Högt och lågt kortisol – samtidigt!

Högt och lågt kortisol – samtidigt!

Ja det kan man faktiskt ha! Om du har gjort mina frågeformulär för att testa dina hormoner och fått 5 poäng eller mer på både högt och lågt kortisol så är det inte fel på dig. Dagens inlägg ska handla om hur man kan ha högt och lågt kortisol – samtidigt!

 

Symptom på högt och lågt kortisol:

  • Utmattning
  • Trött och rastlös samtidigt
  • Yrsel, särskilt vid motion och träning
  • “Suddig syn” vid ansträngning
  • Hjärtklappning
  • Låg stresstålighet
  • Blodsockerproblem (irriterad om du går utan mat för länge)
  • Ovanligt törstig
  • Saltsug
  • Ofta sötsugen trots att du är mätt
  • Behöver kissa ofta
  • Ledvärk
  • Benskörhet
  • Gråtmild

 

Lågt och högt kortiol samtidigt kan bero kortisolresistens

Ordet insulinresistent känner de allra flesta människor till, men kanske är kortisolresistens inte riktigt lika känt. Man kan dock bli resistent, eller mindre känslig kanske är mer korrekt, mot alla hormoner. Att bli mindre känslig mot ett hormon innebär att kroppens celler helt enkelt inte reagerar längre. Du har därför normala eller höga kortisolvärden i blodet, men dina symptom säger att du har brist eftersom hormonet inte kan arbeta på cellnivå.

Hormoner fäster på eller i en cell för att förmedla ett budskap och därmed starta en reaktion på ett sätt eller annat. Detta gör den via receptorer, men dessa receptorer kan bli “utmattade”, precis som vad som helst som används för mycket. Tänk dig att du skruvar ut och in en skruv väldigt många gånger, till slut blir skruvskallen sliten och ingen skruvmejsel i världen får grepp nog att kunna skruva ut skruven igen. Liksom skruvskallen blir receptorn på eller i cellen sliten, och cellen blir då “låst”.

Det går inte att testa sig för kortisolresistens, varför frågeformulär ibland kan vara ett väldigt bra komplement till enbart blodprover. 

 

Vad gör man åt kortisolresistens?

Liksom insulin är kortisol också ett livsviktigt hormon, vilket innebär att vi inte kan ta en “paus” under en tid för att reparera skruvskallarna. Vi kan däremot främja återhämtning och reparation genom några livsstilsförändringar.

Tänk på att det alltid är den upplevda stressen som är avgörande, och inte den faktiska situationen. Det behöver alltså inte vara en livshotande situation som triggar igång systemet utan det kan lika gärna vara att packa jympapåsarna åt ungarna eller att ringa ett jobbigt telefonsamtal. Det är din upplevelse av situationen som är viktig. Det är också den du behöver jobba på först och främst.

Nedan gäller för högt kortisol eller för högt och lågt kortisol samtidigt, dvs höga blodvärden av kortisol, men låg känslighet i cellerna.

  • Meditation 
  • Andningsövningar – Diafragman ska arbeta. Tänk på att magen ska åka ut vid inandning, och in vid utandning. Många andas tvärtom, dvs magen åker in vid inandning (och bröstkorgen ut), och ut vid utandning. En sådan typ av andning är inte bara illa för stressnivåer utan sabbar också hela lymfsystemet (men det tar vi en annan gång)
  • Koppla ner 2 timmar innan läggdags – Ingen mail, ingen fb, inget instagram…
  • Dra ner på alkoholen
  • Dra ner på koffein (särskilt kvantitet och särskilt efter kl 15)
  • Få upp oxytocin, kärlekshormonet genom massage, kramar och umgås med vänner!
  • Vitamin B5
  • Vitamin C
  • Fiskolja
  • Glycin – Ta det i teet innan läggdags
  • Rosenrot (läs på innan du tar tillskott av rosenrot)

 

Lycka till!

 

/M

Kortisol – vad gör det egentligen?

Kortisol – vad gör det egentligen?

Kortisol är ett av de hormoner som jag tycker har ett överdrivet dåligt rykte, och kanske vet de flesta inte riktigt vilken roll det har i kroppen. Som med alla hormoner så gäller det att hålla det i balans, varken för högt eller för lågt är bra. I detta inlägget ska jag försöka svara på era vanligaste funderingar. Kortisol – vad gör det egentligen?

 

KORTISOL I KROPPEN

Kortisol är ett steroidhormon som produceras i binjurarna. Nästan alla celler i kroppen har receptorer för kortisol, varför det kan agera på en mängd olika sätt beroende på vilken cell det kommer i kontakt med.

 

Kortisol höjer blodsocker, styr ämnesomsättning, matsmältning, verkar inflammationsdämpande, påverkar minnesbildning, påverkar hunger och sug, styr vår vakna- och sovklocka, reglerar blodtryck, påverkar andra hormoner, styr fettinlagring, avgör stresstolerans och påverkar vårt immunförsvar.

 

Den naturliga cykeln av kortisol är att vara högt på morgonen för att få dig att få vakna pigg och alert. Under dagen avtar sedan nivåerna för att framåt kvällen och natten vara som lägst. Då tar istället sömnhormonet melatonin över för att vagga dig till sömns.

 

Med normala nivåer av kortisol känner du dig lugn och samlad, du sover bra och vaknar utvilad och pigg. Ditt blodsocker är på jämna och stabila nivåer, och ditt blodtryck är inte för högt.

