Högt och lågt kortisol – samtidigt!

Högt och lågt kortisol – samtidigt!

Ja det kan man faktiskt ha! Om du har gjort mina frågeformulär för att testa dina hormoner och fått 5 poäng eller mer på både högt och lågt kortisol så är det inte fel på dig. Dagens inlägg ska handla om hur man kan ha högt och lågt kortisol - samtidigt!

 

Symptom på högt och lågt kortisol:

  • Utmattning
  • Trött och rastlös samtidigt
  • Yrsel, särskilt vid motion och träning
  • "Suddig syn" vid ansträngning
  • Hjärtklappning
  • Låg stresstålighet
  • Blodsockerproblem (irriterad om du går utan mat för länge)
  • Ovanligt törstig
  • Saltsug
  • Ofta sötsugen trots att du är mätt
  • Behöver kissa ofta
  • Ledvärk
  • Benskörhet
  • Gråtmild

 

Lågt och högt kortiol samtidigt kan bero kortisolresistens

Ordet insulinresistent känner de allra flesta människor till, men kanske är kortisolresistens inte riktigt lika känt. Man kan dock bli resistent, eller mindre känslig kanske är mer korrekt, mot alla hormoner. Att bli mindre känslig mot ett hormon innebär att kroppens celler helt enkelt inte reagerar längre. Du har därför normala eller höga kortisolvärden i blodet, men dina symptom säger att du har brist eftersom hormonet inte kan arbeta på cellnivå.

Hormoner fäster på eller i en cell för att förmedla ett budskap och därmed starta en reaktion på ett sätt eller annat. Detta gör den via receptorer, men dessa receptorer kan bli "utmattade", precis som vad som helst som används för mycket. Tänk dig att du skruvar ut och in en skruv väldigt många gånger, till slut blir skruvskallen sliten och ingen skruvmejsel i världen får grepp nog att kunna skruva ut skruven igen. Liksom skruvskallen blir receptorn på eller i cellen sliten, och cellen blir då "låst".

Det går inte att testa sig för kortisolresistens, varför frågeformulär ibland kan vara ett väldigt bra komplement till enbart blodprover. 

 

Vad gör man åt kortisolresistens?

Liksom insulin är kortisol också ett livsviktigt hormon, vilket innebär att vi inte kan ta en "paus" under en tid för att reparera skruvskallarna. Vi kan däremot främja återhämtning och reparation genom några livsstilsförändringar.

Tänk på att det alltid är den upplevda stressen som är avgörande, och inte den faktiska situationen. Det behöver alltså inte vara en livshotande situation som triggar igång systemet utan det kan lika gärna vara att packa jympapåsarna åt ungarna eller att ringa ett jobbigt telefonsamtal. Det är din upplevelse av situationen som är viktig. Det är också den du behöver jobba på först och främst.

Nedan gäller för högt kortisol eller för högt och lågt kortisol samtidigt, dvs höga blodvärden av kortisol, men låg känslighet i cellerna.

  • Meditation 
  • Andningsövningar - Diafragman ska arbeta. Tänk på att magen ska åka ut vid inandning, och in vid utandning. Många andas tvärtom, dvs magen åker in vid inandning (och bröstkorgen ut), och ut vid utandning. En sådan typ av andning är inte bara illa för stressnivåer utan sabbar också hela lymfsystemet (men det tar vi en annan gång)
  • Koppla ner 2 timmar innan läggdags - Ingen mail, ingen fb, inget instagram...
  • Dra ner på alkoholen
  • Dra ner på koffein (särskilt kvantitet och särskilt efter kl 15)
  • Få upp oxytocin, kärlekshormonet genom massage, kramar och umgås med vänner!
  • Vitamin B5
  • Vitamin C
  • Fiskolja
  • Glycin - Ta det i teet innan läggdags
  • Rosenrot (läs på innan du tar tillskott av rosenrot)

 

Lycka till!

 

/M

Glycin

Hur fungerar glycin?

