Träning och rörelse är bra för hjärnan

Träning och rörelse är bra för hjärnan

Omväxling förnöjer? Det här året ser lite annorlunda ut än föregående. I vanlig ordning kanske! Jag har bytt ut min älskade yoga mot styrketräning detta året. Det ena behöver visserligen inte utesluta det andra, men med 3 jobb, 3 kurser och en utbildning rullandes så är det faktiskt lite ont om tid i mitt veckoschema. Prioriteringar är då på plats, men träning kommer alltid att finnas med på listan! Den som inte prioriterar träning är varken rädd om huvud eller kropp. Enligt mig. Allt blir bättre med träning.

 

Vi är gjorda för att röra på oss, men vet du vad som händer i hjärnan när vi tränar?

 

BDNF ökar -> Nya hjärnceller

BDNF, eller brain-derived neurotrophic factor ökar med ca 30-35% av 20-40 minuters svettande träning. BDNF både skyddar hjärnceller, och ökar nybildning av hjärnceller, och särskilt i hippocampus där bland annat inlärning och minne sitter. Det har också visat sig att träning påverkar frontalloben som är viktig för långtidsplanering, organisation, reglering av känslor och att uttrycka sig verbalt.

BDNF ökar även i muskler av träning, där det hjälper till att reparera skadade muskelceller.

 

Antidepressivt

Ja det har man ju hört! Men vad händer? Jo träning minskar den “tysta” låggradiga inflammationen som är starkt sammankopplad med depression. Men träning hindrar också bildandet av ett neurotoxin (quinolinic acid på engelska) som produceras vid inflammation. Detta sker från aminosyran tryptofan, som annars skulle ha bildat “må-bra-signalsubstansen” serotonin. Quinolinic acid hindrar alltså dels serotonin från att bildas (eftersom kroppen bildar det istället), men det har också i sig själv en negativ effekt på hjärnan där det bland annat leder till depression.

 

HSP ökar -> Städar hjärnan

HSP, eller heat shock protein ökar när kroppen utsätts för “värmestress”, som vid till exempel träning eller bastu. När HSP stimuleras så minskar det risken för Alzheimers genom att hindra beta-amaloid plack att samlas i hjärnan, vilka är involverade i sjukdomsförloppet av Alzheimers. Men det städar också upp de plack som redan har samlats där! HSP kan alltså även till viss del reversera utvecklingen av Alzheimers.

En annan sak som händer i kroppen vid aktivt HSP är att de förhindrar muskelatrofi, dvs nedbrytning av muskelvävnad. Är du tillfälligt skadad och måste stå över träningen ett tag så kan alltså bastande vara en metod för att få behålla så mycket muskler som möjligt under den tiden.

 

Ökar NRF-2 -> Detox

Träning ökar oxidativ stress i kroppen, vilket ju inte låter så bra, men när det kommer från träning (i kombination med återhämtning) så sätter det igång kroppens försvar på ett bra sätt. Bland de här försvarsmekanismerna så finns NRF-2, en transkriptionsfaktor som i sin tur aktiverar över 200 gener som är inblandade i avgiftning av kroppen! Det skyddar givetvis mot oxidativ stress, men det slussar också ut tungmetaller och andra gifter, minskar inflammation, motverkar cancer och ökar autofagi (nedbrytning och återvinning av cellens beståndsdelar).

 

Både styrketräning och aerobisk träning är viktigt! Dags för en morgonpromenad 😉

 

/M

 

 

Varför går vi människor på våra hälar?

Varför går vi människor på våra hälar?

Det gör nämligen inget annat djur! De flesta andra djur har till och med “flyttat upp” sin häl, så som katter och hundar till exempel, en bra bit upp på benet. Detta gör de för att öka benlängden, och på så vis få ett längre ben, och därmed längre steg. De blir snabbare helt enkelt. Vill inte vi vara snabba? Så varför går vi människor på våra hälar?

 

Om du har provat att springa barfota någon gång, alternativt i tunna skor (av typ freerun) så märker du snabbt att du flyttar steget längre fram. Man börjar helt enkelt trippa fram! Detta har faktiskt en funktion, ju fler ben och leder som är mellan marken och kroppen, desto mer stötdämpning får man nämligen. I foten har vi mängder med småben som fördelar ut kraften från nerslaget innan det når själva benet. Prova att sätt ner hälen jämfört med framfoten, när hälen går ner först så tar det “stopp” medan man har en massa flexibilitet i framfossingen.