 

NÄR BLIR KORTISOL ETT PROBLEM?

Om du bråkar med din partner eller har en stressig situation på jobbet så ryker kortisol in som stresshormonet  nummer ett! Vad som händer är att det höjer blodtrycket så att du får blod ut till dina muskler, samtidigt som det höjer blodsocker så att du får kraft att springa. Det kallas för ett “fight or flight”-mode, och det är förstås ingenting konstigt. Inte om det händer ibland åtminstone! Problemet dock, är att det finns de som konstant går runt i ett mode av “fight och flight”. Anledningarna kan vara många; att inte trivas på jobbet, att inte trivas i sin relation, att ha en dålig självkänsla och tro på sig själv, att känna att man inte har kontroll över sin situation, sjukdom osv. Gemensamt brukar dock vara en upplevd saknad av kontroll på något vis, eller att man inte är nöjd och/eller trivs. Man kan ha supermycket att göra, men älskar man vad man gör och själv styr sin riktning, så upplevs det inte som en stress på kroppen.

 

En annan faktor som kan öka kortisolnivåer är en taskig kost, fylld av snabba kolhydrater och tillsatser, vilket är enormt stressande på kroppen.

 

Högt kortisol

Så vad händer då? Jo som jag skrev ovan så förbereder kortisolet musklerna för fight or flight. Samtidigt som det gör det, så nedreglerar det matsmältning, immunförsvar, lagning och underhåll av celler, tillväxt, hormonerna testosteron och progesteron, minnesbildning och alla andra kroppsfunktioner som inte är livsavgörande för stunden. Om stressen då är kronisk, dvs ligger på under en lång tid så blir det här förstås väldigt obekvämt. Symptomen är olika för olika människor, men det kan resultera i matsmältningsproblem, viktökning (särskilt bål) eller viktminskning, sömnproblem, nedbrytning av muskelmassa, grånande av hår, sköra naglar, hudproblem, rubbningar i menscykeln, infertilitet, ökning av infektioner, ytliga blodkärl och rosaröd hudton osv.

 

Kortisol ökar även sug efter kolhydrater och salt mat, samtidigt som det ökar risken för nedstämdhet och depression då det minskar nivåerna av serotonin i hjärnan. Det är dessutom den främsta orsaken till att man får hudbristningar, både i tonåren, under graviditet och vid viktökning.

 

Problemet med för högt kortisol kopplat till sömn är att när man befinner sig i en stressande situation under en längre tid, så är också kortisolet högt på kvällen när det borde vara som lägst. Detta gör att man känner att man inte behöver vila, när man egentligen behöver det som mest! Man kommer in i ett dåligt hamsterhjul.

 

Lågt kortisol

Utmattning, sämre hantering av stress, muskelsvaghet, yrsel och depression är några exempel på att ha ett för lågt kortisol. Anledningen till en försämrad produktion av kortisol är oftast att binjurarna är utmattade. Man har alltså ställt för höga krav på dem, under en för lång tid. Det har då resulterat i en försämrad produktion, och detta kan man inte åtgärda. Så om binjurarna en gång blivit utbrända efter att man tex har “gått in i väggen”, så har man en försämrad stresshantering för gott.

 

En annan anledning till för låg produktion av kortisol är den autoimmuna sjukdomen Addisons sjukdom.

 

KAFFEDRICKANDE, TRÄNING OCH MAT SOM PÅVERKAR KORTISOL

Kaffe är en lurig dryck, och det finns två faktorer som avgör i hur stor grad det påverkar kortisolutsöndring. Nummer ett är om du metaboliserar koffein snabbt eller långsamt, vilket man kan få reda på genom ett DNA-test. Nummer två är hur van kaffedrickare du är! Vana kaffedrickare påverkas mindre, medan ovana får en större “effekt”. Kaffe gör alltså alltid att kortisol utsöndras, men i olika grad hos olika personer. Om man vill minimera kaffets mindre bra hälsoeffekter, alltså dess påverkan på kortisolet, så bör man dricka det under dagens första halva. Att dricka kaffe efter kl 15.00 påverkar mer i kroppen än bara sömnhormonet melatonin. Man kanske kan sova trots en minskning av melatoninutsöndring (till följd av ökat kortisol), men det får ändå följder i kroppen. Melatonin säger nämligen bland annat till kroppens celler att starta reparation och underhåll och sortera dagens intryck. Sömn är otroligt viktigt för vår hälsa, och att sova otillräckligt och ineffektivt höjer kroppens biologiska ålder. Avsevärt!

 

Träning då? Att få ett kortisolpåslag tillfälligt pga träning är inte farligt! Många är rädda för det, men tvärtom så förbättras kortisolnivåerna på sikt, även om de höjs tillfälligt. Däremot så kan det vara onödigt att träna tex långdistans kondition (som gör att kortisol höjs över en längre tid) strax innan läggdags just för sömnkvalitet och kroppens återhämtning.

 

Påverkar mat kortisol? I allra högsta grad! En kost baserad på snabba kolhydrater gör att blodsockret åker bergochdalbana, och med det följer kortisolet hack i häl. När blodsockret dyker, som det gör en stund efter några frallor och yoghurt till frukost, så utsöndras kortisol för att rädda situationen. Kortisol tar nämligen av glykogendepåerna i levern, av muskler, mjukdelar och skelett för att höja blodsockernivåerna igen. Frukosten är därför ganska viktig när det kommer till att bestämma dagens kortisolutsöndring, och även därmed förbränning och energinivåer!

/M