Äta frukost, skippa frukost, äta kolhydrater, vara i ketos, äta kött eller inte, glutenfritt eller fullkorn, rå mat eller långkok?

Äta frukost, skippa frukost, äta kolhydrater, vara i ketos, äta kött eller inte, glutenfritt eller fullkorn, rå mat eller långkok?

Vad tusan gäller egentligen?? Buden är oändliga till hur man ska leva för “perfekt hälsa”, och fler blir dem. Dieter har blivit det nya svarta, en livsstil och utbudet växer. Ska man äta frukost, skippa frukost, äta kolhydrater, vara i ketos, äta kött eller inte, äta glutenfritt eller fullkorn, rå mat eller långkok?

Ja visst kan det vara lite förvirrande med alla nya studier som kommer ut hela tiden. Faktum är att man kan söka på vad som helst numera i studie-väg som stöder vilken teori som helst. I princip. Det är anledningen till att jag sällan länkar till studier, även om jag kan tycka att det är intressant ibland.

 

Men hur ska man hitta i kostdjungeln då? Vad är verkligen bäst för just mig? Jag ska försöka reda ut de största misstagen och möjligheterna!

 

Det kan vara oerhört hälsosamt att köra periodisk fasta, men det kan också vara direkt skadligt. Att vara i ketos är extremt antiinflammatoriskt, men det kan också resultera i en rad negativa konsekvenser. Glutenfritt mår visserligen de flesta bra av medan fullkorn däremot har två sidor – det kan vara både riktigt skadligt eller riktigt hälsosamt. För att inte tala om rå mat eller långkok! Rå mat är proppfullt av livsnödvändiga vitaminer medan det kan vara döden för en redan skadad mag- och tarmkanal, som då föredrar långkok.

 

Som du säkerligen inser så handlar det om vilken utgångspunkt man har; hur ser livssituationen ut och vad har kroppen för grundförutsättningar och här är hormoner en stor, avgörande faktor utöver mag- och tarmhälsa!  

 

Periodisk fasta – Skippa måltider eller inte?

Undvik periodisk fasta: Vid stress, utmattningssyndrom och sköldkörtelbesvär!

Periodisk fasta är döden för redan trötta binjurar, och det drar med sig både sköldkörtelhormoner och progesteron. Du kan alltså hamna i en riktigt dålig spiral hormonellt genom att skippa måltider vid fel period i livet. Det kan även försvåra viktnedgång och leda till en sämre kroppssammansättning, försämra sömn och ditt psykiska välbefinnande.

Gör när: Du har blodsockerproblem eller vill tappa i fettvikt. Det kräver dock att du är i en viss balans hormonellt vad gäller framför allt kortisol och sköldkörtelhormoner.

Det är perfekt för dig som vill öka din insulinkänslighet (vare sig du redan har diabetes eller är på g till att få det). Men det fungerar också för dig som vill tappa fettvikt och öka den mentala prestationen. Men det kräver att du är på en viss nivå innan.

 

Kolhydrater – Ska man vara i ketos eller äta bra kolhydrater?

Undvik ketos: Sköldkörtelbesvär och vissa mag- och tarmbesvär.

Här är det naturligtvis högst beroende på vilken typ av kolhydrater du väljer att äta. Men eftersom jag aldrig förespråkar vita frallor och lösgodis så antar jag att det är underförstått. Om man har låga nivåer av sköldkörtelhormoner eller kanske till och med är diagnostiserad med hypotyreos så bör man inte gå in i ketos. Lite hälsosamma kolhydrater som rotfrukter, sötpotatis och bönor (blötlagda och tillagade) är perfekt. Lite högkvalitativa kolhydrater är också finemang om du har problem med tarmfloran, och din matsmältning.

Gör när: Om du har diabetes, låg insulinkänslighet och blodsockerproblem eller vid inflammation (exempelvis ledvärk, trötthet, hudproblem, huvudvärk, depression osv). Du kan använda det tillfälligt (i cykler) eller permanent. Det är dock en utmaning att vara i ketos dag ut och dag in eftersom något så oskyldigt som en tomat kan putta ur dig ur banan. Men det är ett fenomenalt verktyg till att dämpa inflammation, eller till att få insulinkänsligheten med på banan igen. Det låter systemet vila och hjälper kroppen att rensa ut slaggprodukter, samt läker en skadad tarm.

