra fort. Då glycin även ingår i bildningen av kollagen så blir främst hud och stödjevävnad lidande vid brist, vilket i förlängningen leder till mindre elasticitet. Vad jag ska gå in på idag är dess roll som signalsubstans. Nästa inlägg handlar om hur det hjälper till vid att ta hand om toxiner i levern.

 

Glycin som signalsubstans

Glycin är en hämmande signalsubstans i det centrala nervsystemet, och särskilt i ryggmärgen, hjärnstammen, och näthinnan. När glycinreceptorer aktiveras så hämmas nervcellen från att överföra impulser till nästa nervcell (vid aktivering så öppnar sig cellen för att släppa in kloridjoner). Glycin “lugnar” på så sätt kroppen, och personligen så upplever jag att jag får bättre kvalitet på min sömn när jag tar någon tesked i teet på kvällen!  Jag är mer utvilad på morgonen, och vaknar inte flera gånger under natten.

 

För ett par år sedan testade jag mina kortisolnivåer, som visade sig vara något högre än rekommenderat “max-värdet” på morgonen föra att sedan avta på ett normalt sätt och vara i lägre gränsområdet på kvällen. Det stämmer ganska bra  överens med vad jag själv trodde då jag är väldigt morgonpigg, och gärna går upp klockan 5. Därefter kommer tröttheten runt 22, och då har jag inga problem med att somna relativt fort. Efter att ha tagit glycin i någon vecka så sänktes mitt kortisol till inom normala nivåer på morgonen, och med det även mitt fasteblodsocker. Det var visserligen lågt redan innan, men det blev ännu lägre efter tillskott av glycin, och gick från 4,5-4,6 mmol/l till 4 mmol/l. Det finns även studier gjorda som visar på att glycin sänker kortisol, men inte varför och hur!

 

Det är även möjligt att glycin höjer nivåerna av vassopressin, vilket är ett hormon som är inblandat i kärlek, parbildning och moderskänslor. Vassopressin har undersökts en hel del med avseende på otrohet, och låga nivåer av det i hjärnan verkar öka benägenheten att vara otrogen. Forskningen har gjorts främst på handjur mig veterligen, varför det är kopplat till just manlig otrohet. Så behöver det ju dock inte vara, utan det kan vara så att det helt enkelt bara har testats på män/hanar. Mycket forskning görs på män.

 

Glutaminsyra är en naturligt förekommande signalsubstans i hjärnan som verkar exitatoriskt, dvs “stimulerande” på nervceller. De fäster på så kallade NMDA-receptorer, och gör då att cellen släpper in kalciumjoner. Glycin kommer in här som en ko-agonist till glutaminsyra, och att vara en ko-agonist betyder helt enkelt att glutaminsyra och glycin behöver samarbeta för att kunna öppna cellen på ett funktionellt sätt. NMDA-receptorer är superviktiga för hjärnan då de bland annat medverkar till inlärning, minne och synaptisk plasticitet. Studier på djur har visat att de med sämre benägenhet för att binda glycin till sina receptorer visar kognitiva försämringar. Detta har lett till att undersöka potentialen hos glycin som tillskott vid neurologiska sjukdomar.

 

Glutaminsyra förekommer även i saltform, men kallas då för glutamat, mer känt som en bedrövlig tillsats i till exempel snabbmat, asiatisk mat, aromat- och grillkrydda. Glutamat är en smakförstärkare, och finns faktiskt även naturligt i mat så som soja, ost och valnötter. Det är när det blir för mycket av det goda, som det kan vara farligt för nervcellerna. Då öppnar sig nämligen cellerna för länge, släpper in för många kalciumjoner som då förgiftar cellen. Det kallas för excitotoxitet och är förknippat med många neurologiska sjukdomar som epilepsi, schizofreni och parkinson’s. Vissa försök gjorda på personer med schizofreni tyder på att behandling med glycin kan ge väldigt fina resultat.

 

Jag menar förresten inte här att det just är glutamat som orsakar epilepsi, schizofreni eller parkinson’s. Vad som leder till sjukdom är bland annat överstimulering av nervcellerna under en för lång tid, och varför det blir så kan jag inte svara på. Det är ju fler orsaker bakom sjukdom, som bland annat nedbrytning av myelinet (skyddande “fetthinna”) runt nervcellerna som gör att signalerna inte går fram som de ska. Med andra ord så är problemet många; ingen fungerande signalering i dendriten, och ingen fungerande transport av signal i axonen.

 

Det finns alltså ett par bra anledningar till att ta glycin, och särskilt om man inte äter benbuljong eller annan kollagenrik mat. Glycin i för stora mängder kan däremot orsaka förgiftning, så håll er till rekommendationerna!

/M

 

Sug efter mat – vad betyder det?

Sug efter mat – vad betyder det?

Känner du ofta sug efter en viss typ av mat? Choklad, chips, bröd, bakverk, friterad mat, kött och ost är alla exempel på vanliga sug, och med dem försöker kroppen att säga dig något! Så sug efter mat – vad betyder det?

 

Sug efter en viss typ av mat betyder ofta en brist på något näringsämne. Det finns dock undantag! Om man äter en “standard kost”, dvs en typisk västerländsk kost så kan det förstås ligga mer än brist bakom. Spannmål, mejerier och socker innehåller alla ämnen som triggar hjärnan till överätning och “beroende”. Hos vissa mer än andra förstås, och somliga är mer känsliga för bröd än för godis, medan andra upplever det tvärtom. Man måste veta sina triggers för att få hela bilden klar för sig.

 

Nedan är en tabell över olika sug, och vad de betyder. Klicka på den för att kunna förstora.

cravings

Hoppas att detta kan hjälpa dig nästa gång suget sätter in!

/M