Glycin

Hur fungerar glycin?

Ett av de tillskott jag alltid använder är aminosyran glycin. Många andra cirkulerar in och ut ur brukslådan över året, men inte glycin. Det hjälper mig att sänka mitt kortisol, sova bättre, få finare hud och stark stödjevävnad, samt att det även stärker leverns avgiftningsförmåga. Vad det är har jag skrivit om förut (HÄR), men hur fungerar glycin?

 

Glycin är som sagt en aminosyra, och den är inte essentiell, vilket innebär att kroppen kan tillverka den själv. Proteinrik mat innehåller små mängder glycin, medan gelatin och kollagen innehåller en betydande mängd. När man utsätts för mycket stress, sömnbrist och/eller toxiner (alkohol, skräpmat) så förbrukas det extra fort. Då glycin även ingår i bildningen av kollagen så blir främst hud och stödjevävnad lidande vid brist, vilket i förlängningen leder till mindre elasticitet. Vad jag ska gå in på idag är dess roll som signalsubstans. Nästa inlägg handlar om hur det hjälper till vid att ta hand om toxiner i levern.

 

Glycin som signalsubstans

Glycin är en hämmande signalsubstans i det centrala nervsystemet, och särskilt i ryggmärgen, hjärnstammen, och näthinnan. När glycinreceptorer aktiveras så hämmas nervcellen från att överföra impulser till nästa nervcell (vid aktivering så öppnar sig cellen för att släppa in kloridjoner). Glycin "lugnar" på så sätt kroppen, och personligen så upplever jag att jag får bättre kvalitet på min sömn när jag tar någon tesked i teet på kvällen!  Jag är mer utvilad på morgonen, och vaknar inte flera gånger under natten.

 

För ett par år sedan testade jag mina kortisolnivåer, som visade sig vara något högre än rekommenderat "max-värdet" på morgonen föra att sedan avta på ett normalt sätt och vara i lägre gränsområdet på kvällen. Det stämmer ganska bra  överens med vad jag själv trodde då jag är väldigt morgonpigg, och gärna går upp klockan 5. Därefter kommer tröttheten runt 22, och då har jag inga problem med att somna relativt fort. Efter att ha tagit glycin i någon vecka så sänktes mitt kortisol till inom normala nivåer på morgonen, och med det även mitt fasteblodsocker. Det var visserligen lågt redan innan, men det blev ännu lägre efter tillskott av glycin, och gick från 4,5-4,6 mmol/l till 4 mmol/l. Det finns även studier gjorda som visar på att glycin sänker kortisol, men inte varför och hur!

 

Det är även möjligt att glycin höjer nivåerna av vassopressin, vilket är ett hormon som är inblandat i kärlek, parbildning och moderskänslor. Vassopressin har undersökts en hel del med avseende på otrohet, och låga nivåer av det i hjärnan verkar öka benägenheten att vara otrogen. Forskningen har gjorts främst på handjur mig veterligen, varför det är kopplat till just manlig otrohet. Så behöver det ju dock inte vara, utan det kan vara så att det helt enkelt bara har testats på män/hanar. Mycket forskning görs på män.

 

Glutaminsyra är en naturligt förekommande signalsubstans i hjärnan som verkar exitatoriskt, dvs "stimulerande" på nervceller. De fäster på så kallade NMDA-receptorer, och gör då att cellen släpper in kalciumjoner. Glycin kommer in här som en ko-agonist till glutaminsyra, och att vara en ko-agonist betyder helt enkelt att glutaminsyra och glycin behöver samarbeta för att kunna öppna cellen på ett funktionellt sätt. NMDA-receptorer är superviktiga för hjärnan då de bland annat medverkar till inlärning, minne och synaptisk plasticitet. Studier på djur har visat att de med sämre benägenhet för att binda glycin till sina receptorer visar kognitiva försämringar. Detta har lett till att undersöka potentialen hos glycin som tillskott vid neurologiska sjukdomar.

 

Glutaminsyra förekommer även i saltform, men kallas då för glutamat, mer känt som en bedrövlig tillsats i till exempel snabbmat, asiatisk mat, aromat- och grillkrydda. Glutamat är en smakförstärkare, och finns faktiskt även naturligt i mat så som soja, ost och valnötter. Det är när det blir för mycket av det goda, som det kan vara farligt för nervcellerna. Då öppnar sig nämligen cellerna för länge, släpper in för många kalciumjoner som då förgiftar cellen. Det kallas för excitotoxitet och är förknippat med många neurologiska sjukdomar som epilepsi, schizofreni och parkinson's. Vissa försök gjorda på personer med schizofreni tyder på att behandling med glycin kan ge väldigt fina resultat.

 

Jag menar förresten inte här att det just är glutamat som orsakar epilepsi, schizofreni eller parkinson's. Vad som leder till sjukdom är bland annat överstimulering av nervcellerna under en för lång tid, och varför det blir så kan jag inte svara på. Det är ju fler orsaker bakom sjukdom, som bland annat nedbrytning av myelinet (skyddande "fetthinna") runt nervcellerna som gör att signalerna inte går fram som de ska. Med andra ord så är problemet många; ingen fungerande signalering i dendriten, och ingen fungerande transport av signal i axonen.

 

Det finns alltså ett par bra anledningar till att ta glycin, och särskilt om man inte äter benbuljong eller annan kollagenrik mat. Glycin i för stora mängder kan däremot orsaka förgiftning, så håll er till rekommendationerna!

/M