 

Men varför går vi människor på hälarna när vi GÅR? Vi rullar foten från häl till tå. Exakt den här frågan ställde sig James Webber, en barfotalöpare sedan 12 år tillbaka. Han funderade också just på varför man gör på ett sätt när man springer, men går på ett helt annat. Som jag skrev ovan har de flesta djur flyttat upp sin häl, eller så kanske det är vi som har flyttat ner vår, men oavsett så använder vi dem annorlunda. Enligt Webber så fungerar vår fot som en pendel, och vi har flyttat ner vår häl av samma anledning som andra djur har flyttat upp sin. Vi vill nämligen på så vis göra våra ben längre. Fast vi gör det bara virtuellt.

När vi rullar från häl till tå så skapar vi en pendelrörelse, där vi landar på vår häl för att sedan skjuta iväg nästa steg från våra tår. Vridningspunkten hamnar då i mellanfoten, och därför ett par centimeter nedanför marken. Se nedan bild:

slide1

Mellan häl och tå är det ca 25 cm beroende på skostorlek, och om du då gör en pivotpunkt dem emellan, så hamnar den under själva foten. Vi får därför ett virtuellt ben som är längre än vårt fysiska, där det mekaniskt använder sig av den extra biten under marken som “inte finns”.

 

 

Webber undersökte skillnaden mellan att gå som vi gör normal, häl till tå, och att gå på tå. Det visade sig att när försökspersonerna tvingades att gå på tå, så gick de långsammare men de fick också jobba 10% hårdare. När de sedan ökade farten på bandet, så märkte dem att de som gick på tå började att springa tidigare än de som gick häl-tå. För människan är det alltså betydligt mer effektivt energimässigt att gå på det sättet, och tittar man tillbaka i historien så ser man bevis på att vi gått häl-tå i åtminstone 3,6 miljoner år.

 

Däremot så har människan fått en kortare fot med åren! Medan längre fot betyder snabbare gång, så innebär också längre fot mer energi vid löpning. Det beror helt enkelt på att ett större moment skapas ju längre bort foten är från hälen, vilket innebär mer energiåtgång.

Vi har genom åren utvecklat en enorm kapacitet för att dels gå, men också för att snabbt byta till löpning, och anledningen har mest troligt varit jakt. Det blev helt enkelt viktigare att vara en snabb löpare ur ett jakt-på-mat-perspektiv än att vara en ultrasnabb gångare.

 

I övrigt så kanske människan inte är det snabbaste djuret här på planeten. Eller långt ifrån faktiskt då vi inte har en chans att springa ifrån ett enda rovdjur. Men när det kommer till uthållning så är vi oslagbara! Vårt löpsteg i kombination med vår förmåga att svettas, och vår energiförbränning (framförallt fettförbränning) gör oss till riktiga batterier som kan fortsätta hur länge som helst. I princip. I många jägar-och samlar kulturer så använde vi oss just av utmattningsjakt för att fånga våra byten.
Vår uthållighet har slagits av ett enda djur; draghundar som avlats fram just i syftet för uthållighet. De arbetade dessutom i kyla, där vi kan klarar värme. Människan har en enorm kapacitet, även om få använder den fullt ut 😉

Detta kan man ju tänka på när man känner tröttheten smyga sig på redan efter 3 km av löpning…

/M

 

Läsa mer? Se HÄR

Värk? Träna!

Värk? Träna!

Jag har ramlat på ganska många på sistone som säger att de inte kan träna pga värk, antingen för att de har en inflammatorisk sjukdom så som reumatism eller att de har förslitningsskada (artros). Detta är helt fel! Jag är visserligen ingen sjukgymnast och tänker inte låtsas vara en heller, men träna ska alla människor göra, och särskilt de men värk! På sin nivå. Förstås. Har du värk? Träna!

Pilates skapades av Josef Pilates som faktiskt var reumatiker! Han skapade den träningsformen just för att stärka upp sina leder. Det ni! Att träna är alltid en bra idé.

