Maria Särén

Vad är trovärdig information och vad är kommersiell information?

Jag har valt att arbeta med någonting som upprör människor mer än… ja inte vet jag. Finns det något som rör upp mer känslor än mat? Därtill älskar tidningarna att skriva om vad som är bra och dåligt för oss, även om det sällan är särskilt grundad information. Man får ju komma ihåg bakgrunden till löpsedlarna – att sälja lösnummer. Det är liksom deras business. Så de vill skapa känslor hos oss. Du kommer förmodligen inte att köpa en tidning där det står att det tar lång tid, ja det är till och med ett livslångt arbete att  “få” sommarkroppen, att motverka sjukdom och behålla hälsan. Inga blåbär i världen kan hjälpa dig åstadkomma det! Hur blå de än är. Nu senast var det ju choklad som var så oerhört föryngrande, men det står ju allt som oftast om hur länge personer som dricker rödvin och kaffe lever. Detta enligt aftonbladet och expressen dock, och chansen att den informationen skulle vara sann är ju ungefär lika stor som att läsa på flashback eller att fråga en 4-åring vad de åt till frukost. De har inte en jäkla aning.

Men vad jag vill komma till är det kommersiella syftet. I dagens upplaga av hälsa i Aftonbladet står det om faran att äta för lite kolhydrater och att det förkortar livet. Alltså jag förstår att människor gärna vill tro att rödvin, choklad och vitt bröd är hälsosamt men om de personerna loopar den tanken en gång till? Vad händer? Det spelar ingen roll hur mycket man vill något, det blir inte mer sant för det! Det är väl ganska så uppenbart att någonting är fel i vår kosthållning idag? PCOS ökar, infertilitet ökar, autoimmuna sjukdomar ökar, diabetes ökar, fetma ökar, hjärt- och kärlsjukdom ökar, depressioner ökar, allergier (särskilt för mat) ökar… och inte bara ökar, det är yngre personer som får det! Visst, vår kosthållning kanske inte är det enda som ska få skulden, även våra sociala mönster har förändrats mycket de sista 50-60 åren. Men mitt hjärteområde är mat så jag fortsätter skriva om det.

Det finns otroligt många sidor av mat. Inte bara för att dämpa känslor, förstärka känslor, vara med i  sociala sammanhang men också förstås som näring, information och energi till kroppen. Jag äter på ett visst sätt för att jag mår bra av det, det baseras ju också förstås på min bakgrund i autoimmunitet och ett överaktivt stressystem. Bland annat.  Vart vi kommer ifrån rent genetiskt, hur vi har levt fram till nu och vad vi har ätit fram till nu är faktorer som påverkar vad vi bör äta mer och mindre av. Vad är bra för just mig?  Vad mår du bra av? Trender är inte viktigt, vad mår du på riktigt bra av?

/M

Vad kan du göra själv åt problem med sköldkörteln?

Vad kan du göra själv åt problem med sköldkörteln?

Problem med sköldkörtel är någonting som verkar öka och jag tycker var och varannan person har symptom idag. Enligt sköldkörtelförbundet så var det närmare en halv miljon (!) människor förra året, 2017, som fick diagnosen hypotyreos, dvs underfunktion i sköldkörteln. Som de också skriver är mörkertalet förmodligen stort. En halv miljon människor! Vad beror detta på? Och framför allt – Vad kan du göra själv åt problem med sköldkörteln? Det ska detta inlägget handla om.

Ni som är inne här och läser med jämna mellanrum vet att jag själv har haft en dysfunktionell sköldkörtel. Jag vet hur fruktansvärt jobbigt det är och hur dåligt man mår av det. Den tröttheten är inte av denna värld! Hur jag blev frisk kommer lite längre ner, men först lite om vad och varför.

Sköldkörtelns funktion

De flesta är medvetna om att sköldkörtelproblem (underfunktion – hypotyreos) leder till viktökning, trötthet och matsmältningsproblem. Men vet du att det också kan leda till depression, frusenhet, oregelbundna menstruationer, torr hy, håravfall, förstoppning, hjärndimma och demens?