 

Glutenfritt eller fullkorn

Undvik fullkorn: Om du har en aggressiv autoimmun sjukdom, IBS, mag- och tarmproblem eller inflammation (trötthet, hudproblem, migrän, depression osv)

Spannmål är inflammationsskapande och taskigt mot tarmen. Det gäller inte bara gluten utan det finns betydligt fler ämenen i spannmålssläktet som man bör vara försiktig med, så som fermenterbara kolhydratkedjor och hårda fibrer. Om man därför redan har dragit sig på en autoimmun sjukdom, IBS eller visar tecken på övrig inflammation så bör man utesluta det. Det behöver förstås inte betyda att man måste undvika det för resten av livet, men prova åtminstone i 3-6 månader för att se om symptomen förbättras. Därefter kan man testa om och hur mycket man klarar av.

Gör när: Du är helt frisk! En frisk person klarar absolut av fullkorn då och då.

 

Rå mat eller långkok?

Undvik rå mat: Vid mag och tarmproblem.

Hur hälsosamt rå mat än är så kan det gå ganska hårt på en känslig mage. Dels så kan man ju få riktigt ont i magen av rå mat, men den största risken är ju att kroppen kanske inte har förmågan att bryta ner det till den grad att näringsämnen kan tas upp på ett vettigt sätt! Ett långkok är lättsmält, varför man får möjligheten att kunna ta upp det som finns i.

Fokusera på långkok när: Som sagt så gör ett långkok på både kött och grönsaker att mag och tarmkanalen enklare kan bryta ner maten och förse sig med de näringsämnen som den behöver. Om man dessutom ser till att få i sig långkok i form av olika buljonger så är man riktigt hemma vad gäller läkandet av en skadad tarm. Det finns få saker som är så läkande som hemgjord buljong med mycket gelatin.

 

Hur är det med rött kött då?

Jag tycker absolut inte att man behöver undvika oprocessat rött kött. Det finns det ingen anledning till. Man ska komma ihåg att det inte finns några isolerade, kontrollerade studier gjorda på enbart rött kött. De som visar att rött kött orsakar tarmcancer (bland annat) är rena observationsstudier gjorda på människor som lever “ett vanligt liv”. Utöver att det i de allra, allra flesta fall äter kött som inte är ekologiskt (utan fyllt av både antibiotika och dåliga fetter och toxiner från spannmålsfoder) så är det inte gjort på uteslutande köttätandet. Det är alltså mer som ligger på tallriken hos dessa människor, så som exempelvis bröd, pommes frites och lite annat smått och gott. Dessutom är det säkerligen inte sällan som rött kött innebär charkuterier eller andra processade råvaror som exempelvis bacon.

En rare, ekologisk biff däremot behöver ingen oroa sig för! 

 

Hur är det med fett då? Mättat fett, omättat fett, fleromättat fett… ja det tar vi i ett separat inlägg framöver 🙂

/M

 

Hur fungerar glycin?

Hur fungerar glycin?

Ett av de tillskott jag alltid använder är aminosyran glycin. Många andra cirkulerar in och ut ur brukslådan över året, men inte glycin. Det hjälper mig att sänka mitt kortisol, sova bättre, få finare hud och stark stödjevävnad, samt att det även stärker leverns avgiftningsförmåga. Vad det är har jag skrivit om förut (HÄR), men hur fungerar glycin?

 

Glycin är som sagt en aminosyra, och den är inte essentiell, vilket innebär att kroppen kan tillverka den själv. Proteinrik mat innehåller små mängder glycin, medan gelatin och kollagen innehåller en betydande mängd. När man utsätts för mycket stress, sömnbrist och/eller toxiner (alkohol, skräpmat) så förbrukas det extra fort. Då glycin även ingår i bildningen av kollagen så blir främst hud och stödjevävnad lidande vid brist, vilket i förlängningen leder till mindre elasticitet. Vad jag ska gå in på idag är dess roll som signalsubstans. Nästa inlägg handlar om hur det hjälper till vid att ta hand om toxiner i levern.