 

Ni som läser här ofta vet ju att min armbåge är en barometer för hur väl jag sköter mig. Den tog över jobbet efter min högra handled, som var det innan steloperationen. Sköt jag mig riktigt illa så protesterade även armbågen efter några dagar, men den reagerar fortare nu. På något konstigt sätt så har jag accepterat det i 1,5 år. Att den är så alltså! Jag har trott att leden varit skadad efter reumatismen, men för några veckor sedan så satt jag och tittade på den, och tänkte att man kanske kan göra något åt det. Det borde ha varit självklart egentligen, man kan ju göra något åt allt (!!). Men det märkliga i historien var att jag helt plötsligt då började undra varför armen är så mycket bättre de veckor jag yogar 4-5 ggr. För er som provat yoga så förstår ni det märkliga i det, då man ju spenderar en stor del av tiden med att just belasta armbågarna.

 

Jag bokade helt enkelt tid med en sjukgymnast! Just pga ledgångsreumatismen så har jag träffat rätt så många sådana under åren, och med (väldigt) blandade resultat. Denna gången bokade jag däremot med hon som driver det yogacenter jag går på, stabilisera. Vilken kvinna! Jag säger så om alla som arbetar där, men de är verkligen helt fenomenala. Vi började med att prata kost i en halvtimme innan vi ens började kika på armbågen. Det är ju ett så spännande ämne, och extra roligt är det när det visar sig att man delar kostfilosofie 🙂

 

Det visade sig förresten att mina småmuskler runt armbågen är väldigt spända och överansträngda. Därav “knutorna”. Jag fick några övningar att sysselsätta mig med, excentriska sådana, och så ska jag dessutom gå på laserbehandlingar för att kicka igång läkningen. Jag fick även lite massage, och ska fortsätta att ge mig själv det för att tvinga muskeln att slappna av. Experter är bra! Visst är det möjligt att jag även har en ledskada, men det kan jag ju inte göra så mycket åt så min enda räddning är att stärka musklerna runt leden.

 

Problemet med mig är förresten att jag dessutom är överrörlig, så jag har en tendens att belasta på fel sätt. Jag måste därför alltid tänka på att arbeta muskulärt och inte “bara släppa kroppen” liksom. Det ska ju visserligen alla tänka på, men vi som är överrörliga får fundera extra mycket. Som tur är går det att bygga in det som vana. Yoga är ett bra sätt att skapa vana på, men även pilates!

Jag ska återkomma med recension av lasern. Jag är verkligen supernyfiken på vilken effekt det kommer att ha. Det ska bli riktigt spännande!

/M

 

 

Kallbad

Kallbad

I fredags skrev jag ett inlägg om hur bra bastande kan vara, och idag blir det motsatsen – nämligen kallbad. Jag hade länge en hatkärlek till det här med kallbad, men nu på senare tid så har det utvecklats till att bli ren kärlek!

Det började med att jag läste en artikel om kryoterapi och reumatism, det vill säga kylbehandling mot inflammation i lederna. Detta var innan jag hade hittat rätt i kostdjungeln, så säg att det var 2011 kanske. Artikeln beskrev kryoterapins effekt mot inflammation och smärta i leder, varför visste jag inte, men jag hade ju inget att förlora så varför inte! Dock så hade jag ju inget flytande kväve hemma, otippat nog, vilket är det som används kliniskt. Men jag har vatten! Kallt vatten. Varenda morgon så avslutade jag därför min dusch med att vrida ner till minsta värme (mest kyla?) i 3 minuter. 3 minuter är lång tid. Jag tyckte inte om det i början måste jag erkänna, men sedan vande jag mig och numera känner jag inte kylan alls på samma sätt. Det är bara skönt! På ett konstigt sätt.

Tyvärr så har inte kalldusch samma kylande effekt som kallbad (eller flytande kväve), men tills vi skaffar oss ett badkar så får duschen vara god nog. Vi har ju i för sig en pool, och nu innan vinterstängningen så hoppade jag i den istället, då den låg runt 8-10 grader.

Hur som helst, effekt måste jag ju ha fått då jag har fortsatt med härliga etta elände i 4 år ungefär? Att jag fått! Kallbad gör mig lyckling och fokuserad. Jag ska förklara varför.