Sköldkörteln har en direkt effekt på hjärnan, på mage- och tarmsystem, på levern, på produktionen av steroidhormoner (könshormoner och kortisol), hjärt- och kärlsystem, skelettet, galla och lever, röda blodkroppar, temperaturregleringen i kroppen, hur vi bryter ner fett, protein och hur vi använder glukos, det vill säga blodsocker. Alla stora system i kroppen helt enkelt.

Diagnos

Som med allt så är det avgörande att ställa rätt diagnos för att kunna ge rätt behandling. Tyvärr görs inte detta. Det finns ju alltid en anledning till att ett system i kroppen inte fungerar. Vår kropp försöker inte jäklas med oss.

Mig veterligen så görs ett prov på sköldkörtelhormon så som TSH, T3 och T4. Om man har låga nivåer så får man hormonersättning, och behandlingen tar egentligen slut där. Man får äta det mer eller mindre resten av livet. Har man däremot inte låga nivåer så görs ingenting, för då är det ju inget fel. Trots att patienten i fråga har enorma symptom.

Sköldkörteln är oerhört komplex vad gäller produktion, konvertering och upptag av hormoner och det finns många steg i processen som kan slå fel. Beroende på vart felet ligger, så behöver det inte synas på ett blodprov. För att inte bli alltför långrandig så använder de här hormonerna, liksom många andra,  sig av transportörer i blodet. Så länge de sitter tillsammans med de här transportörerna så är de inaktiva, varför det bara är så kallat “fritt hormon” som har en funktion på cellnivå. Så man kan helt klart ha symptom men har normala blodvärden.

Vad beror underfunktion i sköldkörteln på?

De två största faktorerna är näringsbrist och en autoimmunitet.

Näringsbrist

Hur fungerar mage och tarm? Tar du upp näringen i maten du äter? Många gånger har patienter problem med mage och tarm även om de inte har symptom i just mage och tarm. Fast jag ser ofta att de här personerna har problem med uppblåsthet, förstoppning och diaréer, hudproblem, depression och nedstämdhet, olika intoleranser osv.

Oftast är det brist på jod, zink och selen liksom vissa B-vitaminer. De här påverkar också varandra varför brist på en ger en kaskad av följdeffekter.

Autoimmunitet

Den vanligaste för hypotyreos är hashimotos där egna antikroppar anfaller sköldkörteln och förstör den. Vissa studier visar på att närmare 90% av alla med hypotyreos har detta. Tråkigt nog så har jag haft många klienter som har gått i flera år med hypotyreos där det här aldrig undersöks. Man gör ett prov på TSH, T3 och T4 och nöjer sig med att ge exempelvis levaxin. Dessvärre så visar ca 30% av alla med hashimotos negativt på ett blodprov över antikroppar, och där behöver man istället göra ett ultraljud på sköldkörteln för att ställa diagnos.

Behandling

Om sköldkörtelproblemen beror på en autoimmunitet, som det gör i så många fall så är en antiinflammatorisk kost nödvändigt!

Antiinflammatorisk kost

  • Vegetabiliska oljor med undantag av olivolja, kokosolja och avokadoolja (Undvikes för gott!)
  • Socker! Det här inkluderar även juicekoncentrat (Undvikes för gott)
  • Spannmål – alla typer till att börja med (Undvikes 1-3 månader)
  • Mejerier kan trigga en reaktion hos många, särskilt processade mejerier (Undvikes 1-3 månader). Undantag är smör.
  • Äggvita kan orsaka inflammation hos vissa. (Undvikes 1 månad)

→ Läk Mage och tarmkanal! Tips på hur du gör det kan du läsa HÄR och HÄR

Livsstil

  • Stress! Oavsett om stressen kommer från upplevda krav och förmågor eller om det nedtryckta känslor spelar ingen roll. Hitta en strategi för att hantera din vardagsstress.
  • Träna! Ja visst är man trött vid sköldkörtelproblem men börja med promenader för att öka mot löpning, styrketärning, simning, cykling osv.
  • Var ute i solen! Vitamin D är avgörande för ett normalfungerande immunförsvar.