Ett av de tillskott jag alltid använder är aminosyran glycin. Många andra cirkulerar in och ut ur brukslådan över året, men inte glycin. Det hjälper mig att sänka mitt kortisol, sova bättre, få finare hud och stark stödjevävnad, samt att det även stärker leverns avgiftningsförmåga. Vad det är har jag skrivit om förut (HÄR), men hur fungerar glycin?

 

Glycin är som sagt en aminosyra, och den är inte essentiell, vilket innebär att kroppen kan tillverka den själv. Proteinrik mat innehåller små mängder glycin, medan gelatin och kollagen innehåller en betydande mängd. När man utsätts för mycket stress, sömnbrist och/eller toxiner (alkohol, skräpmat) så förbrukas det extra fort. Då glycin även ingår i bildningen av kollagen så blir främst hud och stödjevävnad lidande vid brist, vilket i förlängningen leder till mindre elasticitet. Vad jag ska gå in på idag är dess roll som signalsubstans. Nästa inlägg handlar om hur det hjälper till vid att ta hand om toxiner i levern.

 

Glycin som signalsubstans

Glycin är en hämmande signalsubstans i det centrala nervsystemet, och särskilt i ryggmärgen, hjärnstammen, och näthinnan. När glycinreceptorer aktiveras så hämmas nervcellen från att överföra impulser till nästa nervcell (vid aktivering så öppnar sig cellen för att släppa in kloridjoner). Glycin "lugnar" på så sätt kroppen, och personligen så upplever jag att jag får bättre kvalitet på min sömn när jag tar någon tesked i teet på kvällen!  Jag är mer utvilad på morgonen, och vaknar inte flera gånger under natten.

 

För ett par år sedan testade jag mina kortisolnivåer, som visade sig vara något högre än rekommenderat "max-värdet" på morgonen föra att sedan avta på ett normalt sätt och vara i lägre gränsområdet på kvällen. Det stämmer ganska bra  överens med vad jag själv trodde då jag är väldigt morgonpigg, och gärna går upp klockan 5. Därefter kommer tröttheten runt 22, och då har jag inga problem med att somna relativt fort. Efter att ha tagit glycin i någon vecka så sänktes mitt kortisol till inom normala nivåer på morgonen, och med det även mitt fasteblodsocker. Det var visserligen lågt redan innan, men det blev ännu lägre efter tillskott av glycin, och gick från 4,5-4,6 mmol/l till 4 mmol/l. Det finns även studier gjorda som visar på att glycin sänker kortisol, men inte varför och hur!

 

Det är även möjligt att glycin höjer nivåerna av vassopressin, vilket är ett hormon som är inblandat i kärlek, parbildning och moderskänslor. Vassopressin har undersökts en hel del med avseende på otrohet, och låga nivåer av det i hjärnan verkar öka benägenheten att vara otrogen. Forskningen har gjorts främst på handjur mig veterligen, varför det är kopplat till just manlig otrohet. Så behöver det ju dock inte vara, utan det kan vara så att det helt enkelt bara har testats på män/hanar. Mycket forskning görs på män.

 

Glutaminsyra är en naturligt förekommande signalsubstans i hjärnan som verkar exitatoriskt, dvs "stimulerande" på nervceller. De fäster på så kallade NMDA-receptorer, och gör då att cellen släpper in kalciumjoner. Glycin kommer in här som en ko-agonist till glutaminsyra, och att vara en ko-agonist betyder helt enkelt att glutaminsyra och glycin behöver samarbeta för att kunna öppna cellen på ett funktionellt sätt. NMDA-receptorer är superviktiga för hjärnan då de bland annat medverkar till inlärning, minne och synaptisk plasticitet. Studier på djur har visat att de med sämre benägenhet för att binda glycin till sina receptorer visar kognitiva försämringar. Detta har lett till att undersöka potentialen hos glycin som tillskott vid neurologiska sjukdomar.