  • Ökar noradrenalin och dopamin som förbättrar fokus, minne, glädje, entusiasm och motivation. Noradrenalin förbättrar också mottagligheten för oxytocin i hjärnan, vilket är ett “kärlekshormon”. Mycket oxytocin är kopplat till ökad tillit och gemenskap medan minskat oxytocin är kopplat till ångest och  stress. Kanske är det därför noradrenalinet som står för den positiva effekten när man använder kyla för att behandla depression och ADHD.
  • Ökar mängden bruna fettceller i kroppen som producerar värme vid både kyla och intag vid mycket energi, dvs mat. Bruna fettceller ökar alltså ämnesomsättningen.
  • Ökar vissa typer av HSP, Heat shock proteins, som skyddar på cellnivå mot stress. Särskilt verkar detta hända i den bruna fettvävnaden.
  • Ökar CSP, cold shock protein som kan stimulera till att återbilda skadade synapser i hjärnan.
  • Ökar syresättning till cellerna genom effektivare andning.
  • Ökar blodcirkulation vilket hänger ihop med ovan.
  • Somliga studier visar att det skulle kunna öka sköldkörtelfunktion och ämnesomsättning. Vad gäller ämnesomsättningen så kanske det främst  beror på en aktivering av brun fettvävnad som jag skrev om ovan, som därmer slukar mer energi. Dr Alan Christiansson är en amerikansk läkare som är mest känd som sköldkörtel-läkaren, och en stor förespråkare av kryoterapi. Han säger sig använda det på sina patienter med stor framgång.

Det finns inte lika många studier gjorda på kall stress som av varm stress, dvs bastubad exempelvis. I nuläget så tycker jag att de studier jag har hittat hittills spretar; dels gällande vad köldstress innebär (kallbad, flytande kväve, hela kroppen, delar av kroppen osv), och sen hur ofta och hur länge det har gjorts. Förhoppningsvis så läggs det mer energi (och pengar) på det här i framtiden!

Minskar kallbad inflammationsmarkörer i kroppen? Jag vet faktiskt inte. Som jag skrev ovan så spretar de studier som gjorts rätt så mycket. Jag får helt enkelt läsa på mer. Rent subjektivt så tycker jag att kroppen fungerar betydligt bättre med kallduschar, men om det är pga blodcirkulation, noradrenalin eller minskade cytokiner vet jag inte.

Somliga hävdar att kallbad ökar återhämtningen efter träning, men jag kan inte hitta någon studie som bekräftar att så är fallet. Det finns en hel del studier gjorda på det, men ingen visar en signifikant skillnad.

En subjektiv bedömning: förr var jag en väldigt frusen själ, och satt alltid med extra sjalar eller ytterjackan över axlarna, medan jag numera nästan aldrig fryser! Trots att jag faktiskt hade mer underhudsfett då än vad jag har nu, även om jag är “större ” nu än vad jag var då. Jag går i linne eller tunna blusar året om medan andra har stickade koftor, och jag har aldrig någonsin strumpor på mig. Helst inte skor heller, då jag gillar att gå barfota. Alla årstider 🙂

För er som vill grotta ner er ytterligare i kallbadens fantastiska värld – googla på Wim Hof, aka “Iceman” för inspiration! Det är en holländare som har flera världsrekord i kalla saker, bland annat att sitta i en isvak i 1 timme, 52 minuter och 42 sekunder. Han säger att han kan reglera kroppens termostat genom att tänka på den. Häftigt! Han har även sprungit ett marathon i Finland i -20°C barfota med endast shorts på sig. Crazy dude. Inget att rekommendera för nybörjaren kanske! Eller ens den vane kallduscharen. Börja med att tvätta ansiktet i kallt vatten…

/M

.. därmed basta!

.. därmed basta!

Det kommer du åtminstone att vilja göra efter att ha läst det här inlägget! Basta på bara.

Att bastande är väldigt hälsosamt har jag ju nämnt vid ett flertal tillfällen tidigare. Det är nämligen en form av nyttig stress för kroppen – en värmestress, som gör att den tvingas bygga om sig på ett bra sätt. Detta gäller även motsatsen, kyla, som också är toppen att utsätta sig för ibland. Kanske till och med nödvändigt. Jag tror att många är alldeles för bekväma numera vad gäller temperatur, och få utsätter sig för obekväma situationer, både vad gäller värme och kyla. Det är till och med få som tränar till den graden att de faktiskt blir “överhettade” och tvingar kroppen att starta svettprocessen ordentligt. Många människor gillar helt enkelt inte att bli varma.

Många har kanske svårt att svettas överhuvudtaget, för svettning är faktiskt ett tecken på att du är i bra form, och att din kropp är kapabel till att reglera kroppstemperatur på ett effektivt sätt. Att inte svettas är rätt så dåligt.