Om dina sköldkörteproblem beror på näringsbrist så kan man givetvis komplettera med tillskott och mat innehållande zink, selen och jod. Däremot så skulle jag vilja säga att detta är rent slöseri med tid om man inte har en välfungerande mage och tarmkanal, stressar (både fysisk och psykisk), sover dåligt eller skippar träningen. Börja där!

Är det enkelt? Nej det är det inte! Att leva hälsosamt är uppenbarligen inte enkelt för de allra flesta människor varför vi ser en uppåtgående trend i livsstilsrelaterade sjukdomar. Frågan vi istället bör ställa oss är det värt det? Ja! 

Observera att det här inlägget har handlat om hypotyreos och ej hypertyreos. 

/M

Tips inför semestern!

Tips inför semestern!

Ja nu börjar det vankas semester och för de flesta läggs träningen på hyllan och vinet plockas fram. Av alla upplevda krav och måsten så vet inte jag vad som är bättre för vårt mentala mående  än att sitta utomhus med ett glas vin i gott sällskap. Men de flesta vill ju gärna ha hälsan någorlunda i behåll, så här kommer ett par tips inför semestern!

Vin – Har priset betydelse?

Ja det har det faktiskt! Vin är en sådan produkt där innehållet inte behöver deklareras. Med andra ord så kan diverse tillsatser finnas i utan att det står på flaskan. Det enda som måste stå är sulfiter. Så om du köper en box för nästan inga pengar alls så kan du ge dig tusan på att de förmodligen stoppat i både det ena och det andra. De flesta boxar smakar dessutom hyfsat samma oavsett årgång. Är det rimligt? Nej! Köp hellre bra kvalitetsvin (på flaska!). Det finns jättemånga bra viner runt 100-lappen. Skippa boxen.

Tillskott av magnesium

Magnesium är en mineral som de flesta inte lyckas få i sig i optimal mängd. Få lider visserligen brist, men det är skillnad på brist och på optimala nivåer. Magnesium är nödvändigt för välfungerande mitokondrier (cellens kraftverk – dvs vår upplevda energinivå) och för att reparera skador på DNAt. Bland annat. Att svettas och dricka alkohol gör att vi förlorar mer magnesium än normalt så investera gärna i ett bra tillskott.

Tillskott av MSM – Organiskt svavel

Fantastiskt för att bistå vår lever i sitt hårda arbete men också för hår, hud och naglar.

Grönsaker, örter och bär

Det finns ju ingen bättre tid för grönsaker, örter och bär än nu när vi har möjlighet att få det mer eller mindre direkt från bonden. Gör det roligt att äta och experimentera med smakerna. Skippa juicer och kör på smoothies och goda, matiga sallader.

Träning utanför gymmet!

Har du ungar? Lek! Kryp, stå i hög planka, lek jage, simma, gunga, cykla, promenera, använd barnen som vikter… gå sicksack och hoppa hoppsasteg när du ska någonstans. Stanna för att titta på fjärilar och myror. Du har ju inte bråttom!

Upplevda krav och måsten

Ta tid för reflektion! Vad för krav ställs på dig? Av dessa, vilka är krav som du tror ställs på dig och vilka är faktiskt uttalade krav? Kommunicerar du med chefen, partnern, föräldrarna, barnen, vännerna så att du verkligen vet med säkerhet eller är det bara vad du själv antar och tror? Krävs det några förändringar inför hösten?

/M

maria sären

Vad är bra nyttig mat att ta med?

Vi är precis hemma från en helg där vi paddlade kanot ut till en (öde!) ö där vi tältade en natt. Det var vår lilla familj och 2 familjer till. Totalt var vi 6 vuxna, 4 barn och 2 hundar. Många undrar hur man gör när man åker iväg eller vad man kan ha för bra alternativ på mat hemma färdigt. Så det här är ett inlägg om just det. Vad är bra nyttig mat att ta med?

