.. därmed basta!

.. därmed basta!

Det kommer du åtminstone att vilja göra efter att ha läst det här inlägget! Basta på bara.

Att bastande är väldigt hälsosamt har jag ju nämnt vid ett flertal tillfällen tidigare. Det är nämligen en form av nyttig stress för kroppen – en värmestress, som gör att den tvingas bygga om sig på ett bra sätt. Detta gäller även motsatsen, kyla, som också är toppen att utsätta sig för ibland. Kanske till och med nödvändigt. Jag tror att många är alldeles för bekväma numera vad gäller temperatur, och få utsätter sig för obekväma situationer, både vad gäller värme och kyla. Det är till och med få som tränar till den graden att de faktiskt blir “överhettade” och tvingar kroppen att starta svettprocessen ordentligt. Många människor gillar helt enkelt inte att bli varma.

Många har kanske svårt att svettas överhuvudtaget, för svettning är faktiskt ett tecken på att du är i bra form, och att din kropp är kapabel till att reglera kroppstemperatur på ett effektivt sätt. Att inte svettas är rätt så dåligt.

Bastandet tvingar kroppen att anpassa sig till värme, och bygga om sig till en bättre version av sig själv.

Att basta:

  • Ökar hormonet noradrenalin (både utsöndring och lagring) som förbättrar fokus, minne och motivation.
  • Ökar hormonet prolaktin som kanske mest är känt för att sätta igång produktionen av bröstmjölk hos nyblivna mammor. Det har dock betydligt fler funktioner än så (psykisk hälsa, immunförsvar, ämnesomsättning…), och det finns hos båda könen. Men framför allt så reparerar det nervceller i hjärnan, samtidigt som det också stimulerar tillväxt av det skyddande myelinet runt nervcellerna. Hjärnan fungerar bättre helt enkelt.
  • Ökar BDNF (Brain-derived neurotrophic factor) som stimulerar till ökad nervcellsöverlevnad, tillväxt och differentiering av nervceller och synapser. Det bildas helt enkelt fler hjärnceller, och kopplingar dem emellan som ger dig en ökad inlärningsförmåga och minne. Det här är en av de starkaste faktorerna till så kallad neurogenes, alltså nybildning av nervceller. Lågt BDNF är kopplat till depression, sämre kognitiv förmåga och kanske även Alzheimers.
  • Sänker pulsen vid fysisk belastning, genom att öka blodvolymen till hjärtat, den så kallade slagvolymen.
  • Ökar blodvolymen till skelettmuskulaturen, vilket förser dem med glukos, fettsyror och syre.
  • Sänker kroppstemperaturen vid fysisk belastning genom att snabbare öka blodcirkulationen i huden, som i sin tur ökar svettningen och gör att kroppen kyls. Bastu kan alltså träna kroppen till att hantera “överhettning” mycket tidigare, vilket gör att man kan hantera långdistans träning på ett bättre sätt. Och på ett behagligare sätt.
  • Förbättrar insulinkänsligheten vilket bland annat ger ökat upptag av essentiella aminosyror till muskler.
  • Ger en boost av tillväxthormoner; HGH kickar igång IGF-1 som i sin tur aktiverar mTOR och Akt, där mTOR bygger nya muskelceller, medan Akt förhindrar degradering av redan befintliga muskelceller.
  • Stimulerar gruppen HSP, heat shock proteins (vissa HSP aktiveras även vid kyla). Dessa kan neutralisera fria radikaler eller reparera skadade proteiner så att de kan fungera korrekt. Det har också visat sig främja cancercellers apoptis, dvs celldöd.
  • Stimulerar FOXO3, som kanske är mest känt som en markör för lång livslängd. Den aktiverar många olika gener som gör att cellerna kan hantera stressfaktorer och därmed skadliga produkter. FOXO3 är också känd som en cancerhämmare, liksom ovan HSP.

Frivillig träning ökar också ovan nämnda saker! Observera frivillig. Man har nämligen sett i studier att människor som tvingar sig till gymet inte alls får samma positiva hormonella effekt, som de som älskar sin träning. Men kanske är det rätt så självklart?! Hitta det du älskar att göra helt enkelt, och inte det som råkar vara modernt. Se också till att använda bastun vad den är gjord för, och inte som ett förråd 🙂

/M