Bastandet tvingar kroppen att anpassa sig till värme, och bygga om sig till en bättre version av sig själv.

Att basta:

  • Ökar hormonet noradrenalin (både utsöndring och lagring) som förbättrar fokus, minne och motivation.
  • Ökar hormonet prolaktin som kanske mest är känt för att sätta igång produktionen av bröstmjölk hos nyblivna mammor. Det har dock betydligt fler funktioner än så (psykisk hälsa, immunförsvar, ämnesomsättning…), och det finns hos båda könen. Men framför allt så reparerar det nervceller i hjärnan, samtidigt som det också stimulerar tillväxt av det skyddande myelinet runt nervcellerna. Hjärnan fungerar bättre helt enkelt.
  • Ökar BDNF (Brain-derived neurotrophic factor) som stimulerar till ökad nervcellsöverlevnad, tillväxt och differentiering av nervceller och synapser. Det bildas helt enkelt fler hjärnceller, och kopplingar dem emellan som ger dig en ökad inlärningsförmåga och minne. Det här är en av de starkaste faktorerna till så kallad neurogenes, alltså nybildning av nervceller. Lågt BDNF är kopplat till depression, sämre kognitiv förmåga och kanske även Alzheimers.
  • Sänker pulsen vid fysisk belastning, genom att öka blodvolymen till hjärtat, den så kallade slagvolymen.
  • Ökar blodvolymen till skelettmuskulaturen, vilket förser dem med glukos, fettsyror och syre.
  • Sänker kroppstemperaturen vid fysisk belastning genom att snabbare öka blodcirkulationen i huden, som i sin tur ökar svettningen och gör att kroppen kyls. Bastu kan alltså träna kroppen till att hantera “överhettning” mycket tidigare, vilket gör att man kan hantera långdistans träning på ett bättre sätt. Och på ett behagligare sätt.
  • Förbättrar insulinkänsligheten vilket bland annat ger ökat upptag av essentiella aminosyror till muskler.
  • Ger en boost av tillväxthormoner; HGH kickar igång IGF-1 som i sin tur aktiverar mTOR och Akt, där mTOR bygger nya muskelceller, medan Akt förhindrar degradering av redan befintliga muskelceller.
  • Stimulerar gruppen HSP, heat shock proteins (vissa HSP aktiveras även vid kyla). Dessa kan neutralisera fria radikaler eller reparera skadade proteiner så att de kan fungera korrekt. Det har också visat sig främja cancercellers apoptis, dvs celldöd.
  • Stimulerar FOXO3, som kanske är mest känt som en markör för lång livslängd. Den aktiverar många olika gener som gör att cellerna kan hantera stressfaktorer och därmed skadliga produkter. FOXO3 är också känd som en cancerhämmare, liksom ovan HSP.

Frivillig träning ökar också ovan nämnda saker! Observera frivillig. Man har nämligen sett i studier att människor som tvingar sig till gymet inte alls får samma positiva hormonella effekt, som de som älskar sin träning. Men kanske är det rätt så självklart?! Hitta det du älskar att göra helt enkelt, och inte det som råkar vara modernt. Se också till att använda bastun vad den är gjord för, och inte som ett förråd 🙂

/M

På vift

På vift

…i gymmet! Ja tänka sig.

Att min bror blev singel kan kanske ha varit det bästa som hände min kropp. Det var nämligen han som äntligen gjorde slag i saken och drog med mig till gymmet. Plötsligt händer det. Wohooo! Jag går numera runt med ständig träningsvärk. Gott!

Handen är svag men den tar sig fort tycker jag. Man kan se konturer igen, och den har lämnat sin “utkavlade smörbulle”-look. Den liknar till och med en riktig hand faktiskt och man kan ana både plattan, muskler och ben, vilket betyder att nästan all svullnad är borta. Efter 12 veckor skulle den vara helt läkt, och nu har det ju gått nästan 14 veckor. Det känns fortfarande jättebra! Värken är väck, rörlighet är tillbaka och jag är starkare än jag var innan operationen. Fast det senare kanske inte säger så mycket eftersom jag knappt kunde öppna en bildörr tidigare 😉

Saknar jag rörligheten i handleden som jag har opererat bort? Faktiskt inte. Förvånande nog! Jag trodde att jag skulle märka av det betydligt mer. Det fanns visserligen inte så mycket kvar av rörligheten innan operationen då handen försökt steloperera sig själv. Men jag har inga problem med att skriva, teckna eller sy. Silversmidet har jag inte försökt mig på än, men jag tror inte att det är några konstigheter med det heller. Visst är den inte lika “uthållig” än som den var tidigare, jag kan inte sitta och rita i flera timmar till exempel, men övning ger färdighet. Allt har sin tid.