Vår Kylväska innehöll följande:

  • Kall potatissallad gjord på sötpotatis, rödlök och purjolök. Dressing på kallpressad olivolja, eko senap, äppelcidervinäger och kryddor
  • Grillad kall krav-märkt fläskytterfilé i bit
  • Söpotatismos på sötpotatis, smör, salt och peppar
  • En påse torr-rostade, saltade mandlar från Eldorado (innehåller ej kassa veg oljor)
  • Hemgjorda nötbars gjorda på kokosflingor, mandlar, kakao, salt och några dadlar.
  • 6 burkar makrillfilé i tomatsås
  • Korv med få ingredienser att grilla för den sugne på kvällskvisten
  • Kaffe! Bryggkaffe faktiskt som gjordes med hjälp av en tesil man har i tekannor.
  • Grönsaks/fruktklämmig till Ask

På ön fanns också mängder av blåbär 🙂

Allt detta rymdes i en normalstor ryggsäck. Vi har en ryggsäck/kylväska nämligen, väldigt praktisk. Hur lång tid tog maten att förbereda? Inte särskilt lång tid. Köttet grillade vi kvällen innan och det fick förstås ligga på en stund, men det gjordes i samband med vår middag. Sötpotatisen kokas i tärningar i 10-15 minuter (tills den blir precis igenom, ej överkokt) innan den får svalna och blandas med lök och dressing. Under tiden gjordes nötbarsen i mixern. Jag brukar breda ut smeten i en glaslåda och ställa i kylen, därefter skär jag bitar av det (detta istället för att stå och rulla dem). Arbetsmässigt tar det därför inte särskilt lång tid.

Vi hann dessutom inte äta upp allt utan hade mat med oss hem igen. Vi var iväg hela lördagen och halva söndagen. Det behöver inte vara så komplicerat med mat. Ask som nu är 10 månader kan hålla bitar av köttet och äta själv, trots att han bara har 4 hela tänder (och några på väg). 

Det här var några exempel på bra nyttig mat att ta med!

Fler bilder finns på min Instagram!

Det här var första turen sen Ask föddes och det gick verkligen hur bra som helst! Han protesterade av flytvästen till en början men vande sig rätt snabbt, och sen somnade han i kanoten så att jag och Ola kunde paddla i “lugn och ro” 🙂 När vi var på ön kröp han omkring och smakade på det som bjöds; blåbär, kottar, bark… helnöjd bebis!

/M

Vad är det du äter då?

Vad är det du äter då?

Det är en fråga som jag ställer väldigt, väldigt, väldigt ofta. Både till mina klienter men också till “random” människor som vill prata hälsa med mig. Jag vet inte riktigt hur du tänker, men jag tänker att allt som jag inte gör inte påverkar min hälsa. Överhuvudtaget! Det är liksom det jag gör som är viktigt. Att inte äta gluten, godis, läsk, glass, tillsatser, hel- och halvfabrikat eller mejerier och allt vad man kan tänkas undvika är liksom inte en lösning. Lösningen ligger i vad du äter. Så vad är du äter då?

Om du vill förbättra din hälsa så måste du börja titta på vad du stoppar i dig! Vad ger du din kropp så att den kan börja läka sig? Att inte äta vitt bröd gör liksom inte att din kropp mirakulöst och per automatik bara lagar sig. För att kunna läka behöver kroppen näringsämnen av hög kvalitet. Att bara äta blåbär och vattenmelon hela dagen kommer inte att göra dig mer hälsosam. Det gäller att få i sig saker som kvalitativa fetter, proteiner, vitaminer, mineraler, spårämnen, antioxidanter och fibrer varje dag.

/M

hur näringsoptimerar man kosten?

Mage och tarmhälsa – Nutraceuticals och Omega 3

Jag började skriva om mage och tarmhälsa 2014 och kanske är ni trötta på mig vid det här laget, men varför inte publicera ännu ett inlägg i detta fantastiska ämne?

