Varför går vi människor på våra hälar?

Det gör nämligen inget annat djur! De flesta andra djur har till och med “flyttat upp” sin häl, så som katter och hundar till exempel, en bra bit upp på benet. Detta gör de för att öka benlängden, och på så vis få ett längre ben, och därmed längre steg. De blir snabbare helt enkelt. Vill inte vi vara snabba? Så varför går vi människor på våra hälar?

 

Om du har provat att springa barfota någon gång, alternativt i tunna skor (av typ freerun) så märker du snabbt att du flyttar steget längre fram. Man börjar helt enkelt trippa fram! Detta har faktiskt en funktion, ju fler ben och leder som är mellan marken och kroppen, desto mer stötdämpning får man nämligen. I foten har vi mängder med småben som fördelar ut kraften från nerslaget innan det når själva benet. Prova att sätt ner hälen jämfört med framfoten, när hälen går ner först så tar det “stopp” medan man har en massa flexibilitet i framfossingen.

 

Men varför går vi människor på hälarna när vi GÅR? Vi rullar foten från häl till tå. Exakt den här frågan ställde sig James Webber, en barfotalöpare sedan 12 år tillbaka. Han funderade också just på varför man gör på ett sätt när man springer, men går på ett helt annat. Som jag skrev ovan har de flesta djur flyttat upp sin häl, eller så kanske det är vi som har flyttat ner vår, men oavsett så använder vi dem annorlunda. Enligt Webber så fungerar vår fot som en pendel, och vi har flyttat ner vår häl av samma anledning som andra djur har flyttat upp sin. Vi vill nämligen på så vis göra våra ben längre. Fast vi gör det bara virtuellt.

När vi rullar från häl till tå så skapar vi en pendelrörelse, där vi landar på vår häl för att sedan skjuta iväg nästa steg från våra tår. Vridningspunkten hamnar då i mellanfoten, och därför ett par centimeter nedanför marken. Se nedan bild:

slide1

Mellan häl och tå är det ca 25 cm beroende på skostorlek, och om du då gör en pivotpunkt dem emellan, så hamnar den under själva foten. Vi får därför ett virtuellt ben som är längre än vårt fysiska, där det mekaniskt använder sig av den extra biten under marken som “inte finns”.

 

 

Webber undersökte skillnaden mellan att gå som vi gör normal, häl till tå, och att gå på tå. Det visade sig att när försökspersonerna tvingades att gå på tå, så gick de långsammare men de fick också jobba 10% hårdare. När de sedan ökade farten på bandet, så märkte dem att de som gick på tå började att springa tidigare än de som gick häl-tå. För människan är det alltså betydligt mer effektivt energimässigt att gå på det sättet, och tittar man tillbaka i historien så ser man bevis på att vi gått häl-tå i åtminstone 3,6 miljoner år.

 

Däremot så har människan fått en kortare fot med åren! Medan längre fot betyder snabbare gång, så innebär också längre fot mer energi vid löpning. Det beror helt enkelt på att ett större moment skapas ju längre bort foten är från hälen, vilket innebär mer energiåtgång.

Vi har genom åren utvecklat en enorm kapacitet för att dels gå, men också för att snabbt byta till löpning, och anledningen har mest troligt varit jakt. Det blev helt enkelt viktigare att vara en snabb löpare ur ett jakt-på-mat-perspektiv än att vara en ultrasnabb gångare.

 

I övrigt så kanske människan inte är det snabbaste djuret här på planeten. Eller långt ifrån faktiskt då vi inte har en chans att springa ifrån ett enda rovdjur. Men när det kommer till uthållning så är vi oslagbara! Vårt löpsteg i kombination med vår förmåga att svettas, och vår energiförbränning (framförallt fettförbränning) gör oss till riktiga batterier som kan fortsätta hur länge som helst. I princip. I många jägar-och samlar kulturer så använde vi oss just av utmattningsjakt för att fånga våra byten.
Vår uthållighet har slagits av ett enda djur; draghundar som avlats fram just i syftet för uthållighet. De arbetade dessutom i kyla, där vi kan klarar värme. Människan har en enorm kapacitet, även om få använder den fullt ut 😉

Detta kan man ju tänka på när man känner tröttheten smyga sig på redan efter 3 km av löpning…

/M

 

Läsa mer? Se HÄR

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.