 

Glutaminsyra förekommer även i saltform, men kallas då för glutamat, mer känt som en bedrövlig tillsats i till exempel snabbmat, asiatisk mat, aromat- och grillkrydda. Glutamat är en smakförstärkare, och finns faktiskt även naturligt i mat så som soja, ost och valnötter. Det är när det blir för mycket av det goda, som det kan vara farligt för nervcellerna. Då öppnar sig nämligen cellerna för länge, släpper in för många kalciumjoner som då förgiftar cellen. Det kallas för excitotoxitet och är förknippat med många neurologiska sjukdomar som epilepsi, schizofreni och parkinson's. Vissa försök gjorda på personer med schizofreni tyder på att behandling med glycin kan ge väldigt fina resultat.

 

Jag menar förresten inte här att det just är glutamat som orsakar epilepsi, schizofreni eller parkinson's. Vad som leder till sjukdom är bland annat överstimulering av nervcellerna under en för lång tid, och varför det blir så kan jag inte svara på. Det är ju fler orsaker bakom sjukdom, som bland annat nedbrytning av myelinet (skyddande "fetthinna") runt nervcellerna som gör att signalerna inte går fram som de ska. Med andra ord så är problemet många; ingen fungerande signalering i dendriten, och ingen fungerande transport av signal i axonen.

 

Det finns alltså ett par bra anledningar till att ta glycin, och särskilt om man inte äter benbuljong eller annan kollagenrik mat. Glycin i för stora mängder kan däremot orsaka förgiftning, så håll er till rekommendationerna!

/M

 

Tillskott av D-vitamin eller inte?

En stressad kropp

Nu närmar vi oss semestertider. Wohoo! Eller jag vet inte riktigt om jag har någon semester. Någonsin egentligen. Jag jobbar alltid och sällan samtidigt. Men det var inte det jag skulle skriva om utan stress! Många människor längtar 48 veckor om året efter detta, och startar gärna med att bli sjuka. Att gå upp eller ner i vikt, känna sig utmattad och/eller att sova dåligt är kanske de tecken som är mest kända för en stressad kropp. Men betydligt mer händer i kroppen, och "stresshormonet" kortisol påverkar så oerhört mycket.

 

Melatonin-and-Cortisol-960x500

 

Kortisol ska vara högt på morgonen, för att sedan avta mot kvällen och bytas av mot "sömnhormonet" melatonin. Innan läggdags ska det vara lågt, nära noll. Ett högt kortisol på morgonen gör att man pigg och alert studsar ur sängen och vill börja sin dag. Människor som inte känner den här förväntan, har ofta ett ganska lågt kortisol även på morgonen. Viktigast är dock att kortisolet under dagen ska avta. Det finns de som har höga nivåer hela dagen, och de finns de vars kortisol under dagen ökar fram emot kvällen. Inte särskilt bra! I något av fallen.

 

Så vad gör egentligen kortisol med kroppen? Alla hormoner har flera uppgifter i kroppen förstås, men kortisol har bland annat utvecklats för att vara ett "beredskapshormon". För att uttrycka det enkelt; Kortisol bortprioriterar de processer i kroppen som inte anses nödvändiga för akut överlevnad.

 

  • Matsmältning och tarmrörelser nedregleras
  • Kan orsaka sköldkörtelproblem, samtidigt som sköldkörtelproblem påverkar kortisol.
  • Höjer blodsockernivåerna genom att:
    • Nedreglera produktionen av insulin, vilket helt enkelt beror på att kroppen inte ska lagra in det glukos som cirkulerar. (Det ska användas till att "fly eller fäkta")
    • Tillverka glukos från kroppens proteinkällor; muskler, skelett och bindväv.
  • Nedreglerar kroppens fettförbränning
  • Leder till en obalans bland hormonerna genom att dedreglerar produktionen av andra steroidhormoner som testosteron, progesteron och östrogen.
  • Påverkar signalsubstanser i hjärnan så att man får svårare att fokusera, och känner sig allmänt omotiverad, "dimmig" och trött.
  • Kan orsaka humörsvängningar. För kvinnor förvärras PMS då kortisol kapar receptorerna för progesteron.
  • Ökar över tid aptiten, särskilt sug efter sött och salt.
  • Ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom genom att öka blodtrycket vilket i förlängningen skadar blodkärl och ökar risk för plackbildning.
  • Minskar blodcirkulationen till vävnad som hår, hud och naglar
  • Nedreglerar immunförsvaret över tid