Idag ska jag nämligen skriva om Omega 3 oljor och “Nutraceuticals”, och deras relation till vår tarmbiota. Nutraceuticals är en blandning mellan ordet Nutrition och Pharmaceuticals och innebär kort och gott mat som medicin.

Två stora problem inom mage och tarmhälsa idag är ju begreppet “läckande tarm”, det vill säga att tarmen läcker mer än vad den bör samt “dysbios”, vilket innebär att det råder obalans mellan olika bakteriestammar. Det blir lite fel att säga onda och goda tarmbakterier, för vi ska ha lite av varje i vår tarm, men de behöver vara i balans till varandra. Om vi äter stora mängder socker och processade mjölprodukter så växer vissa stammar till sig alltför mycket, för att till och med kunna konkurrera ut andra helt och hållet. Exakt hur mycket vår tarmbiota faktiskt påverkar i vår kropp är fortfarande inte helt kartlagt. Men man vet att de kommunicerar med hjärnan, bidrar till en välfungerande tarmslemhinna, påverkar sköldkörtehormoner, ångest och depression, allergier, matsmältning, blodsockerhantering, upptag av näringsämnen, hur starkt skelett vi har, vårt immunsystem och hur vi bryter ner hormoner för att nämna några. En dysfunktionell tarmbiota är också kopplad till en rad kroniska sjukdomar och hälsotillstånd. Eller kanske blir det mest aktuellt att fundera på vid ohälsotillstånd.

Nutraceuticals

Nutraceuticals är som sagt naturliga ämnen som finns i mat som kan användas som medicin. Det finns två typer av detta och det är potentiella nutraceuticals och etablerade nutraceuticals. De flesta tillhör kategori ett, det vill säga att de har en potentiell effekt medan det finns etablerade sådana och där ingår bland annat Omega 3, antioxidanter, pro- och prebiotika.

Många känner till Omega 3s roll i inflammation, eller rättare sagt dess roll i att minska inflammation. Men vet ni att Omega 3 förbättrar tarmbiotan? Så är det!  Bacteroidetes och firmicutes är kanske de mest kända bakteriestammarna i vår tarm. Enkelt uttryckt gör en överväxt av firmicutes oss tjocka medan bacteroidetes håller oss smala. Omega 3 förändrade förhållandet dem emellan, det vill säga det minskade firmicutes till förmån för bacteroidietes. Men det minskade också en hel del andra stammar som anses som “onda”. Med andra ord stammar som orsakar problem för vår hälsa om de får växa sig för starka. Några av dessa problem har jag nämnt ovan.

Vet ni vad som mer har en nutraceutical-effekt? Gurkmeja, quercetin, spirulina och aloe vera. Även om det som alltid behövs mer studier i ämnet innan säkra slutsatser kan dras, så finns det mig veterligen inga negativa effekter av att äta mer av bra mat som exempelvis färgstarka bär, grönsaker och rotfrukter.

 

Några länkar: 

https://www.sciencedaily.com/releases/2015/04/150414083718.htm

https://peerj.com/articles/4465/

https://www.sciencedaily.com/releases/2017/08/170821122736.htm

https://www.theatlantic.com/health/archive/2015/06/gut-bacteria-on-the-brain/395918/

https://www.telegraph.co.uk/science/2017/09/08/depression-physical-illness-could-treated-anti-inflammatory/

https://bmcmedicine.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12916-017-0791-y

https://www.theguardian.com/society/2017/jul/27/too-much-sugar-could-increase-depression-risk-in-men-study-suggests

https://academic.oup.com/jcem/article/92/11/4180/2598186

hormoner

Hormoner och mage och tarmhälsa

Vad har mage och tarmhälsa med hormoner att göra? Oerhört mycket! Här kommer ett utdrag ur min kommande bok, hormonkalendern, där jag går igenom några effekter av en trasig mage och tarmkanal.

…kan påverka hur vi bryter ner hormoner

Vår tarmbiota kan påverka de enzymer som är med och bryter ner hormoner i levern. Vi återanvänder då hormoner som inte fungerar optimalt vilket bidrar till en mängd oönskade biverkningar. En vanlig effekt av detta är östrogendominans med metaboliter av östrogen (varianter) som ökar risken för bröst- och livmodercancer. Det ökar också PMS och andra besvär som kommer av lågt progesteron.