 

Glycin som signalsubstans

Glycin är en hämmande signalsubstans i det centrala nervsystemet, och särskilt i ryggmärgen, hjärnstammen, och näthinnan. När glycinreceptorer aktiveras så hämmas nervcellen från att överföra impulser till nästa nervcell (vid aktivering så öppnar sig cellen för att släppa in kloridjoner). Glycin “lugnar” på så sätt kroppen, och personligen så upplever jag att jag får bättre kvalitet på min sömn när jag tar någon tesked i teet på kvällen!  Jag är mer utvilad på morgonen, och vaknar inte flera gånger under natten.

 

För ett par år sedan testade jag mina kortisolnivåer, som visade sig vara något högre än rekommenderat “max-värdet” på morgonen föra att sedan avta på ett normalt sätt och vara i lägre gränsområdet på kvällen. Det stämmer ganska bra  överens med vad jag själv trodde då jag är väldigt morgonpigg, och gärna går upp klockan 5. Därefter kommer tröttheten runt 22, och då har jag inga problem med att somna relativt fort. Efter att ha tagit glycin i någon vecka så sänktes mitt kortisol till inom normala nivåer på morgonen, och med det även mitt fasteblodsocker. Det var visserligen lågt redan innan, men det blev ännu lägre efter tillskott av glycin, och gick från 4,5-4,6 mmol/l till 4 mmol/l. Det finns även studier gjorda som visar på att glycin sänker kortisol, men inte varför och hur!

 

Det är även möjligt att glycin höjer nivåerna av vassopressin, vilket är ett hormon som är inblandat i kärlek, parbildning och moderskänslor. Vassopressin har undersökts en hel del med avseende på otrohet, och låga nivåer av det i hjärnan verkar öka benägenheten att vara otrogen. Forskningen har gjorts främst på handjur mig veterligen, varför det är kopplat till just manlig otrohet. Så behöver det ju dock inte vara, utan det kan vara så att det helt enkelt bara har testats på män/hanar. Mycket forskning görs på män.

 

Glutaminsyra är en naturligt förekommande signalsubstans i hjärnan som verkar exitatoriskt, dvs “stimulerande” på nervceller. De fäster på så kallade NMDA-receptorer, och gör då att cellen släpper in kalciumjoner. Glycin kommer in här som en ko-agonist till glutaminsyra, och att vara en ko-agonist betyder helt enkelt att glutaminsyra och glycin behöver samarbeta för att kunna öppna cellen på ett funktionellt sätt. NMDA-receptorer är superviktiga för hjärnan då de bland annat medverkar till inlärning, minne och synaptisk plasticitet. Studier på djur har visat att de med sämre benägenhet för att binda glycin till sina receptorer visar kognitiva försämringar. Detta har lett till att undersöka potentialen hos glycin som tillskott vid neurologiska sjukdomar.

 

Glutaminsyra förekommer även i saltform, men kallas då för glutamat, mer känt som en bedrövlig tillsats i till exempel snabbmat, asiatisk mat, aromat- och grillkrydda. Glutamat är en smakförstärkare, och finns faktiskt även naturligt i mat så som soja, ost och valnötter. Det är när det blir för mycket av det goda, som det kan vara farligt för nervcellerna. Då öppnar sig nämligen cellerna för länge, släpper in för många kalciumjoner som då förgiftar cellen. Det kallas för excitotoxitet och är förknippat med många neurologiska sjukdomar som epilepsi, schizofreni och parkinson’s. Vissa försök gjorda på personer med schizofreni tyder på att behandling med glycin kan ge väldigt fina resultat.

 

Jag menar förresten inte här att det just är glutamat som orsakar epilepsi, schizofreni eller parkinson’s. Vad som leder till sjukdom är bland annat överstimulering av nervcellerna under en för lång tid, och varför det blir så kan jag inte svara på. Det är ju fler orsaker bakom sjukdom, som bland annat nedbrytning av myelinet (skyddande “fetthinna”) runt nervcellerna som gör att signalerna inte går fram som de ska. Med andra ord så är problemet många; ingen fungerande signalering i dendriten, och ingen fungerande transport av signal i axonen.

 

Det finns alltså ett par bra anledningar till att ta glycin, och särskilt om man inte äter benbuljong eller annan kollagenrik mat. Glycin i för stora mängder kan däremot orsaka förgiftning, så håll er till rekommendationerna!

/M