 

I de flesta fall så är en stressande situation övergående, varför också kroppen återgår till ett normaltillstånd. Att ha ett högt kortisol ibland, och tillfälligt kan vara nyttigt för kroppen. Träning är ett exempel på något nyttigt som ökar kortisol tillfälligt. Men det finns de som är kroniskt stressade. Eller ganska många faktiskt. Det är inte nyttigt.

 

Varför får man ett kroniskt förhöjt kortisol?

Stressigt på jobbet, en skilsmässa eller ett dödsfall i familjen är kanske självklara saker som orsakar förhöjda kortisolnivåer. Men faktum är att detta inte är de vanligaste orsakerna bakom "stress". Både mentala och fysiska faktorer inverkar.

 

Inflammation och mag- och tarmhälsa

Inflammation ökar kortisol, och kortisol ökar i förlängningen inflammation. Akut verkar det dock inflammationshämmande. Vad är hönan och vad är ägget? Inflammation kan komma från många källor, och ofta är det kosten som är boven oavsett symptom. När kortisol är högt nedprioriteras matsmältningen. När maten inte tas om hand på ett bra sätt så ökar inflammationen i tarmarna, vilket i sin tur ökar kortisol. Det är en cirkel som är svår att bryta. Men inflammation kan också orsakas av läckande tarmar, vilket både kan komma från en okänd födoämnesallergi, eller helt enkelt en kost fylld av dålig (icke)mat som är inflammationsskapande.

 

Sömn

Otillräckligt med sömn höjer kortisol, medan ett högt kortisol försämrar vår sömnkvalitet. Man känner sig aldrig utvilad när man går upp på morgonen.

 

Mental hälsa

Hur man mår mentalt spelar också in. Någonting som man måste komma ihåg är nämligen att det inte finns någon verklighet, det finns bara en upplevd verklighet. Depression ökar stress, medan stress ökar risken för depression. Det är med andra ord inte sällan där det är svårt att urskilja vad som orsakade vad. Att inte trivas med sin situation här och nu, sin kropp, sitt jobb, sin relation... allt sådant påverkar våra kortisolnivåer.

 

Kost

Alla är rädda för högt kolesterol, men faktum är att kolesterol är nödvändigt för att tillverka samtliga steroidhormoner där kortisol, testosteron, östrogen och progesteron bland annat ingår. Människan behöver fett i kosten, och äter man för fettsnålt, så får kroppen lida för det. Sämre stresshantering och minne, mindre ork och lust till att göra saker, mindre sexlust och mer led- och muskelvärk är vanliga symptom. Fett ÄR livsviktigt! Ät ägg.

 

Kroppen ökar också kortisol om leverns avgiftningsfaser inte fungerar som de ska. Protein, fett, vitaminer och mineraler är nödvändiga för att systemet ska fungera. Vad som sliter ut det här är förstås socker- och kalorität, näringsfattig mat och alkohol.

 

Att ha ett svängigt blodsocker ökar också kortisolutsöndringen. Om frukost består av yoghurt, corn flakes och en smörgås så spikas blodsockret upp. Vad som alltid följer en blodsockerpeak är ett fall. Kroppen pumpar då ut kortisol för att tillverka mer glukos för att höja blodsockret till normala nivåer. Nu kommer lunchen ner i magen, en pasta, och blodsockret åker upp igen. Därefter faller det, och kortisolet börjar arbeta. Det är dags för trefika! En smörgås... ja du fattar grejen! Ett högt fasteblodsocker är ett säkert kort på förhöjda nivåer av kortisol.

 

Så vad i allsin dar kan man göra för att enkelt balansera sitt kortisol? Njut av livet, ät rätt, träna och kramas massor! 

Ta hand om er i sommar.

/M