….kan öka kortisolutsöndringen i kroppen

Det här beror bland annat på den inflammation som uppstår i hela kroppen med en mage och tarm som inte fungerar. Kroppen svarar då med kortisol som är antiinflammatoriskt om det får arbeta som det ska vid infektion och sårläkning. Studier visar att intag av prebiotika (som bidrar till en större bredd av tarmbiota) minskar kortisolutsöndringen. Kortisol påverkar i sin tur alla andra hormoner.

…kan hämma produktionen av hormoner

Om mage och tarmkanal inte fungerar som den ska så blir resultatet som sagt inflammation. De signalmolekyler som skickas ut i svar på inflammation har bland annat en hämmande effekt på hypotalamus och hypofysen. Som du kanske kommer ihåg från avsnittet om HPA-axeln så ger hypotalamus och hypofysen order till kroppens hormonbildande organ om att tillverka hormoner. Det här innebär att inflammation har en hämmande effekt på produktionen av könshormoner och sköldkörtelhormoner.

…kan skapa resistens i cellerna

Inflammation från mage och tarmkanal kan också göra så att våra receptorer på cellerna blir resistenta. Hormonerna kan då inte skapa samma effekt som de kunnat tidigare, vilket ger bristsymptom. Det här påverkar allt från sköldkörtelhormon till progesteron, kortisol, insulin och så vidare.

…kan påverka vårt humör

Inflammation från mage- och tarmkanal sänker ett av våra ”må-bra”- hormon i hjärnan, nämligen serotonin. Det kan också sätta igång vår stressrespons. Det finns många studier som visar på att människor med psykisk ohälsa som ångest, oro och depression har problem med mage och tarm. Men det går också åt andra hållet, mage- och tarmproblem kan bidra till psykisk ohälsa.

Läs mer om Hormonkalendern HÄR.

/M

Skriver och så!

Skriver och så!

Jag är tillbaka i arbete igen sedan ett par veckor tillbaka efter mammaledigheten. Om jag nu var ledig helt och hållet, det är man väl aldrig som egenföretagare. Däremot så har jag varit noga med att sova när min son Ask sovit, för om det är något jag lärt mig under mina år så är det att ta sig tid för återhämtning.

Just nu är jag fullt upptagen med att skriva min första bok – Hormonkalendern! En bok om kvinnor. Den blir bra och jag hoppas verkligen att ni kommer att tycka om den. Min illustratör skickar bilder på löpande band och den ena är mer fantastisk än den andra. Det är en arbetsbok kan man säga, den handlar om dig som läsare och just därför varvar jag information om kost och livsstil med reflektion och självutvärdering. Jag försöker verkligen få den så konkret som möjligt, samtidigt som jag inte vill tumma på fakta och information. För er som bor i Göteborgsområdet så hoppas jag att vi ses den 30e maj då jag har mitt bokreleaseevent på “The House” i Nya hovås. Anmälan görs på min hemsida under “Shop” eller så kan du klicka dig rätt in HÄR.

Nu ska jag hem och umgås med min familj och ta mig ett glas vin!

/M

blodsocker för lågt

Strikt kost vid hormonobalans?

Det jag får absolut mest frågor om är hormonobalans och hur noga man egentligen behöver vara med kosten när man ska “rätta till det”. Ja, hur noga behöver man vara? En hormonobalans, eller vilken annan kroppslig obalans (tex sjukdom) som helst för den delen beror inte enbart på vad man har ätit. Den mentala balansen har minst lika stor betydelse för hälsan!

 

Stress får till exempel mycket skit för att ligga bakom “allt ont” men då får man också komma ihåg att först definiera stress. Vad som är stress för mig är inte samma sak som stress för dig, och hur “stresstålig” en person är beror på personens mentala status. Visst finns det fysiska faktorer också, men en väldigt (!) stor del sitter i huvudet. Stress behöver alltså inte vara ett fulltecknat schema där du fysiskt måste befinna dig på många olika platser och göra många saker samtidigt. Tvärtom så uppstår stress minst lika ofta hemma på soffan – nämligen i huvudet!