Jag håller mig till sex övningar på gymmet förresten, och det är skivstångsrodd, bänkpress, axelpress, latsdrag, squats och benpress.

/M

Mäta, mäta, mäta

Mäta, mäta, mäta

Varför har jag en garminklocka för att mäta steg och sömn? Det kan man undra! Jo, jag gillar att mäta saker. Om jag inte mäter så vet jag ju inte om det jag provar för tillfället ger bättre, sämre eller oförändrade resultat. Jag är ju ingenjör så att bara lulla runt på känsla funkar inte 🙂

Motivation

Motivation är också en stor sten i vågskålen för att jag har armbandet på mig. Vet ni att sådana här aktivitetsarmband ökar springet i benen på de som har en med hela 27%?! Inte illa!

Att röra sig är inte bara en förutsättning för att slippa onödiga “skrivbordsskador”! Det är också helt avgörande för att lymfsystemet ska fungera optimalt. Lymfsystemets jobb är bland annat att avgifta våra kroppar. Ganska viktigt jobb. Men det är inte nog där inte. Nej! Att röra på sig sänker dessutom risken för flera olika typer av cancer, depression, hjärtsjukdomar och sömnproblem. Att röra på sig ökar också syresättningen i kroppens alla celler. Hjärnan är ju en ganska stor klump av celler, och behöver mängder med syre. Så har du slut på kreativa idéer – ta en promenad!

Sömnen

Den är viktig för mig. Min omgivning håller högst troligen också med om att den är viktig för mig. Jag vill ha koll på hur mycket och hur bra jag sover, även om jag inte litar på klockan vad gäller de olika faserna i sömnen. Att den verkligen visar rätt på djupsömn och REM-sömn alltså. Dock så är min garmin otroligt kalibrerad nu på att se när jag går och lägger mig och om jag har haft en natt där jag legat och vridit och vänt på mig mycket. Jag skriver även ner kommentarer i appen så att jag kan spåra saker långt tillbaka.

Optimal?

Nej! Jag tycker inte att garminen är helt optimal, det är flera funktioner jag saknar, och vissa som jag tycker är fullständigt ointressanta så som kalorimätning till exempel. Klockan vet ju inte om jag består av 60 kg muskler eller fett. Är jag en pommes frites eller oxfilé liksom? Hur står det till med mina hormoner? Det är ju det som avgör kaloriförbränning. Främst hormoner faktiskt, som är ett direkt resultat av kost och kroppssammansättning (som i sin tur är beroende av träning). Men det är denna klockan jag har just nu och den duger gott tills vidare tänker jag. Tills jag hittar en med fler funktioner. I guld! Vilket leder oss vidare till…

…Ful!

Jepp. Det är den! Alla sådana här typer av klockor är fula. Jag hade önskat en “vanlig” klocka med samma funktioner. Det måste ju gå att göra, tekniken tar ju inte så stor plats…

/M

Stolt ägare av ankfötter!

Stolt ägare av ankfötter!

Åh vilket sammanträffande, igår när jag kom hem så satte jag på en föreläsning av en av mina idoler, triatleten Jonas Colting, och vad pratade inte han om tror du? Jo fötter! Mina fötter nästan!

Han visade en bild, liknande nedan (om det inte till och med är exakt samma faktiskt). Det är nämligen såhär att folkslag som går mycket barfota har fötter som ser ut som foten till vänster, medan skoklädda människor nästan alltid har fötter som ser ut som den till höger. Vad är skillnaden? Jo foten är bredare och plattare, men ser du också att lilltån är mer utvecklad på den vänstra bilden och pekar något utåt? Kan du gissa vad lilletån fyller för funktion? Preeeecis BALANS!  Vilket tror du är normaltillståndet för en fot då? Ja naturligtvis är det inte den ihoptryckta skovana stackaren.

