Sömn och cirkadianska rytmen

Cirkadianska rytmen är en biokemisk klocka hos alla levande organsimer, som styr vilka uppgifter kroppen ska ha vid olika tidpunkter. Kort och gott, en dygnsrytm.

Spelar det någon roll vilken dygnsrytm man har, och hur många timmar man sover? Jag tror att svaret är ett stort JA på den frågan. Många säger sig inte behöva särskilt mycket sömn, och att de kanske dessutom inte har några problem med att vara uppe på natten för att sedan sova på dagen istället. Det här tror jag personligen inte ett dugg på. Vi behöver alla sömn, och rent biokemiskt har vi förprogrammerat att det ska ske på särskilda tider. Att vårt medvetande sover betyder inte att kroppen ligger i vila, utan tvärtom så är andra delar av kropp och hjärna i full gång med att både bearbeta information, och att städa. Brist på kvalitetssömn ökar risken för både cancer, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och alzheimers.

I hjärnan så styrs vår biokemiska klocka av hypotalamus, som i sin tur får signaler från ögat vilken tid på dygnet det är. Melatonin, som vi säger är sovhormonet, har egentligen inte så mycket med själva sovandet att göra, utan det styr mer vad celler ska göra under den tiden på dygnet. I varje cell så finns det nämligen "tidsinställda gener", som slås av och på av bland annat melatonin.

Sömnbrist och cancer

Melatonin är en stark antioxidant som neutraliserar fria radikaler, men det slår också av och på ca 500 gener i kroppen. Bland annat styr det bildandet av blodkärl, och reglerar naturliga mördarceller. Det senare dödar till exempel cancerceller, och studier gjorda på möss med cancer, har visat att om de hela tiden vistas i ljusa miljöer, så dör inte cancerceller ens av behandling. Om de däremot har en dygnsrytm, med mörker/ljus så kan cancercellerna dö. Blinda personer, vilka generellt sett har mer melatonin, har också hälften så stor risk för att få cancer.

Hjärnan städar sig

Under sömn så ökar aktiviteten av hjärn- och ryggmärgsvätskan (cerebrospinalvätska) som utöver stötdämpande effekter också rensar ut slaggprodukter. Detta beror på att hjärnan "svullnar" under dagen, för att sedan under sömn gå tillbaka till ett normalläge. Detta skapar mer plats mellan nervceller så att ryggmärgsvätskan kan flöda fritt och göra sitt jobb. Bland annat så rensas β-Amaloid ut, som vid ansamling blir toxiskt för hjärnan då det skapar plack, vilket också är en av orsakerna bakom Alzheimers. β-Amaloid är inte bara farligt utan har en mängd andra uppgifter, men då det är förbrukat så behöver det rensas bort.

Ämnesomsättning, diabetes och sämre självdisciplin

Vid brist på sömn så sjunker det hormon som styr mättnad och fettförbränning (Leptin) medan hormonet som styr hunger (Ghrelin) stiger. Detta gör inte bara att vi blir hungrigare, utan vi upplever också mindre energi då leptinet inte släpper på våra lager. Samtidigt så blir kroppen sämre på att hantera blodsocker vid sömnbrist, och detta händer redan efter en enda natt! En frisk person kan alltså få ett blodsocker som en prediabetiker efter en ynka natt med taskig sömn. Risken för diabetes ökar därför vid kronisk sömnbrist.

Vi får också svårare att stå emot skräpmat då sömbrist gör att vårt belöningscentra i hjärnan blir mer känsligt. Det lyser nämligen upp som ett fyrverkeri då vi ser och äter mat som vi egentligen vet är dålig för oss. Med andra ord; mat med den perfekta kombinationen socker och fett, typ mjölkchoklad, chips, pizza, hamburgare osv. Brist på sömn är länkat till ökad risk för övervikt, där man redan vid mindre än 6 timmars sömn har sett samband.

Även bakteriefloran i magen har en dygnrytm! Dessa är också med och styr våra hormoner, känslor och ämnesomsättning.

Jetlag

Kroppen kan hantera 3 timmar per dygn av jetlag. Du kan alltså flyga till Dubai eller till någon okänd ö mitt i atlanten utan problem, men om tiden skiljer mer än så, så behöver du några dagar på dig innan kroppen hinner ställa om sig. Shanghai som ligger 6 timmar före, tar alltså 2 dygn att ställa om sig till. Rent teoretiskt.

Mobiltelefoner, surfplatta, TV eller skiftarbete?

Människan är ett dagdjur och är programmerad till att vara pigg på dagen när solen står uppe, för att sedan bli trött på kvällen när solen har gått ner. Vi har bara ett "litet" problem idag; människor tillbringar 90% av sin tid inomhus och somliga blir som mest utsatta för blått ljus på kvällen (som piggar upp) från surfplattor, mobiltelefoner och TV.

Vi har inte arbetat  inomhus och utsatts för artificiellt ljus i mer än knappa 100 år.

Sova på natten, sova på dagen - spelar det någon roll?

Att många har en störd dygnrytm pga skiftarbete, stimulans i form av TV, surfplattor, mobiltelefoner eller för att de är inomhus mer än vad de är utomhus, betyder inte att deras kroppar "vill vara vakna på natten". De är vakna pga en vilsen cirkadiansk rytm som får alldeles för mycket ljuslig input vid fel tider på dygnet. Man kanske mår toppen just nu, men kroppen byter alltid långsiktig hälsa mot kortsiktig hälsa. Du kanske inte märker av sviterna från dagens leverne förräns om 10-30 år från nu, och då är det för sent för att göra om, och göra rätt. Naturen skiter i om du är en pigg och fräsch 80-åring! Eller ens en 50-åring. När du har skaffat ungar så har du gjort ditt liksom. Den enda som bryr sig om att du är frisk och stark därefter är du själv! Långsiktig hälsa tradeas alltså mot kortsiktig hälsa. Man kan dock få båda om man ser till att kroppen alltid får vad den behöver!

Sömnpiller är inte en lösning då det också påverkar våra olika sömnstadier och inte ger samma effekt som "riktig sömn".

Utöver ovan så bearbetar också hjärnan information under natten, vilket gör att det man  har lärt sig, eller de minnen man har skapat blir mer lättillgängliga och starkare. Sömn påverkar också vår kognitiva förmåga, det vill säga kvaliteten på vår tankeverksamhet.

/M

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.