 

Förväntningar och krav på sig själv och andra, en benägenhet att aldrig uppskatta vad man har och vart man är just nu har blivit en sjuka. Utöver att vi ställer höga krav på oss själva och våra medmänniskor så målar vi dessutom upp en bild av vilka krav och förväntningar de i sin tur ställer på oss. Som om det ena inte vore nog. Kraven vi tror att andra har på oss är sällan sanna heller för den delen. Vi är våra egna största kritiker. Vill vi ens ha och vara allt vi tror att vi vill ha och vara?

 

Dessvärre är de mentala faktorerna ibland lite svårare att tas med än en så “enkel” sak som att kontrollera vad man lägger på tallriken. Om inte annat så är de inte lika uppenbara.

 

Det finns såklart en anledning till att yoga och mindfulness dels har blivit stort väldigt snabbt, men också att trenden har hållit i sig! Yoga handlar inte om att stå på huvudet snyggt, det handlar om att släppa prestationer och gå in och lyssna på sin egen kropp. Här och nu. Att bara vara i sin kropp.

 

Så hur noga behöver man vara med kosten? Eftersom kosten bara är en faktor, visserligen en viktig sådan, så spelar det ingen roll hur nitisk du är med den om du inte sköter om hela dig. Dock är maten en bra början, och den blir också väldigt ofta en inkörsport till att så småningom börja titta på helheten 🙂

 

/M

Styr våra gener vilken diet vi ska äta?

Styr våra gener vilken diet vi ska äta?

Eller snarare bör det styra vad vi ska äta, och bör vi alla vara medvetna om våra “styrkor och svagheter” rent genetiskt? Nu pratar jag inte om så kallade riskgener för sjukdomar, utan om hur vi metaboliserar den mat vi äter! Jag är nämligen inte helt övertygad om riskgeners betydelse för sjukdom då livsstil har en större inverkan. Men det är ett annat inlägg. Idag ska jag skriva några vanliga avvikelser man kan ha vad gäller hur vi tar upp den mat vi äter, och varför vi bör vara medvetna om det! Så – styr våra gener vilken diet vi ska äta?

 

Ni som läser här ofta vet att jag av hälsoskäl inte förespråkar varken en vegansk eller vegetarisk diet, och ni kommer att upptäcka varför nedan. Jag respekterar dock självklart helt och fullt dem som väljer den vägen av diverse anledningar. Vissa personer mår hur bra som helst på en vegansk eller vegetarisk diet medan andra inte gör det. Kan det ha med våra gener att göra?

 

Omega 3 – ALA vs DHA och EPA

Ingen kan väl ha missat hälsofördelarna av att få i sig tillräckligt med omega 3?! Det finns omega 3 i både vegetabiliska och i animaliska källor, där varianten ALA kommer från vegetabilier så som linfröolja medan varianterna EPA och DHA finns i fet fisk, kött från gräsbetade djur osv. Det är EPA och DHA som vi människor använder oss av, så när vi äter linfröolja till exempel så måste vi omvandla ALA till EPA och DHA.

Tyvärr finns det dock en genetisk avvikelse som gör att ALA i betydligt sämre utsträckning kan omvandlas till EPA och DHA hos ganska många människor. Omvandlingen sker dessutom långt från 100% från början så den här genen kan vara bra att ha koll på om man är vegetarian eller vegan.

  • Gen: FADS2
  • SNP: rs1535

Om man har SNP rs1535 A;G så är man ungefär 26,7% sämre på att omvandla ALA till EPA än om man är en A;A. Detta kan till exempel ha en avgörande roll för vegetarianer eller veganer som förlitar sig på linfrön och chiafrön vad gäller omega 3. De kan behöva fundera på om inte alger kan vara ett bra tillskott för att få i sig tillräckligt med omega 3 av rätt kvalitet!