Så jag satt och kikade på mina egna ankfötter en bra stund och kände hur hela jag fylldes med stolthet!

Var fick jag tag på denna fantastiska föreläsning då? Jo, på kostdoktorns hemsida! Blir du medlem så har du tillgång till mängder med material. Jonas Colting pratar inte enbart om fötter förresten, utan helheltsbegreppet hälsa. Jag har även sett hans föreläsning “på riktigt”, och det var faktiskt då som mycket lossnade i mitt huvud, att hälsa är ett paket. Självklart kan tyckas men man försöker ju ändå alltid optimera, fuska osv, vad du nu väljer att kalla det. Har du möjlighet så gå och lyssna på honom i alla fall!

Mark Sisson på the dailey apple pratar också mycket om barfotaträning, och annat intressant, liksom Abel James på the fat burning man (hans sida är betydligt djupare än det först kan tyckas med den titeln).

/M

 

Snöig lycka!

Snöig lycka!

Gårdagens joggingrunda var alldeles, alldeles underbar! Ja, detta är helt sant! Det gick inte fort, det var inte långt, men det snöade! Vilken lycka! Kortet ser ut som det gör, då det helt enkelt inte fanns någon tid för att stanna. De första 5 minutarna var tuffa då jag startade i uppförsbacke, men sen kändes det som att jag kunde hålla på hur länge som helst. Det blev dock bara runt 5-6 km men ändå. Vilken skillnad det är att springa, nej förlåt – jogga (!) kvällstid jämfört med tidig morgon, kroppen är fylld med energi!

Och när vi ändå är inne på ämnet så tänkte skriva lite om löpning idag (jogging!). Inte för att jag är någon expert, långt ifrån, men jag har ändå en del teorier. What a surprise…

Min läkare brukar säga att jag har ankfötter, då de är ganska platta. Då brukar jag kontra med att ankor faktiskt har väldigt starka fötter, liksom jag, och jag har sjukt bra balans! Ja, detta är också helt sant.

Det finns något som är väldigt viktigt för våra fötter, och som påverkar hela kroppen, och det är att gå barfota! Jag slänger av mig skor och strumpor så fort jag kan när jag kommer innanför dörren, vare sig det är på jobbet eller hemma. Det finns en massa små muskler och senor i fötterna som behöver träning, och det får du inte om du alltid har skor på fötterna som dämpar, bygger upp, och allt vad de gör. Fötterna blir slappa, och din balans blir kass. Testa genom att stå på ett ben och blunda, hur länge klarar du? Om du klarar under 20 sekunder, så bör du fundera på att börja träna foten 😉

Utöver detta så finns det också mängder med sensorer under fötterna, som skickar signaler till hjärnan om vad det är du går på. Det har visat sig att befolkningar som går mycket barfota, inte alls ramlar på äldre dagar och får taskiga benbrott i ex lårbenshalsen, så som många här i västvärlden tyvärr gör.

En annan sak du kan testa, är att springa med dina dämpade löparskor, och jämföra det med när du springer barfota. Hur springer du? Det vanliga är att man automatiskt springer på framfoten när man springer barfota, medan många istället springer på hälen när de springer med skor. I framfoten finns det mängder med små ben, som fungerar som stötdämpare, medan hälen är stum. Det är alltså bättre för knän, höfter och rygg att ”trippa” fram på framfoten under sina löpar-, och joggingrundor. Fram med prinsessan i dig!

Sammanfattningsvis så tror jag att man ska lära foten att springa och gå som vi gjorde förr, då tror jag nämligen att man minskar risken för förslitningsskador enormt mycket. Om man har svaga muskler någonstans, så försöker ju kroppen att kompensera för det, och det är ofta då man får ont någonstans, som inte alls är konstruerat för aktiveras på det sättet. Men detta är bara mina teorier!

Med det sagt, så bor vi ju i Sverige där det inte är särskilt lämpligt att springa barfota större delen av året, om du nu inte är sugen på att amputera förfrusna kroppsdelar. Personligen använder jag så platta skor jag bara kan, vilka är mina älskade, turkosa nike freerun. Dessutom föredrar jag barmark, gärna lerig, framför asfalt.

I Australien köpte jag dessa små guldkornen att ha på sommaren. De har grymt bra grepp, plus att de går att ha både på land och i vatten 🙂

fot2

Ha en härlig onsdag, det är ju lill-lördag och allt!

/M