 

Vitamin A – Betakaroten vs Retinol

Betakaroten är det som gör morötter orangea och finns alltså i vegetabilier. Retinol är den variant som finns i animalier, och också den variant av vitamin A som människan använder sig av. Betakaroten omvandlas alltså till Retinol i kroppen! Det finns en genkombination som ger en 69% minskning av den här omvandlingen:

  • Gen: BCMO1
  • SNP: rs7501331 och rs12934922

Om man har minst ett T i vardera SNP så har man en 69% minskning i förmågan att omvandla betakaroten till retinol. Fiskoljor, fet fisk, ägg och kött är rika på retinol.

 

Intag av mättat fett och risk för övervikt?

LCHF världen säger väldigt ofta att fett inte påverkar insulinnivåer, men faktum är att det faktiskt kan göra det. Det finns en gen som dels är kopplad till övervikt, men som också skulle kunna innebära att mättat fett har en negativ effekt på insulin och blodsocker. Genen kan därför också öka risken för diabetes typ 2.

  • Gen: FTO
  • SNP: rs17817449

Här är det varianten G;G och G;T som ökar risken för övervikt och diabetes.

Det finns även en annan gen som är starkt kopplad till övervikt, sämre blodsockerhantering samt en högre risk för typ 2 diatbetes.

  • Gen: PPARG
  • SNP: rs1801282

Om man har varianten G;G så ökar risken med ett högt intag av mättat fett, medan det skulle kunna öka risken vid varianten C;G. Varianten C;C kan däremot smaska i sig mättat fett utan risk för att lägga på sig kilon eller få diabetes. Åtminstone inte av just denna genen.

 

En liten brasklapp här bara om att jag själv har båda dessa genetiska uppsättningar “emot” mig. Jag en C;G (PPARG), och en G;G (FTO). Jag äter en hel del fett (en hel del!), av alla sorter och jag är inte överviktig, och jag har aldrig fått en blodsockerhöjning av fett (jag mäter i perioder). Jag är däremot en person som har lätt för att gå upp i vikt när jag äter fel mat, och jag har varit överviktig, även om det var en relativ kort period i min tidiga tonår. Så ovan behöver inte stämma, men kan göra det. Man får se själv hur ens kropp reagerar vid fettintag helt enkelt. Det finns nämligen många andra gener som också är inblandade i övervikt och metaboliseringen av fett än ovan nämnda!

Oavsett vad så är det oerhört viktigt (oerhört!) att undvika processade fleromättade fetter som rapsolja, majsolja, solrosolja osv då dessa är extremt skadliga för oss! 

 

Kolin

En mindre känd spelare i hälsovärlden för många tror jag?! Det finns olika typer av kolin, men bland annat så är det ett ämne som är oerhört viktigt för hjärnan, men det har också en nyckelroll i alla våra cellmembran där den påverkar alla biologiska funktioner. Defekter i kroppens användande av kolin har bland annat kopplats ihop med Alzheimers och andra neurodegenerativa sjukdomar. Man har dessutom sett en stor positiv effekt av tillskott av kolin hos gravida kvinnor, och deras barns långtidsminne senare i livet.

Dessvärre kan man även här då ha en genvariant som gör att man har lägre nivåer av varianteFosfatidylkolin. Fosfatidylkolin är förutom en viktig beståndsdel i våra cellmembran även ett förstadium till den viktiga signalsubstansen acetylkolin.

  • Gen: FADS1
  • SNP: rs174548

Om man har SNP rs 174548 C;C så har man höga nivåer av Fosfatidylkolin, C;G har medelhöga nivåer medan G;G har lägst nivåer.

För att förbättra sina nivåer av kolin kan man framförallt äta organmat och äggulor, men det finns också i sojabönor (om än inte i lika stor mängd).

 

Det var lite om det, om du är intresserad av ett gentest så finns det bland annat att beställa på 23andme för 149USD (i skrivande stund). Därefter kan du själv analysera rådatan via diverse olika websiter!

 

/M